Browsing by Subject "störd fostertillväxt"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2018)Bakgrund: Störd fostertillväxt påverkar uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet, och har visats vara länkad med ökad artärväggstjocklek hos vuxna. Det är dock oklart ifall den störda fostertillväxten påverkar kärlen redan under fosterstadiet eller ifall förändringarna uppkommer först senare. Målet för vår studie var att undersöka artärernas regionala morfologi och fysiologi, samt deras förhållande till gestationsålder och avvikande kroppsstorlek. Metod och resultat: Vi använde oss av ultraljud med mycket hög resolution (35-55 MHz) för att undersöka den arteriella morfometriken och fysiologin i halspulsådern, överarmärtaren samt lårartären, hos 174 neonater, födda i graviditetsveckorna 31-42. I denna grupp ingick nyfödda med såväl normal, låg (< -2SD) och hög (+>2 SD) födelsevikt. Samtidigt undersöktes barnens kroppsstorlek och blodtryck. I analyserna observerade vi statistiskt signifikanta associationer mellan manligt kön, graviditetsvecka, olika kroppsstorleksparametrar och samtliga kärls lumendiameter (LD), väggtjocklek (intima-media-tjocklek, IMT; intima-media-adventitia-tjocklek, IMAT) samt halspulsåderväggens påfrestning (carotid artery wall stress, CAWS). I linjära multipla regressionsanalyser förklarade dessa oberoende variabler en stor del av variansen (R2 räckvidd 0,37-0,47 för LD; 0,09-0,35 för IMT; 0,21-0,41 för IMAT och 0,23 för CAWS; samtliga modeller p<0,001). Efter justeringar, med tillägg av bland annat moderns kroppsmasseindex (BMI) och sjukdom i analysen, förblev LD, IMT, IMAT och CAWS starkt associerade med kroppsstorlek. Graviditetsvecka och manligt kön var även associerat med LD och CAWS (p<0,01), men inte med IMT eller IMAT. Konklusion: Dessa resultat är förenliga med att kärlväggens tjocklek under fosterstadiet främst beror på kroppsstorlek. Vi kunde inte påvisa tecken på utveckling av kärlsjukdom under fosterstadiet i form av förtjockad kärlvägg i samband med störd fostertillväxt.
-
(2019)Bakgrund: Tillväxtstörning under fosterutvecklingen har visats vara associerad med uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet. Tidigare studier har påvisat ett samband mellan förtjockade artärväggar och förekomsten av kardiovaskulära riskfaktorer i familjen. Syftet med denna studie var att undersöka ifall avvikelser i artärväggen kan ses hos barn i förskoleåldern med avvikande kroppsstorlek vid födseln. Metoder: Detta är en uppföljningsstudie på 90 barn i 5-årsåldern som tidigare undersökts i nyföddhetsstadiet. I gruppen ingick barn med normal, låg och hög födelsevikt. Vi undersökte vaskulär morfologi och fysiologi i halspulsådern, överarmsartären, strålbensartären och lårbensartären med högresolutionsultraljud (25-55 MHz). Dessutom undersöktes barnens kroppsstorlek och blodtryck. Resultat: Alla artärers lumendiameter (LD) samt tjockleken på överarmsartärens och lårbensartärens kärlväggar korrelerade med fettfria massan. För de flesta vaskulära dimensioner försvann skillnaden mellan barn med normal, låg och hög födelsevikt efter justering för kön, ålder och fettfri massa, med undantag av strålbensartärens, överarmsartärens och lårbensartärens LD. Inget statistiskt signifikant samband konstaterades mellan de vaskulära dimensionerna och blodtryck. Konklusion: Resultaten indikerar att den största prediktorn för vaskulära dimensioner hos barn i 5-årsåldern är fettfri massa och att variationer i vaskulär morfologi främst är relaterad till kroppstillväxt. Inga tecken på avvikande kärlmorfologi hos barn med avvikande kroppsstorlek vid födseln kunde påvisas.
Now showing items 1-2 of 2