Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "stödbehov"

Sort by: Order: Results:

  • Ahlroth, Linda (2015)
    The aim of this study was to through mothers stories deepen the understanding of how mothers had experienced the colic time period and how they had experienced the support in the situation. The theory in this thesis has a parental perspective and deals with subjects about the everyday life and the interaction in families with colicky infants and the support that is aimed at these families. On the basis of the theoretical frame of reference the following research issues were formulated: - How did mothers to colicky infants experience the colic time period? - How did mothers to colicky infants experience the interaction with the child? - How did mothers to colicky infants experience the support in the situation? Seven mothers to infants who had had colic participated in theme-centered interviews that took place in spring 2014. The results of the study show that the mothers experienced the colic time period and the interaction with an excessively crying child as burdening all though the mothers felt the attachment was normalized to this date. The support that is offered to parents with colicky infants was experienced as lacking by the mothers and therefore a development of both the information and the support provided is considered important.
  • Yrjölä, Susanna (2021)
    ADHD är en funktionsvariation som kännetecknas av bland annat koncentrationssvårigheter, hyper- eller hypoaktivitet och/eller bristande impulskontroll. ADHD kan ha mångsidiga och långvariga effekter på barns och närståendes liv. Forskning visar å ena sidan att ADHD är allmännare hos barn i socialt utsatta familjer, och å andra sidan att ADHD hos barn kan bidra till mer belastning hos familjer. Samtidigt som forskning tyder på att stödåtgärder borde riktas till såväl föräldrar som hela familjen i ett tidigt skede, finns det studier som pekar på att flera familjer med barn med ADHD upplever att de blivit utan stödåtgärder som inkluderat föräldrar eller hela familjen. Socialhandledning för barnfamiljer är en frivillig lågtröskeltjänst i Helsingfors, som erbjuder stöd, handledning och vägledning åt familjer i olika situationer. Studiens syfte är att med utgångspunkt i socialhandledares perspektiv undersöka möjliga stödbehov och stödjande resurser hos familjer med barn med ADHD, samt i vilken utsträckning tjänsten socialhandledning för barnfamiljer kan vara en tillräcklig och ändamålsenlig stödåtgärd för dessa familjer. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en abduktiv ansats, med ekologisk systemteori som teoretisk referensram. Materialinsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med 5 socialhandledare, och materialet analyserades med hjälp av abduktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att stödbehovet hos familjer med barn med ADHD kan vara varierande, men stödbehov gällande barns känslor, känsloreglering samt vardagsrutiner betonas starkt. Föräldrars motivation och delaktighet i arbetsprocessen, familjens stabila helhetssituation och för socialhandledningen stödjande, strukturella faktorer är viktiga för en lyckad ändringsprocess. Socialhandledning för barnfamiljer är ändamålsenligt när stödet tas in i ett tidigt skede eller vid rätt tillfälle, dvs. när stödbehovet är tydligt och avgränsat, och när föräldrar har energi, motivation och möjlighet att delta i arbetet Föräldrarnas roll i arbetet med barns ADHD-relaterade symptom är viktig. För att föräldrar ska vara motiverade och ha möjlighet att aktivt delta i en ändringsprocess, förutsätts en stabil helhetssituation i familjen. Stabilare familjeförhållanden kan främjas genom att rikta stöd till familjer i ett tidigt skede och genom att stöda föräldrars välmående. Bättre tillgång till stödåtgärder i avlastande syfte, i synnerhet för familjer där nätverket är snävt, behövs.