Browsing by Subject "sociala nätverk"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2021)The thesis examines the supportive effects of project Dörren regarding migrants’ inclusion in the Finnish labour market. The purpose of the thesis is to examine how migrants that have participated in project Dörren view their possibilities of inclusion in the labour market, and if the participants see flaws in the project. The thesis focuses on how participants in the project Dörren view their possibilities to be included in the labour market with the support they can get from the project (what kind of support can the project provide?). Other research questions are the following: What expectations and perceptions does the participants (migrants) have of the working life in Finland? Are there flaws in the program according to the participants? If so, which flaws? The thesis’ empirical material consists of ten qualitative interviews. The respondents consist of five migrants that have participated in project Dörren during the period 1.6.2020-4.9.2020, two mentors and three employees within the project. The research material was analyzed through a qualitative content analysis. The thesis’ theoretical framework consists of critical social inclusion and social networks as a supportive resource in the inclusion process. Conclusions that have been drawn by the analysis shows that migrants saw both inclusive and exclusive factors that affected their possibilities of inclusion in the labour market. Perceptions of the working life in Finland that emerged was a deficient understanding of inclusion as a two-sided process. The migrants also experienced linguistic challenges, experienced social injustices and a need of social networks and Finnish work qualifications to be included in the working life. The project Dörren’s supportive effects were based on individual and branch specific support that paid regard to the dynamic inclusion process. The migrants could improve their possibilities of inclusion by expanding their professional network and improving their employability. They received new ideas and thoughts about their own possibilities on the labour market, developed competence on the labour market and in their own branch, got information about workplaces and/or experienced mental support and mutual recognition. Flaws in the project that emerged were among others a long waiting period for finding a mentor and high expectations regarding the project that don’t get fulfilled.
-
(2017)Syftet med min pro gradu är att granska unga flyktingars sociala nätverk efter att de fått uppehållstillstånd. Mitt intresse ligger i hur de upplever att nätverken utvecklats och vilken betydelse de fått. Forskningsfrågorna är: 1) Hur ser de ensamkommande unga flyktingarnas sociala nätverk ut? 2) Hurdan betydelse tillskriver de ensamkommande unga flyktingarna sina sociala nätverk för hur vardagen i det nya landet formas? och 3) Hurdan betydelse tillskriver de ensamkommande unga flyktingarna de lokala och transnationella sociala relationerna för utvecklandet av identiteter? Materialet utgörs av 6 narrativa intervjuer med 4 unga i åldern 19–21. De kommer från Somalia, Syrien, Angola och Irak och har bott i Finland 2–6 år. Informanternas nätverk består av familj, vänner, varav de flesta är av invandrarbakgrund, och formella relationer, så som socialarbetare, företrädare och handledare. Familjen är viktigast, men alla har inte kontakt med dessa. Vännerna står för en stor del av det emotionella stödet, medan det formella nätverket har en viktig roll i att erbjuda praktisk hjälp. Informanterna har svårt att komma i kontakt med finländska jämnåriga. Kontexten är här central och de unga upplever det vara lättast att lära känna finländare i skolan. Ett annat centralt tema i informanternas berättelser är det finska språket, vilket är en utmaning främst i skolan och i arbetslivet. Även för detta har omgivningen och de sociala relationerna en betydelse. De sociala nätverken är också av betydelse för hur de ungas identiteter utvecklas. Avståndet till föräldrarna har lett till att de måste ta mer ansvar och dessutom har de utmaningar som kommer av att vara ensam i ett nytt land, fått dem att bli vuxna. En viktig slutsats är att oron för familjen gör att det svårt att leva i nuet. De unga har ett starkt aktörskap som blir synligt när de reflekterar kring sina erfarenheter. Därtill visar informanternas upplevelser att de ännu efter flera år i Finland kan uppleva svårigheter och ha behov av stöd både av de lokala och de transnationella relationerna.
Now showing items 1-2 of 2