Browsing by Subject "rysktalande"

Oron kring hur Covid-19 pandemin har inverkat på människors välmående har varit stor. Risken för illamående under pandemin har hävdats vara högre hos de äldre. Därtill tyder tidigare forskning på att immigranterna, jämfört med resten av befolkningen, skulle ha lidit i större utsträckning av de COVID-19 relaterade utmaningarna. Även om det har forskats relativt mycket kring välmående under pandemin både ur ett immigrations perspektiv samt ur de äldres perspektiv, så finns det endast lite forskning kring de äldre immigranternas välmående, trots att de kännetecknas av "den dubbla bördan." Därtill har få studier kring området utförts ur ett diskursivt perspektiv. Syftet med avhandlingen är att diskursivt undersöka hur rysktalande äldre immigranter i Finland konstruerar sitt sociala välmående i en ny kontext präglad av diverse restriktioner och social distansering, det vill säga under pandemin. Detta granskas i förhållande till deras uppfattning kring den nationella hanteringen av pandemin. Därtill granskas hur de rysktalande äldre immigranterna positionerar sig i kontexten av pandemin. Materialet består av 10 semistrukturerade intervjuer med rysktalande äldre bosatta i huvudstadsregionen. Intervjuerna har analyserats med hjälp av den kritiska diskursiva psykologin. Ur resultaten växer fem huvudsakliga tolkningsrepertoarer fram: 1) en högre ålder som risk för välmående under Covid-19 pandemin, 2) välmående som opåverkat av pandemin, 3) välmående som hotat av pandemin, 4) välmående som skyddat av korrekt pandemirelaterad information från media och 5) välmående som stött av hur de finska myndigheterna agerat under pandemin. Dessa tolkningsrepertoarer inrymmer olika subjektspositioner. Resultaten visar att det finns flera konkurrerande uppfattningar och stor variation i hur de rysktalande äldre immigranterna konstruerar sitt välmående under pandemin. Respondenterna både identifierar och disidentifierar sig med de erbjudna tolkningsrepertoarerna. Dock skapar tolkningsrepertoarerna ändå vissa ramar för vad som är möjligt för respondenterna att tänka och prata om beträffande sitt välmående under pandemin. Därtill visar tolkningsrepertoarerna hur de äldre immigranterna konstruerar sitt välmående i förhållande till sin egna kulturella ryska bakgrund. I resultaten illustreras hur de äldre immigranterna lämnas ensamma med hanteringen av de pandemirelaterade utmaningarna; de saknar makt att kräva samhälleligt stöd, och således individualiseras de pandemirelaterade utmaningarna. Resultaten bidrar till tidigare forskning genom att lyfta fram hur språkanvändning och följderna av de diskursiva konstruktionerna, vid sidan av de materiella- och sociala förhållandena, såväl möjliggör som begränsar de rysktalande immigranternas förståelse av sitt välmående under pandemin. Därtill illustrerar resultaten hur de olika förståelserna hör samman med tidigare kulturellt bundna uppfattningar kring äldre och immigranter.