Browsing by Subject "förebyggande arbete"

Fenomenet våld är ett mångfacetterat och välstuderat forskningsområde. Däremot finns det mindre utforskade områden av våld, däribland våld i ungas sällskapsrelationer. I Finland finns det ett betydande glapp i forskningen beträffande denna kategori av våld och på basis av tidigare forskningar är det därför svårt att få ett grepp om hur våld i ungas sällskapsrelationer ser ut i Finland och hur det eventuellt kan åtgärdas. Därav är syftet med avhandlingen att skapa en förståelse för hur problemet våld i ungas sällskapsrelationer uppfattas av professionella i skolvärlden. Avsikten har även varit att kartlägga hur de professionella resonerar kring sitt eget och skolans ansvar i frågan om förebyggande arbete med våldet och möjligt stöd för de ungdomar som utövat våld och/eller upplevt våld i en sällskapsrelation. Teorin om det ideala offret har använts för att stöda analysen av informanternas konstrueringar av problemet, medan teorin om gräsrotsbyråkratier fungerat som ett sammanfogande element för att skapa en övergripande förståelse för hur informanterna beskriver sin roll i arbetet med våldet. Studien har utförts med kvalitativa metoder och en socialkonstruktivistisk utgångspunkt. Materialet består av 7 semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer, skolhälsovårdare och lärare i svenskspråkiga skolor i södra Finland. Intervjuerna är gjorda med tre skolkuratorer, två skolhälsovårdare och två lärare. Det transkriberade materialet har analyserats med hjälp av en teoristyrd innehållsanalys. Resultaten visar att våld i ungas sällskapsrelationer är ett problem som långt förblir osynligt för skolan. Även om vissa av informanterna hade haft erfarenheter av att arbeta med fall av våld i ungas sällskapsrelationer, var andelen fall som kommit till informanternas kännedom relativt få. Informanternas reflektioner kring föreliggande våldstyp var komplexa och ibland även motstridiga. Samtidigt som ungdomarnas våld ansågs vara jämförbart med det våld vuxna utövar i nära relationer fanns det en uppfattning om att ungdomarna inte bär lika mycket moraliskt ansvar för våldet. Det fanns även motstridigheter gällande ingripandet i våld som utövas i sällskapsrelationerna. Å ena sidan sågs våldet som allvarligt, å andra sidan föreföll åtminstone en del av informanterna att uppfatta att tröskeln att ingripa i våldsrelationer mellan ungdomarna var ställvis lägre än i jämförelse med vuxna. Informanterna gjorde inte heller en stor åtskillnad mellan våldsutövare eller våldsutsatt utan uppfattade att bägge parter var berättigade till samma stöd, och man var hoppfull att situationen skulle förbättras för bägge parter då ungdomarna mognade och fått stöd, alternativt vård. Eftersom våld i ungas sällskapsrelationer på basis av denna studie förblir relativt dolt för professionella i skolvärlden, behövs mer forskning om ämnet i en finländsk kontext. Viktigt skulle även vara att utföra fler studier i syfte att undersöka ungdomarnas hjälpsökande beteende och hur myndigheter som dagligen jobbar med ungdomar kunde identifiera och ta tag i fall av våld i sällskapsrelationer.