Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "ungdomsverkstäder"

Sort by: Order: Results:

  • Wasz, Camilla (2021)
    Ungdomsverkstäder finns till för att stödja ungdomar som inte är i förvärvsarbete eller har en studieplats. Dessa unga benämns ofta i politiska sammanhang och forskning för NEET-unga. Finland har infört ungdomsgarantin för att hjälpa NEET-unga finna sysselsättning. Ungdomsverkstäder är en möjlig sysselsättningsform inom ungdomsgarantin för dessa unga. Som teoretisk referensram i avhandlingen tillämpas Allardts (1975) tre välfärdsdimensioner - att ha, att älska, att vara, vilket definierat välmåendet i denna avhandling. Målsättningen har varit att med ett longitudinellt samt kvalitativt grepp få fram, hur de intervjuade svenskspråkiga ungdomarna själv resonerar kring främjande och hindrande faktorer gällande sitt välmående, samt vilken inverkan verkstaden haft på välmåendet. Metoden för datainsamlingen har varit semistrukturerade longitudinella intervjuer som har förverkligats inom forskningsprojektet Uppföljning ung (U2). I denna avhandling har fjorton av dessa intervjuer analyserats med hjälp av teoribaserad innehållsanalys. Informanterna har varit sju stycken, och varje informant har blivit intervjuad vid två tillfällen med cirka ett års intervall. Studiens centrala resultat var, att det inte fanns en radikal förändring i de ungas välmående då man jämför mellan första och andra intervjuerna. Ungdomarna hade ändå upplevt att verkstaden hade varit till stor nytta, och den var främst av vikt eftersom den gav de unga ett ställe att gå till och skapade en rutin. Ungdomarna beskrev främst främjande faktorer av sitt välmående, speciellt gällande älskandet. De unga hade alla framtidsdrömmar, vilket är en viktig del av välmåendet och hörde till en främjande faktor inom varandet. Hindrande faktorer på välmåendet fanns särskilt inom den mentala hälsan. Resultaten i avhandlingen stöds också av tidigare forskning som gjorts kring ungas välmående.
  • Rikberg, Sofie (2019)
    Dagens arbetsmarknad har förändrats vilket gör det allt svårare för unga att etablera sig på arbetsmarknaden. Som en följd av kortvariga och prekära anställningsförhållanden hamnar allt fler ungdomar i en position där de står utanför både utbildning och arbetsliv. Med den osäkerhet som arbetsmarknaden medför är det allt svårare för unga att planera en framtid. Syftet i denna avhandling är att få kunskap om unga i osäkra sysselsättningspositioner och hur de uttrycker sitt agentskap samt sin syn på framtiden. De centrala forskningsfrågorna för avhandlingen är; Hur beskriver de unga sina tidigare erfarenheter av skola och arbete? Vad talar ungdomarna om när de beskriver sin framtid? Hur beskriver de sina hinder och handlingsalternativ? Avhandlingen utgör en del av forskningsprojektet ”Uppföljning ung - En studie om svensk- och tvåspråkiga ungdomsverkstäder” och består av 10 kvalitativa intervjuer med ungdomar från sex ungdomsverkstäder runtom i Finland. Materialet har analyserats med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att ungdomarna bär med sig erfarenheter i form av skolmisslyckanden och misslyckanden med att komma in på arbetsmarknaden. Dessa misslyckanden och de strukturella villkor som omger dem har kommit att begränsa deras agentskap och möjligheter inför framtiden. Trots dessa misslyckanden har ungdomarna en positiv framtidssyn och de ser olika möjlighetshorisonter framför sig inom ramarna för dessa begränsningar. Den oro inför framtiden, som framkommer i ungas berättelser, kan förknippas främst med krav från familjen. En del av ungdomarna har klara visioner inför framtiden och försöker genom olika strategier uppnå sina framtida visioner om att få ett arbete, en yrkestitel och på längre sikt en stabil ekonomi. Andra ungdomar har igen en mera otydlig framtidsbild eller vet inte vad de vill i framtiden. De har valt att fokusera på nuet eller prövar olika vägar för att hitta sin egen väg framåt. I ungdomarnas orientering mot sina framtida visioner, står de inför olika val gällande karriärväg som betvivlas och omformuleras. Med dessa valmöjligheter följer även en osäkerhet kring vilka val som är de rätta valen, vilket kan speglas mot sociala förväntningar från omgivningen. För att hitta sin framtid behöver de unga utrymme och möjlighet att kunna ta en paus för att själva få reflektera över sina valmöjligheter inför framtiden.