Browsing by Subject "faderskap"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2021)Avhandlingen handlar om lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983) och reformen av den (190/2019). Den nya vårdnadslagen har trätt i kraft 1 december 2019. Avhandlingens huvudsakliga målsättning är att analysera hur denna reform tjänar regnbågsfamiljer. En stor del av regnbågsfamiljer utgörs av flerföräldrafamiljer eller så kallade klöverfamiljer, vilka kan vara både tre- och fyrklöverfamiljer. Detta betyder att det redan från början finns med flera än två vuxna som startar familjen. I avhandlingen används en fiktiv klöverfamilj för att illustrera juridiska problem de möter i vardagen. Innan reformen var situationen sådan att vårdnadsförfaranden inte direkt stödde regnbågsfamiljer, eftersom det var sällsynt att ha mera än två vårdnadshavare. Tidigare kunde vårdnaden om barnet anförtros någon annan person än föräldrarna endast genom domstolsbeslut. Utgångsläget var att man endast hade föreställt sig situationer med två vårdnadshavare. I avhandlingen tas även ställning till om den nya lagstiftningen orsakat en ändring i hur principen om barnets bästa ses i diskussioner om regnbågsfamiljer. I avhandlingen diskuteras också hur vuxna i regnbågsfamiljer kan förbereda sig för möjliga vårdnadstvister. Avhandlingen innehåller tre huvudteman. I avhandlingens andra kapitel granskas föräldraskap i Finland med hjälp av faderskapslagen (11/2015) och moderskapslagen (253/2018). Moderskapslagen har medfört en möjlighet för kvinnliga par att fastställa moderskapet för dem båda. I detta kapitel framförs även kritik mot den nya föräldraskapslagen som är under beredning. I tredje kapitlet behandlas vårdnad och umgängesrätt. I detta kapitel behandlas särskilt vårdnad vid sidan om enligt 7 § 2 mom. Denna nya bestämmelse har gett avtalsfrihet för regnbågsfamiljer. Enligt 9 c § angående barnets rätt att träffa en annan person än sin förälder har barnet möjligheten i en klöverfamilj att träffa en social förälder. I fjärde kapitlet behandlas regnbågsfamiljers utmaningar i vardagen med fokus på barnets bästa och vårdnadstvister. Således är det mest relevanta att forska i ändringarna i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt med utgångspunkten i regnbågsfamiljernas ställning i Finland. I avhandlingen behandlas endast sådana teman som har betydelse för regnbågsfamiljer.
-
(2023)Syftet med denna avhandling är att undersöka vilka problem som konstrueras i plenumdebatter om föräldraledighetsreformen, det vill säga vilka är de problem som man vill åtgärda med föräldraledighetsreformen. I avhandlingen granskas även konstruerandet av könat föräldraskap och jämställdhet i problemrepresentationerna och vilka konsekvenser problemrepresentationerna i fråga kan få. Avhandlingen utgår från problematiken kring den bristande jämställdheten i det finska föräldraledighetssystemet. I många tidigare föräldraledighetsreformer har man försökt öka jämställdheten utan större framgång. Denna avhandling granskar därför den senaste föräldraledighetsreformen som trädde i kraft augusti 2022 och vars huvudsakliga syfte var att öka jämställdheten. Materialet analyseras utgående från Carol Lee Bacchis What’s the problem represented to be?-ansats. Forskningsfrågorna och analysen bygger på Bacchis teori samt tidigare forskning i jämställdhet och föräldraledighet, som bland annat visar att jämställdhetsbegreppets vaghet och starka maskulina och feminina ideal har utgjort hinder för att uppnå jämställdhet. Metoden som används för att både besvara och formulera forskningsfrågorna är ett diskursanalytiskt angreppssätt med fokus på konstruerandet av problemrepresentationer. Materialet som undersöks består av tre plenumdebatter om föräldraledighetsreformen. De två mest framträdande problemrepresentationerna som identifierades var pappornas låga uttag och förmynderi, vilka står i konflikt med varandra. Problemrepresentationen om pappornas låga uttag utgår från att staten bär ansvar för att öka jämställdheten, medan problemrepresentationen om förmynderi utgår från att staten inte får styra medborgarna. Övriga problemrepresentationer som identifierades var problemrepresentationen om nativitet, ojämställdhet i arbetslivet och ojämlikhet familjer emellan. Resultatet visar att det finns en variation mellan problemrepresentationerna i konstruerandet av både könat föräldraskap och jämställdhetsbegreppet. Denna avhandling avser bidra till ökad förståelse av konstruerandet av problemrepresentationer, könat föräldraskap och jämställdhetsbegreppet i politiska debatter i Finland. Avhandlingen avser också bidra till statsvetenskaplig feministisk forskning och forskning om jämställdhet och föräldraledighet i Finland.
Now showing items 1-2 of 2