Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "probiotika"

Sort by: Order: Results:

  • Tötterman, Katarina (2017)
    Probiotika som primärprevention av allergier och speciellt atopiskt eksem hos högriskbarn, har gett lovande resultat under de senaste åren, men inga rekommendationer i området finns än. Det här är en uppföljningsstudie till en dubbelblindad randomiserad studie, där 1223 mammor till högriskbarn fick 4 olika probiotikapreparat eller placebo i graviditetens sista månad, efter födsel fick barnen samma preparat i 6 månaders tid. Tidigare resultat vid 2 år visade skillnader i speciellt atopiskt eksem mellan probiotika- och placebogrupperna. Vid 5 år sågs fortfarande en skillnad, där barn födda med kejsarsnitt som fått probiotikapreparat hade mindre prevalens av atopiskt eksem än barnen i placebogruppen. Vid 10 år sågs ingen skillnad i prevalens av atopiskt eksem eller andra allergiska sjukdomar mellan de två behandlingsgrupperna. Inte heller barn födda med kejsarsnitt som fått probiotika sågs ha mindre atopiskt eksem längre i 10 års åldern i jämförelse med barnen som fått placebo.
  • Luo, Julie (2021)
    Den gastrointestinala barriären består av mikrobiota, slemlager (mucus), ett monolager av epitelceller och GALT (från eng. Gut-associated lymhoid tissue). Mikrobiotan har betydelse för uppkomsten av IBD (från eng. sjukdomar Inflammatory bowel disease) sjukdomar. IBD sjukdomar karaktäriseras av en kronisk tarminflammation. Personer som lider av IBD sjukdomar har konstaterats ha en mikrobiota med låg diversitet och obalans i förhållande mellan protektiva och aggressiva tarmbakterier. Personer som lider av IBD har mer bakterier av fylumet Proteobacteria och färre av fylumet Firmicutes jämfört med friska personer. Fenomenet kallas dysbios. Dysbios leder till en svag gastrointestinal barriär med ökad permeabilitet för patogena bakterier, en s.k. ”leaky gut”. Patogenesen till IBD sjukdomar är inte helt entydig, men säkert är att både miljö- och genetiska faktorer inverkar på insjuknande. Eftersom IBD är en sjukdom med obalans i mikrobiotan, så forskas det aktivt i möjliga probiotika som skulle kunna användas för att dämpa den kroniska tarminflammationen hos IBD patienter. Det forskas bl.a. i probiotikas möjliga anti-inflammatoriska effekter. Probiotika är enligt definitionen av Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO) och World Health Organization (WHO) ”levande stammar av strängt utvalda mikroorganismer som då de administreras i rätta mängder har hälsobefrämjande effekter på dess värd”. I avhandlingens experimentella del screenades IL-8 inhiberande mjölksyrabakterier isolerade från Valio fil med 3,5 % fetthalt. IL-8 är en viktig inflammationsmarkör och tecken på leukocytinfiltration. Inflammationen inducerades med lipopolysackarid (LPS) från Escherichia coli och IL-8 utsöndringen från HT-29 celler bestämdes med ELISA.