Browsing by Subject "flyktingmottagning"

Denna pro gradu-avhandling är en fallstudie där vi undersökt mottagande av asylsökande i en lokal kontext. Pro gradu-avhandlingen är skriven som ett pararbete. För att få en bredare och djupare förståelse för fenomenet har vi belyst det vardagliga arbetet med asylsökande i två skilda analysenheter där vi sett på hur aktörer bildar expertis och hur ensamkommande beskriver sin tillvaro och framtid på Röda Korsets mottagningscentral i Kristinestad samt det tillhörande stödboendet för ensamkommande minderåriga. Fallstudiens övergripande syfte var att beskriva och analysera vilka utmaningarna är i mottagande av asylsökande i en lokal kontext i en tid som präglas av förändring och högt tryck. Målsättningen var att söka mönster om de komplexa fenomen som mottagande av asylsökande möter på en lokal nivå. Vi utgick från socialkonstruktionism som övergripande metateoretisk utgångspunkt för vår fallstudie, där vårt intresse var att granska hur olika aktörer konstruerar sin verklighet. Kaosteorin bildade en övergripande referensram för att förstå den osäkerhet och komplexitet som präglar både praktikernas arbete och de ensamkommande minderårigas livssituation. De två analysenheterna i fallstudien krävde även specifika teorier för att tillföra djup och förståelse till analyserna. Vi utgick från Anne Edwards relationella expertis för att se hur praktiker skapar expertis och Aron Antonovskys teori om känsla av sammanhang för att se hur de ensamkommande minderåriga skapar ordning i vardagen. Materialet till fallstudien består av tre (3) halvstrukturerade intervjuer med praktiker, en (1) fokusgruppintervju med praktiker, nio (9) halvstrukturerade intervjuer med ensamkommande minderåriga, en (1) observationsdagbok, en (1) fältdagbok samt en (1) forskningsdagbok. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. Vid utförandet av fallstudien präglades verksamhetens av negativa och uttröttande utmaningar i och med åtstramningarna inom asylpolitiken som skapar stor oro och ångest hos klienterna. Personalen upplever att de har för lite kunskap om psykiska åkommor och att de arbetar på gränsen av sin kunskap. De frånvarande direktiven för hur de nya åtstramningarna efterföljs och ovissheten angående de papperslösas situation sprider också oro inom personalen. Fallstudiens centrala resultat visar att mottagningscentralens verksamhet präglas av motstridigheter, osäkerhet och etiska konflikter som uppstår i och med den förändring flyktingströmmar och flyktingpolitik ger upphov till samt de avvikande värderingar som finns på mottagningscentralen och Migrationsverket. På mottagningscentralen finns ändå en öppen stämning som ger möjlighet till dialog, och är en förutsättning för skapande av kunskap. Genom att dra nytta av den kunskap och det stöd som finns hos kolleger, klienter och experter utanför mottagningscentralen lyckas praktikerna skapa kunskap och ordning i en levande miljö. De ensamkommande minderårigas upplevelser av den första tiden i den lokala kontexten delar sig där vissa av ungdomarna upplever att de trivs, medan andra upplever kulturkrocken och tristessen som svår. Trots att flera ensamkommande ungdomar upplever att de har en trygg vuxen att vända sig till med sina problem, finns det även de ungdomar som upplever att de inte överhuvudtaget har någon vuxen att vända sig till på stödboendet. Det är svårt för de ensamkommande att skapa kontakt till lokala ungdomar, trots den naturliga och nära miljö de befinner sig i. Här kan brister i språkkunskap, attityder och den tillfällighet som asylmottagning utgör vara orsakande faktorer. Asylprocessen bekymrar de ensamkommande, och de är oroade och nervösa över beslutet de ska få. Ungdomarna förmår i vissa fall inte tänka på framtiden, då det enda de kan fokusera på är om de får ett positivt eller negativt asylbeslut. De ensamkommande visar i fallstudien ändå tecken på en stor anpassningsförmåga och flera lyckas skapa ordning i kaoset, då de finner mening i t.ex. den trygga miljön och möjligheten att få gå i skola. De ensamkommande har även skapat starka vänskapsband till övriga ensamkommande på stödboendet. Vi kan konstatera att praktikernas och de ensamkommande minderårigas tillvaro liknar varandra i mycket och kan karaktäriseras som att befinna sig på randen av kaos, som präglas av en föränderlig situation som de har lite kontroll över, där yttre faktorer såsom politik och attityder avgör. Positionen på randen av kaos präglas av faktorer som påverkar både asylbesluten och verksamheten. Ungdomarna lever i osäkerhet tills de fått sitt asylbeslut och situationen kan präglas av oro även efter beslutet, då beslutet kan vara negativt. Vid positivt beslut finns också saknaden efter familj och vänner kvar och nya utmaningar möter de unga. För praktiker inom mottagande av asylsökande kommer politiska förändringar och nya flyktingvågor fortsätta prägla och förändra verksamheten, varpå praktikerna ständigt arbetar på gränsen av sin kunskap. Stridande värderingar mellan praktiker och Migrationsverket kommer även ge upphov till etiska dilemman bland praktikerna.

En stor del av invandrarna som kommer till Finland idag är barn och unga. Denna pro gradu-avhandling bygger på en fallstudie i en landsbygdskommun där syftet är att studera flyktingungdomars integration till en ny hemort både från mottagarkommunens synvinkel och från ungdomarnas synvinkel. Viktigt för undersökningen har varit att försöka belysa de faktorer som är viktiga vid integration av ungdomar. Vilka är dessa faktorer enligt ungdomarna själva och hur stödjer kommunen genom sin verksamhet ungdomarnas integration? Viktigt har även varit att beskriva hur integrationsprocessen ser ut i en liten lokal kontext både från ett kommun och ett individperspektiv. Mina forskningsfrågor var följande: Hur planerar en kommun mottagning av flyktingar och vilka insatser ses som viktiga för ungdomar? Hur förverkligas flyktingungdomars integrationsprocess, vilka är arenorna för integration och vilken verksamhet stödjer integration av ungdomar enligt ungdomarna själva? Mitt antagande är att ungdomar är en grupp som lätt hamnar i skymundan vid flyktingmottagning och integration framom vuxna och barn och att integration inte i tillräcklig mån specificerats för denna grupp. Jag har utgående från kommunens integrationsprogram, intervjuer med nyckelinformanter samt annan dokumentation studerat flyktingmottagningsprocessen och specifikt hur ungdomarnas integration i kommunen befrämjas. Kommunens beskrivning av planering och mottagning och hur ungdomarnas perspektiv tagits fram i dokumentation och planering har utgjort en grund för det mönster som jag analyserar i samband med intervjuerna med ungdomarna. Jag har vid analysen av datamaterialet använt mig av tematisk innehållsanalys där jag specifikt tagit fram olika dimensioner i integrationen och jämfört med hur man i planerna betonat integrationsprocessen. I studien lyfts arenor som skolan, hemmet och fritiden fram som viktiga för ungdomars integration. Genom intervjuer med såväl ungdomar som nyckelinformanter från kommunens sida betonas betydelsen av kamratskap och vänfamiljer, utbildning och sysselsättning samt språkkunskaper och betydelsen av att kunna prata majoritetsbefolkningens språk. Ungdomarnas lokala kontext i en landsbygdsmiljö och dess betydelse för ungdomars integration speglas också genom studien.