Browsing by Subject "fetala alkoholspektrumstörningar"

Alkohol som konsumeras under graviditetstiden fungerar som en teratogen och kan hos barnet leda till neurologiska avvikelser, dysmorfiska ansiktsdrag samt avvikelser i centrala nervsystemet. Dessa så kallade primära nedsättningar fungerar i relation till sekundära svårigheter, där det alkoholutsatta barnet har både neurologiska avvikelser och problem med det adaptiva beteendet, uppmärksamhet samt inlärning. Den prenatala alkoholexponeringen påverkar barnet livet ut. Prenatal alkoholexponering diagnostiseras inom fetala alkoholspektrumstörningar [FASD] och delas in i fyra diagnoser; FAS, PFAS, ARND och ARBD, i vilka graden av alkoholutsatthet beskrivs på ett kontinuum. Denna avhandling studerar de tre förstnämnda diagnosernas relation till sex stycken sekundära svårigheter; (1) Mental ohälsa, (2) Avbruten skolgång, (3) Problem med lagen, (4) Problem med alkohol/droger, (5) Inspärrning i fängelse eller på institution och, (6) Opassande sexuellt beteende. Livshistorieintervjun, som utvecklades för att utröna de sekundära svårigheter som präglar FAS diagnostiserade individers liv, skapades i Seattle av Streissguth et al. (1996) och däri jämförs resultaten från ifrågavarande avhandling, till resultaten av ett amerikanskt sampel. Datainsamlingen för föreliggande avhandling, utfördes av Folkhälsan med hjälp av livshistorieintervjuer i vilka deltog 73 stycken individer med någon form av alkoholskador. FASD gruppens svar jämfördes med en kontrollgrupp (n=40). Avhandlingen följer ett systemteoretiskt upplägg och utgår från samma begreppsdefiniering som Streissguth et al. (1996). Alkoholskadornas samband med sekundära svårigheter analyserades med hjälp av 12 stycken tidigare observerade riskfaktorer och skyddande faktorer med logistisk regressionsanalys. Relationen mellan faktorerna tolkades med oddskvoter. Studiens resultat visade att personerna med alkoholskador oftare uppvisar problem med den mentala hälsan och opassande sexuellt beteende, i jämförelse med kontrollgruppen. FASD gruppen och kontrollgruppen skilde sig inte signifikant ifråga om avbruten skolgång, problem med lagen, problem med alkohol/droger eller inspärrning i fängelse eller på institution. Oddsen för mental ohälsa påverkades signifikant av hur många gånger personen flyttat under de första 17 åren. Sammanfattningsvis stämde resultaten överens med tidigare forskning, då alkoholexponerade individer ofta noterats lida av andra psykiska problem, och en labil uppväxtmiljö bekräftats fungera som en universell riskfaktor för alla barn. Ifråga om prenatal alkoholutsatta barn borde en stabil hemmiljö därvid garanteras, för att minska på de primära och sekundära svårigheterna.