Browsing by Subject "gräsrotsbyråkrati"

Syftet med avhandlingen är att studera grundskolans skolkuratorers handlingsutrymme i skolan och få en uppfattning om hur deras handlingsutrymme ser ut samt vilka möjligheter och utmaningar skolkuratorerna upplever i sitt handlingsutrymme inom elevhälsan. Tidigare forskning har bland annat visat att skolkuratorerna upplever att deras roll inom elevhälsan är otydlig och att de saknar tydliga arbetsbeskrivningar samt stöd från ledningen. Skolkuratorn och deras roll inom elevhälsan är ett ganska outforskat område och därför ämnar denna avhandling skapa en tydligare bild om skolkuratorns arbete inom elevhälsan. Forskningsfrågorna i denna avhandling är; 1) Hurdant handlingsutrymme har skolkuratorn i grundskolan? och 2) Vilka möjligheter respektive utmaningar upplever skolkuratorn relaterat till sitt handlingsutrymme i skolan och inom elevhälsan i grundskolan? Studien är kvalitativ och materialinsamlingen har skett genom att intervjua sex skolkuratorer som arbetar i grundskolan. Resultaten av studien har analyserats med hjälp av teoretisk innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Teorin används för att definiera skolkuratorernas handlingsutrymme inom elevhälsan. Innehållsanalysen kännetecknas av två huvudkategorier: (1) Skolkuratorns roll och arbetsuppgifter och (2) Handlingsutrymmets möjligheter och utmaningar inom elevhälsan. Dessa huvudkategorier har följande underkategorier; (1) Fastställandet av skolkuratorns arbetsuppgifter, skolkuratorns upplevelser om sin arbetsroll i skolan och elevhälsan, skolkuratorns upplevelser om hur skolans personal ser på deras arbetsroll, skolkuratorns upplevelser av stödet från ledningen samt (2) Skolkuratorns möjligheter och Utmaningar i skolkuratorns arbete. Studien visar att skolkuratorerna är relativt nöjda med att det inte finns tydliga arbetsbeskrivningar för deras arbete, vilket skiljer sig åt från den tidigare forskningen. Skolkuratorerna upplever att de har stort utrymme att själva utforma sina arbetsuppgifter inom ramen av lagen och olika riktlinjer, vilket kan upplevas som en möjlighet inom elevhälsan för skolkuratorerna. Utmaningar inom elevhälsan präglas av resursbrist både inom elevhälsan och utanför, bland annat inom specialsjukvården. Ur resultaten framkommer att resursbristen påverkar arbetsbelastningen och att skolkuratorerna tar åt sig arbete som egentligen inte hör till dem, tillexempel när det saknas skolpsykolog i elevhälsoteamet. Avhandlingen visar att skolkuratorns handlingsutrymme påverkas av både inre och yttre organisatoriska faktorer som påverkar att det finns skillnader mellan tillvägagångssätt i skolornas elevhälsa, vilket kan innebära att elevhälsans kvalitet skiljer sig åt mellan skolorna. Det finns ett behov av fortsatt framtida forskning gällande skolkuratorns arbete och hur elevhälsans kvalitet skiljer sig åt mellan skolorna samt hur skolkuratorns åtgärder påverkar elevens skolgång och välbefinnande. Mera forskning om skolkuratorns arbete skulle kunna bidra till att skapa en större förståelse över hur viktiga skolkuratorerna är inom elevhälsan och det sociala arbetet i skolan.

Fenomenet våld är ett mångfacetterat och välstuderat forskningsområde. Däremot finns det mindre utforskade områden av våld, däribland våld i ungas sällskapsrelationer. I Finland finns det ett betydande glapp i forskningen beträffande denna kategori av våld och på basis av tidigare forskningar är det därför svårt att få ett grepp om hur våld i ungas sällskapsrelationer ser ut i Finland och hur det eventuellt kan åtgärdas. Därav är syftet med avhandlingen att skapa en förståelse för hur problemet våld i ungas sällskapsrelationer uppfattas av professionella i skolvärlden. Avsikten har även varit att kartlägga hur de professionella resonerar kring sitt eget och skolans ansvar i frågan om förebyggande arbete med våldet och möjligt stöd för de ungdomar som utövat våld och/eller upplevt våld i en sällskapsrelation. Teorin om det ideala offret har använts för att stöda analysen av informanternas konstrueringar av problemet, medan teorin om gräsrotsbyråkratier fungerat som ett sammanfogande element för att skapa en övergripande förståelse för hur informanterna beskriver sin roll i arbetet med våldet. Studien har utförts med kvalitativa metoder och en socialkonstruktivistisk utgångspunkt. Materialet består av 7 semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer, skolhälsovårdare och lärare i svenskspråkiga skolor i södra Finland. Intervjuerna är gjorda med tre skolkuratorer, två skolhälsovårdare och två lärare. Det transkriberade materialet har analyserats med hjälp av en teoristyrd innehållsanalys. Resultaten visar att våld i ungas sällskapsrelationer är ett problem som långt förblir osynligt för skolan. Även om vissa av informanterna hade haft erfarenheter av att arbeta med fall av våld i ungas sällskapsrelationer, var andelen fall som kommit till informanternas kännedom relativt få. Informanternas reflektioner kring föreliggande våldstyp var komplexa och ibland även motstridiga. Samtidigt som ungdomarnas våld ansågs vara jämförbart med det våld vuxna utövar i nära relationer fanns det en uppfattning om att ungdomarna inte bär lika mycket moraliskt ansvar för våldet. Det fanns även motstridigheter gällande ingripandet i våld som utövas i sällskapsrelationerna. Å ena sidan sågs våldet som allvarligt, å andra sidan föreföll åtminstone en del av informanterna att uppfatta att tröskeln att ingripa i våldsrelationer mellan ungdomarna var ställvis lägre än i jämförelse med vuxna. Informanterna gjorde inte heller en stor åtskillnad mellan våldsutövare eller våldsutsatt utan uppfattade att bägge parter var berättigade till samma stöd, och man var hoppfull att situationen skulle förbättras för bägge parter då ungdomarna mognade och fått stöd, alternativt vård. Eftersom våld i ungas sällskapsrelationer på basis av denna studie förblir relativt dolt för professionella i skolvärlden, behövs mer forskning om ämnet i en finländsk kontext. Viktigt skulle även vara att utföra fler studier i syfte att undersöka ungdomarnas hjälpsökande beteende och hur myndigheter som dagligen jobbar med ungdomar kunde identifiera och ta tag i fall av våld i sällskapsrelationer.