Browsing by Subject "medborgaråsikter"

Avhandlingens syfte är att undersöka EU-medborgares åsikter samt deras valbeteende i Europaparlamentsvalen 2014. Europeiska unionen (EU) och tidigare Europeiska gemenskapen (EG) började som elitprojekt mellan Europeiska länder för att förstärka integration och samarbete mellan länderna. Makthavarna konsulterade icke sina medborgare om deras åsikter om samarbetet vilket ju djupare samarbete blivit lett till ett demokratiskt underskott eller legitimitetskris inom EU. För att förbättra denna situation har man inom EU med åren gett allt mer makt till Europaparlamentet (EP) som är det enda direktvalda organet inom EU. Det låga valdeltagandet i Europaparlamentsvalen (EP-val) tyder dock på att EU-medborgare inte stöder eller är intresserade av EU i den mån som EU-eliten hoppas på. Mitt forskningsområde är att undersöka EU- medborgares syn på EU samt om dessa åsikter korrelerar med deras valdeltagande, jag studerar således förhållandet mellan attityder och valdeltagande. Anledningen till valet av forskningsområde är att forskningen kunde vara betydelsefull för att förstå orsaker till EU:s legitimitetskris. Forskningen kunde också ha värde i att ge idéer till frågan om hur man kan öka valdeltagandet i EP-valen. Den teoretiska bakgrunden för analysen behandlar legitimitet, det demokratiska underskottet inom EU, Europaparlamentsval som andrarangsval samt teori om hur man analyserar EU-medborgares åsikter. Som material för att undersöka min forskningsfråga använder jag information från Eurobarometerundersökningen från 2014 samt valstatistik från EP-valet 2014. Jag ser på skillnader mellan hur länderna besvarat Eurobarometerfrågorna samt deras valdeltagande i EU-parlamentsvalet 2014. Dessutom ser jag ifall man kan se indikatorer om att valdeltagande i EP-valen och attityder mot EU går ihop, dvs. betyder lågt valdeltagande att ett lands medborgare har negativa åsikter om EU. Detta gör jag genom att använda både komparativa och statistiska metoder. Jag grupperar EU-länderna enligt olika indikatorer för att få fram skillnader mellan röstbeteende. Dessa indikatorer är ifall ett gammalt eller nytt EU-land, ifall landet har euro som valuta eller inte, ifall landet är nettomottagare eller nettobetalare inom EU, valsättet inom EP-valen och till slut geopolitisk indelning. I SPSS- programmet utför jag statistiska räkningar om hur länderna gruppvis svarat på de valda frågorna och analyserar sedan dessa svar i kombination med deras valdeltagande i EP-valet 2014. Resultaten av analysen visade hur delade medborgare är i de flesta frågorna. Man kan också urskilja vissa mönster som att gamla medlemsländer röstar i EP-val flitigare än nya medlemsländer medan nya medlemsländer ofta har ett större förtroende för EU. Ett visst sorts centrum/periferi mönster går också att urskiljas. Ifall ett land hör till en geopolitisk gruppindelning som geografiskt sätt är längre ifrån Bryssel (centrum), hade dessa länder (periferi) ofta en mer negativ syn på EU. Denna indelning korrelerar också relativt starkt med indelningen i nettomottagare och nettobetalare. Minst tillit till EU hade man i Sydeuropa samt de nya demokratierna, där man också hade lågt valdeltagande, medan man hade mest positiva attityder i Rheinlandstaterna och de nordiska länderna. Denna indelning stämmer dock inte överens med alla länder, till exempel på Malta och Irland röstar man både flitigt och har positiva åsikter om EU. De facto är det överlag de mindre medlemsländerna som enligt resultaten visar sig ha högre tillit till EU än de stora medlemsländerna. Resultaten visade att ett högt valdeltagande inte hade en absolut samvariation med positiva åsikter om EU, och ibland är det till och motsatsen som syntes i resultaten. Slutsatserna av resultaten är att det tillsvidare finns tillräckligt tillit till EU för att det skall fungera och kan anses representera sina medborgare. Det finns stora skillnader mellan områden och länder i åsikter mot EU och man kan ifrågasätta ifall EU klarar av att det finns så stora åsiktsskiljaktigheter utan att det blir större klyftor mellan de olika geopolitiska områdena. Till exempel Storbritannien som har både lågt valdeltagande inom EP-val och mycket negativa åsikter om EU ordnar en omröstning om att lämna unionen ifall den inte lyckas förhandla bättre villkor för dess fortsatta medlemskap. Fortsatt forskning kunde således fokusera på att undersöka kontextuella orsaker till att det finns så stora skillnader mellan olika geopolitiska områden med tanke på attityder och tillit till EU.