Browsing by Subject "den sociala hållbarheten"

I denna magisteravhandling studeras konstruktionen arbete. Den tidigare forskningen berättar om arbetets väsentliga roll för den finländska välfärdsstaten och hur arbete har förändrats med tiden, från den industriella tidsperioden till den nuvarande postmoderna tidsperioden. I avhandlingen lyfts fram olika utmaningar som berör arbetet. Arbetslivet drabbas av olika strukturella utmaningar, såsom brist på arbetskraft, en hög nivå av arbetslösa och en åldrande befolkning. Arbetslivet upplevs också som belastande och allt flera stannar utanför arbetslivet på grund av psykisk ohälsa. Arbetslösheten och speciellt långtidsarbetslösheten är en utmaning både för staten och för individen själv. Arbetslösheten påverkar negativt statliga inkomster och utmanar upprätthållandet av välfärdsstaten. Arbetslöshet är också en individuell förlust och påverkar negativt livskvaliteten. De teoretiska utgångspunkterna i avhandlingen bildas av socialkonstruktivismen, den sociala hållbarheten och den ekologiska hållbarheten. Socialkonstruktivismen är en naturlig teoretisk infallsvinkel då man gör diskursforskning och i denna avhandling analyseras forskningsmaterialet med den kritiska diskursanalysen. Med den kritiska diskursanalysen är det meningen att kritiskt och analytiskt undersöka diskurser som kommer fram i forskningsmaterialet. Forskningsmaterialet har samlats ur YLE:s aktualitetsprogram som visats i TV mellan åren 2020 och 2022. Avhandlingen svarar på två forskningsfrågor. 1. Hurdana diskurser gällande arbete framträder i aktualitetsprogrammen? och 2. Inkluderar diskurserna sociala och ekologiska hållbarhetsaspekter?. Avhandlingens resultat presenterar de olika diskurserna som framträder i diskussionerna gällande arbete i aktualitetsprogrammen och i avhandlingens resultat diskuteras hur diskussionerna inkluderar hållbarhetsperspektiven. Avhandlingens resultat berättar om diskurser som ofta innehåller också konfliktdiskurser. Ur resultaten framgår att arbetslivet utmanas både av strukturella stelheter, osäkra arbetsmarknader, brist på arbetskraft och av olika fenomen som kan kopplas till det finländska socialförsäkringssystemet. Det kommer fram diskurser där man skyller på det finländska socialförsäkringssystemet och att det innehåller stelheter som möjliggör att man inte tar emot arbete. I avhandlingen framgår att det finns politiska målsättningar och åtgärder för att öka på sysselsättningsnivån och minska på arbetslösheten, men oklart är hur de olika politiska programmen och åtgärderna har fungerat. Resultaten tar också fram att diskursen om den ekologiska hållbarheten är ingen stark diskurs och hållbarhetsperspektiven inkluderas inte i de flesta av diskussionerna om arbete. Den sociala hållbarheten visade sig också att vara en svag diskurs, även om det fanns flera olika sociala ohållbarheter inkluderade i diskurserna om arbete. Det ser ut som om det finns behov för att inkludera de ekologiska och de sociala hållbarhetsperspektiven i diskurserna om arbete och det ser även ut som om måste fundera på nya metoder för att kunna inkludera hållbarhetsperspektiven med funktionerna för upprätthållandet av välfärdsstaten.