Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "kolonialism"

Sort by: Order: Results:

  • Nylund, Michael (2020)
    Avhandlingen utforskar en så kallad kolonialskandal i 1890-talets Tyskland som blev känd som ”Fallet Peters”. Carl Peters (1856- 1918) var en central och kontroversiell figur i kolonialrörelsen i det wilhelminska Tyskland. I den tyska kolonialrörelsen var Carl Peters tämligen unik i rollen som teoretiker, politisk agitator och praktisk kolonisatör. Peters blev känd för att år 1884 för Tysklands räkning ha förvärvat afrikanska områden som blev kolonin Tyska Östafrika. Några år efter grundandet av Tyska Östafrika blev Peters sänd till trakten av Kilimanjaro i kolonin som tjänsteman och stationschef. Han blev därefter föremål för en undersökning och en rättegång där han anklagades för tjänstebrott som han begått då han dömt två afrikaner, en ung man och en ung kvinna, till döden och avrättat dem vid Kilimanjaro. När dådet blev känt ledde det till en omfattande debatt bland allmänheten, pressen och i den tyska riksdagen. Den disciplinära domstolen som 1897 slutligt avgjorde ärendet befann honom skyldig. I arbetet undersöker jag den rättsprocess som kolonialförvaltningen drev mot Peters, dess orsaker och följder samt Peters och hans försvarares uppfattning om processen. Rättegången studeras som höjdpunkten i en skandal där man i offentligheten och i domstolen debatterade bestraffningen av och användningen av våld mot afrikaner samt sexuella kontakter mellan kolonialtjänstemän och afrikanska kvinnor. Ämnet behandlas utifrån skandalbegreppet och dess samhälleliga betydelse i det sena adertonhundratalet. Att studera en skandal erbjuder möjligheten att analysera tidsperiodens normer och lära känna dess mediala och politiska kommunikation. Skandaler röjer hur offentligheten fungerade, var gränsen mellan det privata och det offentliga gick och hur normer debatterades och ändrades. ”Kolonialskandal” användes vid denna tid som samlande begrepp för kolonialrelaterade våldsamheter och korruptionsaffärer som behandlades i den tyska pressen och riksdagen och i andra europeiska länder. I arbetet jämför jag Carl Peters fall med de tyska kolonialisterna Alwin Wehlans och Heinrich Leists affärer, samt med skandalerna kring det brittiska imperiets pionjärer Henry Morton Stanley och Cecil Rhodes. Carl Peters personliga förhållande till Storbritannien och Tysklands förhållningssätt till den brittiska imperialismen har en framträdande roll i avhandlingen. Jag har valt ett aktörsperspektiv, med vilket kan avses en strävan att fokusera på den förändringsdrivande processen genom att studera människan som handlar, aktören. Sina handlingar utför aktören i ett socialt sammanhang och i en historisk kontext. Ämnet för avhandlingen är något underutforskat och jag utgår därför från en kompletterande argumentationslinje. Mitt kronologiska fokus är på åren 1881-1882 då avrättningarna vid Kilimanjaro ägde rum, och 1896-1897 då den politiska och mediala debatten samt rättsprocessen mot Carl Peters ägde rum. Det viktigaste källmaterialet är domstolshandlingarna från processen samt litteratur författad av Carl Peters och hans försvarsadvokater och andra samtida. Fallet Carl Peters och andra kolonialskandaler ledde i Tyskland till reform av de rättsliga förutsättningarna för bestraffning av infödda. Fallet var ett viktigt inslag i diskursen om kolonialismen. Även om fallet inte var den enda kolonialskandalen i det sena adertonhundratalets Tyskland var det den mest betydelsefulla på grund av Carl Peters ställning inom kolonialrörelsen och nationalistiska kretsar och på grund av förvaltningens inblandning. Denna och andra kolonialskandaler riktade allmänhetens uppmärksamhet på det ansvar som följde med kolonialmakten
  • Kvikant, Karin (2024)
    Denna magisteravhandling undersöker hur förtryck gestaltas i dikteposet Ædnan. Avhandlingen granskar vilken roll ett diktepos kan ha i ett samhälle och varför en författare väljer att framföra ett budskap genom poesi. Den tidigare forskningen fokuserar på Sverige eftersom största delen av berättelserna i dikteposet handlar om Sveriges koloniala historia. Mitt syfte med denna avhandling är att granska förtryck och undersöka hur Sveriges kolonialpolitik har riktat sig mot de samer som bott inom landets gränser, samt bidra till den diskussion som pågår om detta ämne. Jag undersöker berättelsen, karaktärerna och det poetiska språket för att visa olika former av förtryck i dikteposet. Metoden i denna avhandling är en tematisk lyrikanalys och jag utför en närläsning av de dikter jag analyserat. Jag har avgränsat analysen genom att välja de dikter som jag tycker tydligast uttrycker förtryck och som stöder mitt syfte. Analysens kapitel är uppdelade enligt följande teman: samhället, naturen och miljön, och språket. I min analys kommer det tydligt fram att förtryck gestaltas på olika sätt beroende på generation. Berättelsens fokus ligger på tre kvinnor och tre generationer under 1900-talet fram till 2010-talet, vilket är varför jag valt att fokusera på dessa tre kvinnor i min analys. Stundvis kommer även andra karaktärer med om de är nödvändiga för just den diktanalysen. Avhandlingen utgår från postkolonial litteraturteori. Jag vill granska de effekter som lever kvar i det samiska samhället som en följd av den svenska kolonialpolitiken. För att få en djupare förståelse för samernas koloniala historia i Sverige, är det nödvändigt att analysera det ur ett postkolonialt perspektiv och betrakta hur förtrycket påverkat det samiska samhället. Begreppet postkolonial diskuteras ur ett nordiskt perspektiv och jag stöder mig på tidigare forskning som undersökt vad det innebär i ett nordiskt sammanhang. Lyrikanalysen stöder jag mig på forskning kring hur valet av att skriva på svenska påverkar verket Ædnan. Genom att skriva på svenska når författaren förtryckarna, vilket gör språket till ett centralt verktyg för att utforska förtrycket i analysen. Resultaten av denna avhandling visar att dikteposet beskriver på ett mångsidigt sätt det förtryck samerna genom historien varit föremål för. De teman jag har valt gör det möjligt för mig att identifiera olika teman och berättelser genom vilka förtryck framställs och visa hur det poetiska språket på ett unikt sätt inverkar på skildringen av förtryck. Analysen har bidragit till en djupare förståelse för hur förtrycket gestaltas i dikteposet och har bekräftat att det finns ett behov för en fortsatt dialog och medvetenhet kring samernas situation idag.