Browsing by Subject "onomastik"

I undersökningen granskas den savolaxiska expansionens (år 1570–1660) påverkan på ortnamn i svenska Finnskogen. Tjugo ortnamn som har sitt ursprung i finska språket identifierades i ett område i Vämland som omfattar 69,5 km². Jag analyserar ortnamnen ett i taget. Namnen är delats i olika grupper: Namnens stuktur (inklusive sammansättningar, epexegetiska namnled, finskans och svenskans plats i namnet och namnsuffix), fonetisk anpassning (inklusive fonetiska lånord och diftonger) och finska namn som inte har ändrats. Resultaten visar att finska och svenska språket har förenats i skogsfinnarnas ortnamn. Oftast förenas finska och svenska fonetiskt. Det innebär att de finska namnen skrivs med svensk ortografi och utta-las med svenskt uttal. I vissa av namnen finns det även ett epexegetiska namnled, vilket innebär att namnets suffix ges på svenska efter det finska namnet. Dessa epexegetiska namnled berättar för svenskspråkiga vad platsen är. Bland de tjugo undersökta namnen finns det namn som inkluderar namnlederna -lamp, -lamm, -la och -so, vilka kommer från finska språket. Bland ortnamnen finns också ett ortnamn som är helt finskt. I materialet ingår även en intervju med en kvinna som bor i Finnskogen. Med hjälp av henne granskas hur ortnamn uttalas i dag i Finnskogen. Enligt henne är de flesta i Finnskogen vana med finska ort-namn, men de förstår ändå inte vad de finska ortnamnen betyder. De ortnamn som analyseras jämförs med ortnamn som finns i den norska Finnskogen och studerats i en doktorsavhandling. Det finns ett identiskt ortnamn, åtta ortnamn som liknar varandra och ett namn som har samma namnled i norska och svenska Finnskogen.