Browsing by Subject "marginalisering"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2023)Diskussionen om fenomenet marginalisering har fått stor spridning under coronapandemin som räknas till en av de större mediehändelserna i historien. Ungas marginalisering är ett allt större och mer aktuellt problem än någonsin tidigare. Jag intresserar mig för dessa komponenter tillsammans, det vill säga ungas marginalisering och mediarapportering. Min studie går ut på att granska de diskurser och subjektspositioneringar som kan hittas i mediematerial. Syftet med denna avhandling är att identifiera hur det i finsk media under de senaste åren (2019-2022) diskuteras om unga som drabbats av marginalisering samt vilka subjektspositioner dessa unga tilldelas. Marginalisering är ett aktuellt fenomen som berör både individ och samhälle. Mediers ökade roll i och diskussionen om marginalisering under och efter pandemin gör forskningsfrågan aktuell. Studien är en diskursanalys av naturligt förekommande mediematerial från Finland. Som metodologiskt perspektiv i min studie fungerar diskursanalys, närmare bestämt foucauldiansk diskursanalys. Socialkonstruktionismen utgör den vetenskapliga referensramen i arbetet. Materialet består av tio texter, bland annat blogginlägg och nyhetsartiklar. Analysmaterialet är framställt mellan åren 2019 och 2022 eftersom jag intresserar mig för hur media har diskuterat ungas marginalisering i ljuset av coronapandemin. De huvudsakliga resultaten utmärks i fyra diskurser: diskursen om unga som Finlands (största) problem och hot, diskursen om att ungas marginalisering hänger ihop med många problem, diskursen om kritik mot benämningen marginaliserad och diskursen om skiftning och kritik mot samhällsstrukturerna. De dominerande subjektspositionerna är också fyra till mängden. Dessa subjektspositioner är den ungas position som fel i samhället, den unga som en anhopning av problem, den unga som kapabel agent och den unga i behov av och rätt till hjälp. De unga positioneras främst som drabbade och ansvaret för åtgärdande ligger på samhället. Studien bidrar till en inblick i hur media diskuterar utsatta individer och grupper i samhället. En kritisk diskussion om framställningen och alternativa tillvägagångssätt presenteras. En övergång av ett skifte i diskussionen gällande diskussionen om utsatta gås igenom.
-
(2020)Långtidsarbetslöshet och marginalisering från arbetsmarknaden är problem i dagens Finland. Traditionell aktiveringspolitik har inte kunnat svara på problemet om långtidsarbetslöshet. Det behövs nya interventioner och nytt tänkesätt för att hitta lösningar till långtidsarbetslöshet. Därför har möjligheten till inkluderande social trygghet utretts i Finland. På basen av utredningar utförde Institutet för hälsa och välfärd ett pilotprojekt om inkluderande social trygghet i samarbete med kommuner och social- och hälsovårdsministeriet. Fem olika kommuner deltog i pilotprojektet under åren 2018–2019. Pilotprojektet riktades till vuxensocialarbetet i kommunerna. Syftet med pilotprojektet var att skapa en ny helhet av tjänster inom vuxensocialarbete, där sociala arbetet ges fler verktyg att hjälpa långtidsarbetslösa. Syftet med min avhandling är att undersöka vad inkluderande social trygghet går ut på i pilotkommunerna. Jag är också intresserad över hur man ser på delaktighet i pilotkommunerna och hurdant sektoröverskridande samarbete som krävs för att kunna hjälpa klienterna. Mina forskningsfrågor lyder: 1. Vad betyder inkluderande social trygghet och vad går den ut på i pilotkommunerna? 2. Hur ser man på delaktighet i pilotkommunerna? 3. Hurdant samarbete behövs det för att förverkliga inkluderande social trygghet? Materialet består av fem stycken temaintervjuer med socialarbetare, en från varje kommun. Materialet är analyserat med teoribunden innehållsanalys där tidigare forskning fungerar som stöd för analysen. Som teoretisk referensram har jag använt mig av Derek Layders forskningskarta och delaktighet. Sammanfattningsvis handlade inkluderande social trygghet om intensivt socialt arbete och en mer holistisk infallsvinkel i klientens situation. Det handlade också om skräddarsydda tjänster som utgick från klienternas individuella servicebehov. Synen på delaktighet var bred och klientens delaktighet var stark i sin egen serviceprocess. Samarbete gjordes med flera olika aktörer. Vuxensocialarbetets roll i samarbetet var ofta koordinerande, eftersom vuxensocialarbete ofta hade bäst information om klientens helhetssituation.
Now showing items 1-2 of 2