Browsing by Subject "medikalisering"
Now showing items 1-3 of 3
-
(2023)Under senaste årtionden har den medicinska uppfattningen om avvikande mänskligt beteende dominerat i det finländska samhället. Fenomenet kallas för medikalisering och har resulterat i ett uppsving i antalet människor med medicinska diagnoser. Därmed har även antalet individer som diagnosticerats med neuropsykiatriska funktionsvariationer [NPF] ökat. NPF fungerar som ett samlingsnamn för neurologiska avvikelser som kan leda till diagnoser som ADHD, Autismspektrumstillstånd, Tourettes syndrom eller Blandade specifika utvecklingsstörningar. Individer med NPF upplever varierande symptom, deras diagnosprocess är oftast komplicerad och individerna behöver ofta samhälleligt stöd. Till samhälleligt stöd beräknas stöd som beviljas från FPA, socialservicen, hälsovården och stöd till skolan. Tidigare studier har lagt fram bevis på att familjer vars barn har NPF sällan uppfyller de kriterium som finns för att beviljas samhälleligt stöd. Avhandlingens syfte är att studera vilken betydelse föräldrar vars barn har NPF-symptom tillskrivit diagnosen inom familjen och hur diagnosen upplevs påverka beviljandet av samhälleligt stöd. Det är oftast föräldrar som ansöker om stöd till sitt barn och därmed är föräldraperspektivet relevant. Materialet samlades in med en enkät som skickades till en Facebook-grupp vid namnet Nepsy-nurkka. Gruppen är grundad i synnerhet till föräldrar vars barn upplever NPF-symptom. Som avhandlingens bakgrundsteori fungerar medikalisering och social kontroll. Med hjälp av teorierna diskuteras diagnosens betydelse hos föräldrar till barn med NPF. Resultaten visar att föräldrarna upplever samhällets stöd som bristande och diagnoscentrerat. En del föräldrar anser att diagnoscentreringen är en bra sak medan andra anser att ett individbaserat bemötande skulle vara en bättre lösning. De flesta av föräldrarna upplever NPF som ett medicinskt problem och önskar sig därmed medicinska lösningar. Framtida forskning kunde studera vidare den medicinska diagnosens betydelse i beviljandet av samhälleligt stöd.
-
(2019)I avhandlingen undersöks turism, oro och kroppslighet i samband med medicinsk forskning. Forskningsmaterialet består av sex intervjuer med individer som deltar i det medicinska projektet ABC-123 (pseydonym) samt i den sociologiska undersökningen som följer vaccinprojektet, Socialities of a vaccine trial: Bacteria, Tourists, Local Communities, and Scientists. Den sociologiska undersökningen fungerar som ett komplement till den medicinska forskningen som utförs i en liten by i Västafrika. Den belyser den medicinska undersökningens sociala och etiska aspekter genom att lyfta fram projektet ur forskningsdeltagarnas, det vill säga de finska turisternas synvinkel. Det medicinska projektets namn samt var projektet bedrivs kan inte avslöjas för att garantera anonymitet med tanke på att läkemedelsprojektet fortfarande pågår. Jag benämner därför projektet med pseydonymen ABC-123 och platsen en by i Västafrika. Frågeställningarna jag diskuterar och besvarar är vilka motiv som driver informanterna till att delta i projektet ABC-123, hur de förhåller sig till läkemedelsforskning och vaccinet samt hurdan oro de upplever i och med deltagande i medicinsk forskning. Syftet med forskningsfrågorna är att belysa forskningsdeltagarnas roll i projektet samt att lyfta fram vikten av kontext i läkemedelsforskning. Vid insamling av materialet har jag använt mig av insamlingsmetoderna intervju och deltagade observation. Materialet har analyserats med hjälp av analysmetoderna innehållsanalys och diskursanalys. I analysen och slutdiskussionen presenterar jag självorienterade motiv som att få resa till en ny plats och att njuta av semester som informanternas främsta motiv till deltagande i projektet ABC-123. Informanterna var positivt inställda till medicinsk forskning men beskrev deltagandet i den medicinska forskningen som intressant ur ett turistiskt perspektiv snarare än ur ett vetenskapligt perspektiv. Forskningsdeltagarna erkände ogärna oro i den formella intervjusituationen, utan beskrev sig själva som orädda äventyrare, vilket jag uppfattar som motstridigt då de utanför intervjusituationen i hög utsträckning uttryckte oro. De andra forskarna i projektet Socialities of a vaccine trial: Bacteria, Tourists, Local Communities, and Scientists bekräftar att resultaten i min studie motsvarar resultaten de fått baserat på ett hundratal kvalitativa intervjuer och en täckande survey-undersökning.
-
(2017)Avhandlingen granskar diskussionstrådar på nätet som behandlar ämnet depression och var det innebär att vara deprimerad. Nätdiskussionerna analyseras genom Faircloughs kritisk diskursanalys och med fokus på hur depression representeras och konstrueras i diskussionernas vardagsspråk. Avhandlingen behandlar temat kring depression och hur en medikalisering av individens psyke ändrat samhällets och individens uppfattning kring mentalhälsa. Huvudteman som avhandlingen tar upp, tillsammans med tankar av bland annat Michel Foucault och Alain Ehrenberg, är den ökade individualiseringen i samhället samt hur det är kopplat till människans uppfattning kring sin egen kropp och hälsa. Vidare kommer temat kring en ökad individualisering behandlas genom att granska behovet av kontroll över sitt liv som tydligt framkommer i nätdiskussionernas inlägg. Det vill säga kan man urskilja en tendens för självreglering som tar sig uttryck i bland annat en justering av beteende samt livs vanor. Medikaliseringsteorin fungerar som en teoretisk utgångspunkt för avhandlingen genom att ifrågasätta den ökade förekomsten depressions diagnoser. Ytterligare lyfter detta fram frågan kring hur normalt och avvikande beteende definieras. Medicinen har skapat en stark position inom processen att definiera och förklara människans psyke. Detta har även inneburit att dra en gräns mellan normalt och patologiskt beteende. Därmed, för att bättre belysa detta fenomen tar avhandlingen även upp ämnet ur ett social konstruktionistiskt perspektiv för att förklara hur individens uppfattning kring vad som är ”normalt” alltid är bunden till dess kontext. Perspektivet tar även fasta vid hur starkt människans tolkningar av kroppen är starkt kopplade till vetenskaper samt kunskap som dessa skapar. Således kommer avhandlingen behandla temat kring hur diskussionerna på nätet starkt för fram ett behov hos skribenterna av att sträva efter ett slags normalläge. Ytterligare kommer analysen att behandla temat kring depression som diagnos och hur behovet av denna kategorisering syns i nätdiskussionernas inlägg.
Now showing items 1-3 of 3