Browsing by Subject "gymnasiet"
Now showing items 1-4 of 4
-
(2021)Previous studies have shown that school fatigue and school related burnout has increased among upper secondary school students, furthermore psychological wellbeing in general has decreased among youths. Top level athletes who seek to combine studies with sports are also at a high risk of burning out in school or in sport. Earlier studies have shown that interventions based on positive psychology can support both studies and sports and thus help prevent burnout. The purpose of this study is to explore how top-level athletes in Finnish upper secondary school experience that an intervention course based on positive psychology can support them in their sport, studies and well-being in general. The research material was composed of seven (7) semi-structured interviews with top-level athletes currently studying at a general upper secondary school in Finland. All participants had completed the course “Studera starkt” during the schoolyear 2020-2021. The interviews were conducted during the spring of 2021 by videocall and analyzed using qualitative content analysis. All participants expressed that the course had supported them in their athletic career in some way. All participants except one also experienced that the course had helped them with their schoolwork. On top of this all participants expressed that the course had improved their well-being in general. The conclusion was that the course “Studera starkt” effectively supported top-level athletes who also studied at a general upper secondary school with their athletic career, schoolwork and well-being.
-
(2023)Tämän tutkielman tarkoituksena on ottaa selvää monikielisistä opetuskäytännöistä ruotsinopetuksessa Helsingin suomenkielisissä lukioissa sekä selvittää millä tavoin ruotsinopettajat ottavat monikieliset opiskelijat huomioon opetuksessa ja opetuksen suunnittelussa. Lisäksi selvitän millaisia apukeinoja opettajat kokevat tarvitsevansa tukeakseen monikielisiä opiskelijoita paremmin sekä miten opettajien mielestä oppimateriaalia voisi kehittää. Tutkielmassa monikielisellä opiskelijalla viitataan opiskelijaan, jonka ensikieli on jokin muu kuin kotimainen kieli (suomi, ruotsi tai saame) ja joka puhuu arjessaan useampaa kieltä. Tutkielman materiaali koostuu kahdeksasta vastauksesta kyselyyn, joka on suunnattu Helsingin suomenkielisten lukioiden ruotsinopettajille. Analyysimetodina käytetään laadullista sisällönanalyysia. Analyysi on jaettu kolmeen teemaan: monikieliset opetuskäytännöt; haasteet, apukeinot ja lisäkoulutus sekä oppimateriaali. Analyysissa annetaan ensin kokonaiskuva vastauksista ja sen jälkeen esimerkkejä opettajien vastauksista. Tutkimustulokset osoittavat, että opettajat suhtautuvat monikielisyyteen neutraalisti ja, että monikielisiä opetuskäytänteitä käytetään suhteellisen vähän. Opettajat, joilla on kokemusta monikielisessä ympäristössä työskentelemisestä, osoittivat pohtivansa monikielisyyttä enemmän ja olevansa tietoisempia opiskelijoiden monikielisyydestä. Kaikilla kyselyyn vastanneilla opettajilla on monikielisiä opiskelijoita opetusryhmissään ja suurin osa vastasi ottavansa monikieliset opiskelijat huomioon opetuksessa ja opetuksen suunnittelussa. Eniten opettajat käyttävät kielten vertailua opetusmetodina. Myös visuaalisia keinoja, opiskelijoille tuttuja teemoja sekä ensikielen käytön kannustamista käyttää moni opettaja. Opettajat kertovat, etteivät he koe saaneensa tarpeeksi koulutusta monikielisten opiskelijoiden tukemiseksi. Opettajien mukaan oppimateriaalia tulisi kehittää tukemaan monikielisyyttä. Vastausten perusteella voidaan todeta, että lisäkoulutukselle sekä koulujen yhteisille ohjeistuksille monikielisyyden edistämiseksi on tarvetta ja lisäksi oppimateriaalia tulisi uudistaa.
-
(2023)Att stöda förståelse i matematikundervisning har visat sig vara viktigt. Forskning har visat att stödandet av förståelse i matematik ökar studerandenas intresse och motivation, gör den matematik som studerandena lär sig mer betydelsefull och användbar samt har positiv inverkan på studerandenas kunskap och studieprestationer i matematik. Trots att vikten av förståelse är känd för många syns inte sådan undervisning som stöder förståelse så mycket i våra skolor som kanske skulle önskas. I denna avhandling redogör jag för vad forskning säger om stödandet av förståelse i matematikundervisningen samt mer specifikt för, på vilka sätt man enligt forskning kan stöda förståelse. Det som forskning visat är att man med hjälp av konkretisering, kommunikation samt skapandet av kontext kan stöda förståelse av matematik. Förutom det har forskning visat att studerandenas förståelse gynnas av, att de själva har en aktiv roll i sitt lärande. Det är bra ifall studerandena själva eller i grupp undersöker nya koncept, istället för att endast ta emot färdig processerad information av läraren eller läroböckerna. En undervisningsmetod som grundar sig på just denna tanke och som forskning visat vara effektiv för stödandet av förståelse, är undersökande lärande. Förståelse är eftersträvansvärt i all matematikundervisning. I denna avhandling kopplas stödandet av förståelse ihop med inlärningen av derivatan. Derivatan är ett ämnesområde som betonas starkt framför allt i gymnasiets långa matematik men samtidigt ett område som av många studeranden upplevs utmanande att förstå. Denna avhandling innehåller ett undervisningsmaterial bestående av tre sekvensplaner utformade för gymnasiets modul MAA6 Derivata. Varje sekvens behandlar ett centralt område i derivata modulen och baserar sig på undervisningsmetoden undersökande lärande. Målet och förhoppningen är att detta material skulle underlätta samt göra tröskeln till undervisning med fokus på förståelse lägre för lärare. Via det är förhoppningen även att materialet kan bidra till ökad förståelse för derivatan bland gymnasiestuderanden
-
(2022)Derivatan är ett mycket viktigt begrepp inom matematiken, men det är samtidigt ett begrepp som inte alltid är helt lätt för studerande att lära sig. I denna avhandling har jag studerat den forskning som finns kring svårigheter med inlärningen av derivatan och samlat de vanligaste problemen. Det som forskningen visar är att differenskvoten, och speciellt gränsvärdet av differenskvoten, är något som många studerande har svårigheter med. Många studerande är också osäkra på kopplingen mellan kontinuitet och deriverbarhet och är ovilliga att använda differenskvoten för att undersöka deriverbarheten. Ytterligare ett problem är att vissa studerande har bristfälliga kunskaper om mera grundläggande koncept, som exempelvis funktionsbegreppet, och därför saknar en stadig grund att bygga vidare på. För att försöka underlätta inlärningen av derivatan föreslår forskare att man i undervisningen borde fokusera på derivatans koppling till företeelser i verkliga livet, så att de studerande kan dra nytta av egna erfarenheter av till exempel hastighet och acceleration. Undervisningen borde också ha ett undersökande perspektiv så att de studerande delvis själva får upptäcka varför de olika begreppen behövs och är definierade på det sätt de är. Förutom detta bör det sättas stor vikt vid att de studerande utvecklar en relationell förståelse för derivatan. Slutligen innehåller denna avhandling en serie uppgifter på temat derivata, vars syfte är att angripa några av de problemområden som identifierats och samtidigt dra nytta av de utvecklingsförslag som förts fram. Förhoppningen är att detta material, använt som komplement till den vanliga undervisningen, skulle kunna bredda och fördjupa gymnasiestuderandes förståelse av derivatan.
Now showing items 1-4 of 4