Browsing by Subject "medierade känslor"

Avhandlingen undersökte förekomsten av känslor i inlägg som profilerna Svenska Yle (@svenskayle) och Yle X3M Nyheter (@ylex3mnyheter) delade på Instagram under vårvintern 2021. Syftet med undersökningen var att identifiera olika sätt på vilka känslor lyfts fram eller sprids genom inläggen medieprofilerna delat, och att genom detta få en djupare förståelse för dagens sätt att kommunicera kring nyheter och aktualiteter på sociala medier. Känslor är en del av nyhets- och aktualitetsrapporteringen på sociala medier, och kan presenteras och användas på olika sätt och i olika syften. Till den sociala medielogiken hör en flervägskommunikation där nätverk och gemenskap står i centrum. Fokus ligger på medieanvändaren med alla dennas känslor, åsikter och tankar, och känslor är därför en central del av kommunikationen och innehållet på sociala medier. Medier använder också känslor för att få uppmärksamhet i en tid när ett ständigt flöde skapar konkurrens. Studien utfördes genom en kvalitativ textanalys av 43 inlägg. Som inspiration för textanalysen användes närläsning och innehållsanalys. Såväl text som bilder och videor och andra icke-verbala uttryck analyserades. Resultatet visar att känslor dels förekom i materialet genom direkta känslouttryck som beskrivande ord och bilder på ansiktsuttryck, dels genom olika språkliga-, stilistiska- och retoriska medel som i studien kallas känsloverktyg. Känslorna fick stor synlighet i inläggen genom bilder, citat och känsloverktyg som frågor till publiken och emojier. Interaktionsuppmaningar och redaktionella känslouttryck tyder på att Svenska Yle och Yle X3M Nyheter är bekanta med och anammar de normer för innehållsdelning som finns på Instagram, där personlig kontakt, känslomässig dialog och gemenskap är centralt. Inom ramarna för studien kan varken redaktionernas syften bakom användningen av känsloverktyg, eller publikens känslomässiga reaktioner antas eller fastställas. Däremot kan studiens resultat visa kommunikationsverktyg på sociala medier i dag, och stöda diskussioner kring framtidens journalistik, dialog mellan publik och redaktion, samt uppmärksamhetsekonomi.