Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "avtalsrätt"

Sort by: Order: Results:

  • Mäkinen, Sara (2022)
    Avhandlingen granskar hur föregripande rätt och Legal Design kunde användas i konsumentförhållanden för att utforma ändamålsenliga och användarvänliga standardavtal som tillgodoser konsumentens behov. Metoderna granskas främst utifrån konsumentens synvinkel och således ur ett konsumenträttsligt perspektiv. Avhandlingen ligger på en värdegrund som bygger på den moderna avtalsrätten och skyddet av den svagare parten. Den vanligaste avtalsformen i konsumentförhållanden idag är standardavtal. Den utbredda användningen av standardavtal motiveras främst av ekonomiska faktorer, de är både kostnads- samt tidseffektiva. Avtalsverksamheten har följaktligen förändrats från att ha grundat sig på parternas överenskommelse, det vill säga partsviljan, till att istället grunda sig på allmänna standardavtal. Avtalsverksamheten präglas av ensidighet vilket i många fall leder till en synbar obalans i avtalsförhållandet. Standardiseringen av avtalsverksamheten har lett till att den svagare parten, det vill säga konsumenten, i de flesta fall endast har en möjlighet att antingen godkänna villkoren som sådana eller inte godkänna dem alls, och följaktligen avstå från att köpa en vara eller tjänst. Problematiken med standardvillkor i konsumentförhållanden ligger inte endast i de näst intill obefintliga möjligheterna att påverka villkoren, utan även det faktum att konsumenterna inte är intresserade av att sätta sig in i avtalsinnehållet före transaktionen. Det är allmänt känt att konsumenter inte läser standardavtal före de förbinder sig, men avtalet blir trots det bindande enligt den avtalsrättsliga principen pacta sunt servanda. Avtalsparternas jämställdhet har tydligt ifrågasatts på lagstiftningsnivå och lagstiftaren har genom olika regleringsformer haft som avsikt att balansera upp avtalsförhållandet. I avhandlingen kommer den starkare partens informationsplikt att granskas utifrån sättet på hur lagstiftaren ämnat skydda den svagare parten och ge konsumenten förutsättningar att ta ett informerat beslut baserat på den information näringsidkaren tillhandahållit. I teorin är informationsplikten ett fungerande koncept, i och med att genomsnittskonsumenten anses vara förnuftig, rimligt uppmärksam samt en försiktig aktör på marknaden. I verkligheten är konceptet om genomsnittskonsumentens tämligen orealistisk och motsvarar inte de egenskaper konsumenterna generellt besitter. I avhandlingen framförs att dagens standardavtal inte möter syftet eller målsättningen bakom informationsplikten, ej heller konsumenternas behov på tydliga och engagerande standardavtal. Mot denna bakgrund granskar avhandlingen hur föregripande rätt och Legal Design kan användas i konsumentförhållanden för att göra standardavtal mera användarvänliga och engagerande för dess användare. Den föregripande rätten och Legal Design riktar fokuset mot målsättningarna bakom lagstiftningen och genomförandet av den. Metoderna ser avtal som ett kommunikationsverktyg som tar i beaktande målsättningarna samt användarnas behov. Metoderna tillämpar bland annat människocentrerad design och ett tvärvetenskapligt förhållningssätt för att arbeta fram en avtalsform som ska vara lättförståelig och informativ, fånga läsarens uppmärksamhet samt engagera konsumenterna i avtalsprocessen. De ovannämnda metoderna har som avsikt att lösa problem före de uppstår, hur problem kan förebyggas och samtidigt skapa förutsättningar till att målsättningarna med avtalet förverkligas. I avhandlingen presenteras hur föregripande rätt och Legal Design kan användas som verktyg i avtalsverksamheten för att stärka lagstiftarens målsättningar, skapa balans i parternas avtalsförhållande samt ge mervärde för båda avtalsparterna, det vill säga konsumenten och näringsidkaren.
  • Schauman, Alexander (2024)
    Kriget i Ukraina ledde indirekt till att priset på el på elmarknaden vintern 2022–2023 steg till exceptionellt höga nivåer vilket i sin tur föranledde stora prishöjningar i konsumenters elförsäljningsavtal. I avhandlingen granskas godtagbarheten av dylika avtalsändringar i tills vidare gällande elförsäljningsavtal mellan detaljförsäljare av el och konsumenter. Avhandlingen syftar till att klarlägga vilka förutsättningar som bör uppfyllas för att en ensidig avtalsändring av en detaljförsäljare ska vara giltig enligt 93 § i elmarknadslagen (588/2013) och godtagbar enligt 3 kap. 1 § 1 mom. i konsumentskyddslagen (38/1978). Därtill är syftet att undersöka om den gällande rätten uppställer begränsningar i storleken på prishöjningar i elförsäljningsavtal. Elmarknaden är på grund av elens säregna egenskaper en komplex marknad som består av flera delmarknader med olika aktörer och funktion. Åtskilliga faktorer inverkar därmed på prissättningen av elförsäljningsavtalen. I avhandlingen framkommer det att elmarknadsdirektivet (EU) 2019/944 och direktivet om oskäliga avtalsvillkor 93/13/EEG inte begränsar tillämpningen av de nationella bestämmelserna som gäller avtalsändringar i elförsäljningsavtal. Nationella bestämmelser om avtalsändringar som gäller elförsäljningsavtal finns både i elmarknadslagen och konsumentskyddslagen. Förutsättningarna i elmarknadslagen för en avtalsändrings giltighet är dels att konsumenten informeras om avtalsändringen i tid och på vederbörligt sätt dels att ändringsgrunden är godtagbar. Utöver detta finns det ett krav i KSL 3:1.1 på att avtalsinnehållet inte får ändras väsentligt utan båda parters medverkan. Även en avtalsändring som inte är ogiltig på basen av 93 § elmarknadslagen kan vara förbjuden på basen av konsumentskyddslagen. Då detta avgörs ska en helhetsbedömning göras av avtalsändringens oskälighet där priset, avtalsbalansen, avtalets karaktär, branschens särdrag, orsakerna till ändringen, konsumentens möjligheter att frångå avtalet och ingå ett nytt avtal samt övriga omständigheter beaktas. En begränsning av en prishöjnings storlek existerar enligt gällande rätt men det saknas fortfarande rättsfall som skulle precisera hur och var gränsen för otillåtlighet ska dras. Avhandlingens jämförelse till Sverige och Norge visar att motsvarande problematik kring prishöjningar inte uppkommit eftersom merparten av elförsäljningsavtalen i länderna är bundna till spot-priset.