Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "yrkesidentitet"

Sort by: Order: Results:

  • På jakt efter yrkesidentitet : konstruktion av yrkesidentitet bland branschbytare 
    Paro, Anni (2020)
    Since the nature of work is constantly changing, many people might have to educate them-selves again or even change their career. Up to 60% of Finland’s working population has changed their profession or branch of industry during their career and about half of those have re-educated themselves. When changing the career or work, one has to acquire a new professional identity. Construction of a new professional identity is a long process and is affected by many different factors. Since the change of career is common and the construction process of professional identity long and complex, it is important to study this topic. The aim for this study is to examine how career changers can acquire a new professional identity. In addition, I will examine how education provider and workplaces can support the development of a new professional identity among career changers. The data was collected by using qualitative research methods and a phenomenographic approach was used. The data was collected between December 2019 and January 2020. The sample consisted of seven interviewees, who all had changed careers and participated in a short training within IT- industry. The data was collected through semi-structured interviews and was analyzed through thematic analysis. The results showed that the interviewees could easily acquire their new professional identity after changing their career. Affecting factors were weak engagement with the previous career, motivation for and engagement in the new career as well as support from both the edu-cation provider and workplace. The education provider was able to support the identity pro-cess through offering an education with clear structure and aim, a comfortable atmosphere and activities which prepared the participants for working life. Furthermore, the education provider was able to support participants in recognizing their own strengths and weakness-es, which supported the construction of the new professional identity. Workplaces could support the process by providing opportunities for discussion, a supportive team and a clear structure in the work. Colleagues attitudes played a big part as well.
  • Vårddiskurser och konstruktionen av yrkesidentiteter bland vårdare 
    Karlsson, Linn (2020)
    Att diskursivt granska hur vårdare inom den institutionella äldreomsorgen konstruerar sitt arbete och i relation till det sin yrkesidentitet, har varit av intresse att studera av många olika anledningar. Vårdyrket står inför stora förändringar och det har således varit relevant att fråga sig hur vårdarna som arbetar inom social- och hälsovården konstruerar sig själva och finner sig själva i ett klimat som ständigt förändras. Identitet, identitetskonstruktionen samt hur identitetskonstruktionen sker inom organisationen, har varit av stort intresse inom den socialpsykologiska och socialkonstruktionistiska forskningen. Tidigare forskning har visat att individen själv och organisationen som individen arbetar inom, på olika sätt deltar i identitetskonstruktionen, samt att det diskursiva landskapet inom organisationen medför olika konsekvenser för på vilket sätt individen konstruerar sig själv utifrån ett yrkesperspektiv. Genom att förstå identitet kan relationen mellan jaget, arbetet och organisationen förstås. Avhandlingen har gjorts som en del av projektet Främjande av social och mänsklig hållbarhet i institutionellt boende, som leds av Helsingfors universitet och gjorts i samarbete med Hanken Svenska handelshögskolan. Materialet för denna avhandling bestod av 18 stycken semi-strukturerade intervjuer, och metodansatsen som tillämpades vid analys var den foucaudianska diskursanalysen, vars intresse främst ligger på att belysa maktstrukturer och problematisera kunskap som tas för givet. Resultaten visade att vårdare som arbetar inom den institutionella äldreomsorgen konstruerade sitt arbete och i relation till det sin yrkesidentitet, på många olika sätt. Vårdarna tillskrev sitt arbete många olika betydelser, både positiva och negativa, och dessa betydelser analyserades genomgående. Resultaten visade även att vårdarna genom subjektspositionering konstruerade sin yrkesidentitet på många olika sätt, vilket medförde olika konsekvenser för vårdaren och hur vårdaren såg på sig själv ur ett yrkesperspektiv. Avhandlingen avslutades med en diskussion beträffade avhandlingens styrkor, svagheter och kontribution till forskningsområdet.

Yhteystiedot

HELSINGIN YLIOPISTO