Browsing by Subject "inomkontraktuellt skadeståndsansvar"

Avhandlingen grundar sig på den rättsdogmatiska forskningsmetoden, och i avhandlingen granskas vad som kännetecknar ett föravtal samt vilka rättsverkningar ett giltigt föravtal medför. Avhandlingens särskilda fokus ligger på föravtal om aktieförvärv och förvärv av verksamheten i ett företag. Dessa förvärvstyper benämns i avhandlingen som företagsförvärv. Båda förvärvstyperna utgör lös egendom, och således gäller avhandlingen i tillämpliga delar föravtal om övriga lösöreköp. Den första forskningsfrågan berör föravtalets kännetecken, det vill säga de berörda avtalens säregenskaper. Frågan besvaras med fokus på det innehåll som ett föravtal om företagsförvärv ska ha för att det ska uppnå avtalsrättslig giltighet, m.a.o. bindande verkan. Med avtalsrättslig giltighet avses utgångsmässigt skyldigheten att ingå det huvudavtal som avses i föravtalet eller rättigheten att utkräva den prestation som avtalet syftar på. Vidare görs en gränsdragning mot andra närliggande rättshandlingar, däribland letters of intent samt övriga prekontraktuella instrument som saknar bindande verkan. Den andra forskningsfrågan gäller de rättsverkningar som ett föravtal om företagsförvärv medför både inter partes och i förhållande till en tredje part. De tolkningsregler som föravtal omfattas av samt de olika utfall som kan aktualiseras vid ett kontraktsbrott behandlas i samband med den andra forskningsfrågan. Kontraktsbrotten som behandlas i denna avhandling består av den ena partens underlåtenhet att ingå det huvudavtal som åsyftas i föravtalet. Till sist behandlas skadeståndsansvaret som kan aktualiseras när en avtalspart underlåter att ingå det huvudavtal som avses i föravtalet. Efter att förutsättningarna för skadeståndsansvarets uppkomst har behandlats förs en diskussion om den tillämpliga ansvarsgrunden. Grunden för skadeståndsansvaret i affärsavtal har varit föremål för debatt under det gångna decenniet. Mot bakgrund i den debatten presenteras kontrollansvaret som den ansvarsform som gäller på avhandlingens område. Till sist analyseras vilka skador som kan bli ersättningsgilla till följd av den underlåtna kontraheringen, samt på vilka grunder skadeståndsansvarets omfång kan begränsas. Argumentationen bygger på relevant finländsk lagstiftning, rättslitteratur och rättspraxis. I viss mån används även utländska rättskällor, särskilt svenska sådana, i tolkningssyfte och som stöd för argumentationen.