Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "digitaalinen tasa-arvo"

Sort by: Order: Results:

  • Digitaalinen teknologia opiskelun haasteiden purkajana ja tuottajana : näkökulmana vaativaa erityistä tukea saavien nuorten ammattiin opiskelu 
    Melander, Tiia (2019)
    Aims. This thesis aims to study how digital technology can overcome disabled student’s learning obstacles or restrict their learning opportunities in vocational special education context. In addition, the thesis addresses to what degree digital equality is achieved with the available aiding digital technology. Previous studies have shown that digital technology can support learning and overcome challenges set by physical disabilities. However, it is not yet clear what kinds of challenges and restrictions digitalization and digital technology can set for the disabled in studying and for the realization of their equal opportunities. Deepening our knowledge of the possibilities, limitations and questions of equality regarding digital technology helps us to understand the conditions for achieving educational equality for disabled youth. Methods. I used ethnography as my research method and collected the data in upper secondary vocational education. I observed three business and administration students needing intensive special education at their lessons or practical training environment. I also interviewed the students, their teachers and school specialists. As a basis for my ethnographic analysis was meanings found behind the data and the critical point of view offered by the chosen paradigm. Results and conclusion. According to the results, digital technology helped overcome physical challenges and enabled the student’s participation in their studies, but only to some extent. Individual unsuitability, limited functionality, lack of developmental sophistication and slow of use of aiding digital technology restricted studying and achieving digital equality. The results showed that digital technology enables much but can also create inequality if the aiding digital technology does not support individual challenges. The digitalization of education and the development of aiding digital technology should take account of the individual needs of the disabled to achieve educational equality and advance their employment opportunities.
  • Hur påverkar digitaliseringen jämlikheten till service? : En kvalitativ fallstudie om Folkpensionsanstalten (FPA) i Finland 
    Winberg, Julia (2024)
    Digitaliseringen av den offentliga sektorns service öppnar frågor om jämlik tillgång till service, då tidigare forskning bland annat visat att låginkomsttagare, äldre åldersgrupper, lågutbildade, personer med sämre hälsa och invandrare blir marginaliserade av digitaliseringen. Då samhällen är på väg mot extremfallet där alla tjänster endast finns tillgängliga digitalt (eng. “digital-by- default”), blir det intressant att undersöka Finland, som har kommit längre i samhällets digitalisering (European Commission, 2009, 2016; Helsper, 2021; Kaihlanen et al., 2022; Safarov, 2020; Statistikcentralen, 2021a, 2021b, 2021c, 2021e, 2021f). Forskningsfrågan som ställs är ”hur påverkar digitaliseringen jämlikheten till service?”, där datainsamlingen har skett genom intervjuer och analysen har varit en kvalitativ teoristyrd innehållsanalys. Magisteravhandlingen använder teorin om digital ojämlikhet, som Helsper (2021:1, 29-33) sammanställt av tidigare forskning om digital ojämlikhet, där tillgången till e-service (internet, apparat, e-ID) och den digitala aktivitetens krav på digital kompetens bestämmer hur väl individer är förberedda på att använda de digitala tjänsterna. Finlands socialförsäkringsmyndighet Folkpensionsanstalten (FPA) har valts som fall av digitaliserad service (e-tjänsten Mitt FPA), eftersom den delar ut ekonomiska stöd för att minska på den traditionella ojämlikheten i välfärdsstaten Finland. För att öka på jämlikhet i utfall i Mitt FPA:s digitala ansökningsprocesser behövs en ökad tillgång till e-service och en minskning av behovet för olika digitala kompetenser. Faktorer som kan förbättra den digitala jämlikheten är samhällsfaktorer, teknisk utveckling, användarvänlighet och individuella faktorer. Den tekniska utvecklingen för en Mitt FPA smarttelefonsapplikation skulle öka tillgången till apparat (telefon i stället för dator). Användarvänlighet av olika slag såsom språkalternativ (få engelska till Mitt FPA), pålitlig information och hjälpfunktioner i Mitt FPA minskar på behovet av digital kompetens. Samhällsfaktorer såsom mer digitalt stöd både inom och utanför FPA hjälper individen att få högre digital kompetens, vilket i sin tur påverkas av den individuella faktorn inlärningsmotivation. I diskussionen föreslås det vidare forskning såsom användarvänlighetsstudier, där forskare också använder sig av deltagare i de olika marginaliserade grupperna för att försäkra sig om att så många som möjligt kan använda sig av e-tjänsterna och därmed bidra till så jämlik tillgång till e-tjänster som möjligt.

Yhteystiedot

HELSINGIN YLIOPISTO