Browsing by Subject "gräsrotsfinansiering"

Avhandlingen behandlar förhållandet mellan främst belöningsbaserad gräsrotsfinansiering och penninginsamling och de problem som uppstår i tolkningen av penninginsamlingslagen i förhållande till sådan verksamhet som avses utgöra handel men i praxis ibland har ansetts utgöra penninginsamling. Denna tolkning har en negativ inverkan på gräsrotsfinansiering och övriga former av sådan handel som förekommer på internet och som även till sina egenskaper kan placeras i den omfattande gråa zonen mellan penninginsamling och handel. Som forskningsmetod används huvudsakligen den rättsdogmatiska metoden. Argumentationen i avhandlingen stöds även av en internationell jämförelse av penninginsamlingslagstiftning i flera länder i Norden, övriga Västeuropa och Nordamerika. Dessutom innehåller avhandlingen en rättsekonomisk analys som stöd för argumentationen, där den ekonomiska effektiviteten i den nuvarande penninginsamlingslagen samt några alternativa förslag på penninginsamlingslagstiftning avvägs. Eftersom gräsrotsfinansiering är ett rätt så nytt fenomen förutsätts det att den formen av näringsverksamhet behandlas omfattande i avhandlingen. Även penninginsamlingslagen behandlas till tillämpliga delar omfattande för att konflikten mellan dessa områden effektivt ska kunna analyseras. Detta belyses även med flera praktiska exempel som lyfter fram olika synpunkter och praktiska problem i gränsdragningen mellan handel och penninginsamling. Avhandlingen begrundar vilka de mest centrala problemen i den nuvarande penninginsamlingslagen är ur en synvinkel av gräsrotsfinansiering och annan liknande näringsverksamhet och överväger hur lagen borde ändras så att den ännu tar i beaktan allmännyttiga samfund i den tredje sektorn, för vilka möjligheten att effektivt samla in pengar är en kritisk förutsättning. Avhandlingen presenterar slutligen två alternativa lösningar på hur penninginsamling kunde regleras i Finland. I det första, huvudsakliga förslaget skulle man i Finland omforma penninginsamlingssystemet enligt en modell av de övriga Nordiska länderna där penninginsamling är tillåtet för alla men allmännyttiga föreningar stöds i sin verksamhet genom rätten att använda så kallade insamlingssymboler, i form av etablerade insamlingskonton, logosymboler och certifikat. Ändringen skulle även innebära en övergång från ett system baserat på tillståndsansökan till ett system baserat på anmälan och utnyttjandet av självreglering på marknaden. Det sekundära alternativa förslaget för en ny penninginsamlingslagstiftning skulle däremot inte nödvändigtvis göra en omfattande ändring av lagen men nog göra en tydlig förändring i hur lagen tolkas då det kommer till gränsdragningen mellan handel och penninginsamling. Enligt förslaget skulle all form av verksamhet där man erbjuder en motprestation mot betalning per definition aldrig utgöra penninginsamling. Bägge alternativen skulle i praktiken tillintetgöra den gråa zonen mellan handel och penninginsamling och bättre möjliggöra gräsrotsfinansiering och annan näringsverksamhet.