Browsing by Subject "queer-teori"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2018)Since 2002, it has been possible for same-sex couples in Finland to register their partnership. In March 2017, same-sex marriage was legalized. The new law also gave same-sex couples equal parental rights. In the healthcare processes concerning pregnancy and parenthood, previous studies have shown that same-sex couples feel they have a good interaction with healthcare staff, but feel discriminated and offended by the healthcare processes and routines that have no preparedness for other forms of sexuality than heterosexuality. The purpose of this study is to examine how the concept of "family" is presented in the material given to prospective parents, and see whether the material projects an ideal of "family". Of interest is whether there is a heteronormative assumption that excludes all other forms of parenthood as aberrant. Methodologically, the study is based on a discourse-theoretical perspective, and the theoretical ground relates to educational research for social justice, with a link to critical family research and a queer-feminist research field, where the focus is on studying normative processes and power relations. The studied material consists of texts produced by the National Pension Institution (FPA) and the Institute for Health and Welfare (THL) in 2009-2017 and recommended to prospective parents. A total of nine guides, brochures and pamphlets were examined. The material constitutes government interpretations of a phenomena or, in cases where they are produced by other organizations, interpretations of phenomena that are socially approved. When authorities publish and distribute information sheets and pamphlets, they manage what is being presented and from what perspective the matter is discussed. The subject matter is governed by expert and professional perceptions of what is central knowledge and what parents are expected to know. They also strongly contribute to how the concept of family is perceived in the public space. In the material, the family is created in the process of becoming and being a parent. There are clear expectations and demands on parenthood, and heterosexuality is the dominating norm. Families and roles that challenge and break what is presented as normative are viewed as aberrant. Thus, in relation to the theoretical starting points, one can interpret the family by heteronormative processes, and those presented are assigned roles and "the right ones" are those closest to an assumption of a "natural heterosexuality".
-
(2022)Syftet med denna avhandling var att bilda en uppfattning om HBTQIA+-personers erfarenheter av stödtjänster relaterade till våld i nära relationer samt att analysera hurdant kunnande professionella önskar för att bättre kunna stöda HBTQIA+-personer som upplevt våld i nära relationer i Finland. Jag valde att fokusera på våld i specifikt HBTQIA+-relationer i och med att den tidigare forskningen om ämnet är begränsad både i Finland och internationellt. Även Justitieministeriet (2021) har i sin rapport konstaterat att det saknas kunskap om HBTQIA+-personers erfarenheter i stödtjänsterna relaterade till våld i nära relationer. Avhandlingen ämnade besvara följande forskningsfrågor: Vilka upplevelser har HBTQIA+-personer som brukare och professionella som arbetat med denna klientgrupp av stödtjänster relaterade till våld i nära relationer? Vilka särbehov kan identifieras hos dessa brukare i nuvarande stödtjänster? Hur kunde stödtjänster relaterade till våld i nära relationer utvecklas för att bättre tjäna även HBTQIA+-personers rehabiliteringsbehov? Avhandlingens teoretiska referensram utgjordes av queer-teori med fokus på heteronormativitet och minoritetsstress. Heteronormativitet syftar på antagandet om heterosexualitet och en binär könsindelning som utgångspunkt. Minoritetsstress innebär den strukturella ojämlikhet, de fördomar och de medvetna eller omedvetna kränkningar som personer möter på grund av att de tillhör en minoritet. Avhandlingens material bestod av två semistrukturerade intervjuer med HBTQIA+-personer som upplevt våld i nära relationer och sökt sig till stödtjänster. Utöver detta bestod materialet även av sex semistrukturerade intervjuer med professionella som mött eller kunde möta HBTQIA+-brukare som upplevt våld i nära relationer. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fem kategorier: 1) minoritetsstress, 2) bemötandet av HBTQIA+-personer, 3) brist på tillgänglighet, 4) positiva upplevelser och möjligheter samt 5) en alternativ synvinkel. I avhandlingen tillämpades ett abduktivt tillvägagångssätt, vilket resulterade i att minoritetsstress lades till som teori i samband med innehållsanalysen. I resultaten presenteras brukarinformanternas erfarenheter av och tankar om nuvarande stödtjänster samt professionellas upplevelser av och inställning till dessa. Dessutom diskuterade informanterna utvecklingsidéer samt identifierade försvårande faktorer bakom hjälpsökandet för våld i nära HBTQIA+-relationer. Minoritetsstress som brukare kan uppleva då de söker sig till tjänsterna var en av dessa faktorer och den i de nuvarande stödtjänsterna rådande heteronormativiteten ansågs öka detta. Ytterligare betonade flera av informanterna ett sensitivt bemötande och lade vikt vid tillgänglighet av tjänsterna. Även möjligheter identifierades med tanke på utvecklingen av mer inkluderande våldstjänster.
Now showing items 1-2 of 2