Browsing by Subject "mansbild"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2023)Avhandlingens mål är att definiera hurdan typs man det är som gestaltas i Kents rocktexter. Forskningen baserar sig på analys av fem rocktexter från olika skivor i Kents repertoar. Analysen utgår från tre tematiska kategorier som vanligtvis förknippas med en stereotyp västerländsk syn på mannen. Dessa kategorier är våld, kropp och sexualitet samt rädsla och andra känslor. Textjaget är i samtliga rocktexter en man men gestaltas inte som samma individ från sång till sång. Man kan utgå från att det är varierande individer som innehar textjagets roll i de analyserade rocktexterna. Min analys visar på att textjaget främst gestaltas genom dennes förhållande och reaktioner till sin omgivning. Händelser och personer runt omkring textjaget får honom att reagera och visa sin personlighet. Undersökningsesultatet i forskningen tyder på att det manliga textjaget i Kents rocktexter är en icke-stereotyp man. Det manliga textjaget går i huvudsak emot den manliga stereotypa normen och visar tecken på en vilja att bryta sig loss från en stereotyp bild. Mannen lånar karaktärsdrag som anses vara typiskt kvinnliga och påminner mera om ett androgynt textjag. Mannen i Kents rocktexter är varken våldsam eller sexuellt aktiv och visar tecken på att vilja bli ett med sina känslor, ofta känslor som anses vara förbjudna för män som t.ex. rädsla. Ytterligare är det manliga textjaget relativt konsekvent genom låtlistan. Textjaget genomgår inga stora förändringar när det gäller våldet och håller sig passivt till sin omgivning. Likaså är textjagets passivitet och ambivalens då det kommer till sexuella scenarion oföränderlig oberoende vilken rocktext som analyseras och dennes förhållande till kroppen är också likadan fastän denna relation inte utskrivs allt för ofta. Även i förhållande till känslor så är textjaget relativt konsekvent genom hela materialet. Här uppstår kanske den största icke-konsekventa delen eftersom att textjagets vilja att uttrycka känslorna kan variera från sång till sång men en tydlig bild av en mera känslosam man som är medveten om sitt känsloliv är tydligt porträtterad.
-
(2022)I magisteravhandlingen undersöks pressrapporteringen i Finland och Estland om de finska frivilliga i estniska frihetskriget 1918-1920. Särskild fokus läggs vid frågan om hur manlighet och hjältemod uttrycks och uppfattas i denna rapportering. Det här studeras genom rapporteringen om rikssvensken Martin Ekström (1887-1954) och esten Hans Kalm (1889- 1981). De var befälhavare för de finska frivilliga och undersökningen fokuserar specifikt på hur deras insatser i denna konflikt behandlades i tidningspressen i Finland och Estland under åren 1918-1939. Det undersökta materialet är tidningar och veckomagasin på finska och svenska samt estniska och tyska. De finns digitalt tillgängliga på nätet på Nationalbibliotekets och Rahvusraamatu- kogus hemsidor. Tidningsmaterialet är sökbart. Tiden som studeras börjar med det estniska frihetskrigets inledning i november 1918 och slutar vid ingången till 1939. Pressmaterialet studeras både kvantitativt och kvalitativt. Kvantitativt studeras hur ofta, när och i vilken omfattning Hans Kalm och Martin Ekström förekom i tidningarna under åren 1918- 1939 med anknytning till det estniska frihetskriget i finländsk och estnisk press. Undersökningen visar att intresset för de finska frivilliga var större i Finland under hela perioden medan man i Estland började fokusera mer på dem först under det förändrade inrikespolitiska läget efter Konstantin Päts’ maktövertagande 1934. Undersökningen visar också att bilden av Ekström och Kalm varierade beroende på vilket språk en text publicerades, dvs. hur skribentens och tidningens språk påverkade hurudan bild de ville framställa av befälhavarna. På kvalitativ nivå studeras också vilken bild av manlighet och hjältemod som den finländska och den estniska pressen förmedlade i sin rapportering om Ekström och Kalm. Särskilt undersöks om och hur pressens bild av de två befälhavarna är förenlig med tidens hjälte- och manlighetsideal. Det under mellankrigstiden förhärskande manlighetsidealet i Finland och Estland härstammade från 1800-talets förnyade militärväsen med drag ur samhällsnormer, kristendom och senare patriotism. Syner på män och hjältar var väldigt lika varandra och behandlas därför ofta parallellt. Studien visar att det finns flera likheter mellan de rådande manlighetsidealen och skildringarna av Ekström och Kalm medan det samtidigt finns flera tydliga avvikelser. I enlighet med myten framställs de två männen som modiga, beundransväckande befälhavare som alltid är först i ledet, medan de till skillnad från mytens ideal också beskrivs som t.ex. besvärliga och själviska.
Now showing items 1-2 of 2