Browsing by Subject "sylleps"

Syftet med avhandlingen är att undersöka samspelet mellan text och bild i fyra Pettson-böcker som är skrivna och illustrerade av Sven Nordqvist. En ikonotextuell analys utförs för att se hur förhållandet mellan text och bild ser ut. Syftet är också att undersöka syllepsernas, alltså de visuella bipersonernas förhållande till primärberättelsen. Dessutom undersöks det dubbla tilltalet i böckerna, dvs. hur böckerna tilltalar den vuxna medläsaren. I avhandlingen granskas också hur böckerna ändrats till innehåll och utseende under åren. Materialet i avhandlingen består av fyra Nordqvists Pettson-böcker, de två först- och de två sist utkomna böckerna. Böckerna som analyseras är: Pannkakstårtan (1984), Rävjakten (1986), När Findus var liten och försvann (2001) och Findus flyttar ut (2012). När ikonotexten i böckerna undersöks används Maria Nikolajevas (2000) redskap för undersökning av förhållandet mellan text och bild i bilderböcker. Analysen tar i beaktande berättelsens olika dimensioner: miljöskildring, personskildring, berättarröst och synvinkel samt tid och rörelse. Nikolajeva delar också in bilderboken i kategorierna: symmetrisk, kompletterande, expanderande eller förstärkande, kontrapunktisk och motstridig eller ambivalent bilderbok. I analysen granskas i vilken mån dessa kategorier förekommer i mitt material. Analysen visar att de analyserade böckerna innehåller inslag av alla Nikolajevas kategorier. Av den ikonotextuella analysen framgår det att förhållandet mellan text och bild oftast är kompletterande eller förstärkande. Även kontrapunkt förekommer då ord och bild ifrågasätter varandra. I böckerna förekommer kontrapunkt bl.a. i form av syllepser. De kontrapunktiska dragen i böckerna gör läsningen stimulerande och tillåter olika tolkningsmöjligheter. Handlingen i böckerna går att förstå endast av texten eller bilden, men för att läsupplevelsen skall bli komplett behövs båda. Analysen visar också att syllepserna i böckerna består av mucklor och kotavlor som med sina miner och handlingar kommenterar händelserna i primärberättelsen. Syllepserna utmanar läsarens fantasi och tillför berättelsen en ny dimension. Deras huvudsakliga funktion är att roa läsaren. I den näst sista boken, När Findus var liten och försvann, blir mucklorna en del av primärhistorien och har en avgörande roll för handlingen. För övrigt lever mucklorna sitt eget liv på uppslagen. Analysen visar att det dubbla tilltalet är allmänt förekommande i böckerna. Det dubbla tilltalet sker genom verbala och visuella detaljer som får en vuxen att dra på smilbanden. Nordqvist använder sig av intertextualitet och intratextualitet för att tilltala den vuxna medläsaren. Det dubbla tilltalet baserar sig till en stor del på den vuxnas livserfarenhet. Slutligen visar studien att böckerna ändrats till innehåll under åren. Illustrationerna i de första böckerna är mer sparsamma, medan bildytorna i de senare böckerna ofta är helt fyllda. Det förekommer oftare syllepser i de sist utkomna böckerna. Bildberättandet är mångsidigare i de senare böckerna.