Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "typ 1-diabetes"

Sort by: Order: Results:

  • Blodtryckets betydelse för cerebral småkärlssjukdom : en studie med 24-timmars blodtrycksmätning och magnetisk resonanstomografi av hjärnan 
    Eriksson, Marika (2018)
    Målet med studien är att undersöka blodtryckets betydelse vid cerebral småkärlssjukdom hos typ 1-diabetiker. Sambandet har tidigare varit okänt, men i en studie av FinnDiane verkar högre systoliskt blodtryck vara av betydelse. Typ 1-diabetes är associerat med sjukdomar i hjärnans blodkärl, varav cerebral småkärlssjukdom är ett tillstånd där hjärnans små blodkärl skadas. Tecken på skada kan ses genom avbildning med magnetisk resonanstomografi (MRI). För denna studie undersöktes 73 individer med typ 1-diabetes ur FinnDiane-studien. De undersökta genomgick MRI av hjärnan och 24-timmars blodtrycksuppföljning. Systoliskt och diastoliskt blodtryck, medel arteriellt tryck och pulstryck under dygnets olika perioder registrerades och mätresultaten analyserades i relation till MRI-fynd. I denna studie hade systoliska och diastoliska blodtrycket nattetid samt medel arteriellt tryck nattetid ett signifikant samband med cerebral småkärlssjukdom. Hypertoni nattetid höjde oddsen för cerebral småkärlssjukdom fyrfalt. Av de undersökta hade 30 % maskerad hypertoni (normalt mottagningsblodtryck men förhöjt tryck i dygnsuppföljning) och förekomsten var högre bland individer med cerebral småkärlssjukdom. Slutsatsen är att cerebral småkärlssjukdom verkar ha ett samband med högt blodtryck nattetid samt med maskerad hypertoni hos individer med typ 1-diabetes.
  • Prognosen efter första hjärtinfarkten vid typ 1-diabetes 
    Smidtslund, Patrik (2021)
    Personer med typ 1-diabetes har en ökad risk att insjukna i en akut hjärtinfarkt. Studiens mål är att undersöka prognosen efter första hjärtinfarkten vid typ 1-diabetes samt att utreda hur olika diabetesrelaterade och hjärtinfarktrelaterade faktorer påverkar prognosen. Studien består av 132 personer som deltog i nationella FinnDiane-studien mellan åren 1995– 2011 och insjuknade i sin första hjärtinfarkt under uppföljningstiden. Information om hjärtinfarkten och diabetesrelaterade faktorer samlades från sjukjournaler. För bedömning av prognosen erhölls information om tidpunkt för eventuell död från Statistikcentralen. Under medianuppföljningstiden om 2,5 (0,0–7,2) år efter hjärtinfarkten dog 91 (68,9 %) av personerna i studien. I studien hade personer med kronisk njursjukdom den sämsta överlevnadsprognosen efter hjärtinfarkten och ju sämre njurfunktionen var, desto sämre blev prognosen. Personer med diabetesnefropati hade också en klart sämre prognos, speciellt om de var i dialysvård. De personer till vilka subakuta revaskularisering gjordes hade en betydligt bättre prognos medan akuta vården inte påverkade prognosen. I vår studie påverkade inte ålder, kön, durationen av diabetes, tidigare medicinering, lipidprofilen eller blodsockerbalansen prognosen. Resultaten i vår studie tyder på att för att förhindra hög mortalitet bland de personer som insjuknar i hjärtinfarkt måste vi förebygga utvecklingen av kronisk njursjukdom vid typ 1- diabetes. (197 ord)

Yhteystiedot

HELSINGIN YLIOPISTO