Browsing by Subject "yrkesroll"

Den här avhandlingen syftar till att ge en bild av hur socialarbetare upplever sitt arbete med utredningar gällande vårdnad, boende och umgänge på begäran av tingsrätten. Studien är en kvalitativ studie där fem stycken socialarbetare har intervjuats för att få en djupare förståelse av deras tankar och upplevelser kring sitt arbete med familjerättsliga ärenden. Frågeställningarna som jag utgår ifrån är; Hur resonerar socialarbetare kring sin yrkesroll samt sin yrkesidentitet i arbetet med utredningar gällande vårdnad, boende och umgänge? Vilken institutionell roll upplever socialarbetare att de tillskrivs av andra institutioner? Vilket handlingsutrymme upplever socialarbetarna att de har i utredningsarbetet? Eftersom jag vill undersöka hur socialarbetarna positionerar sig i sin yrkesroll när de gör utredningar på begäran av tingsrätten så har jag valt en institutionalistisk ansats för min avhandling. Som teoretisk bakgrund till mitt tema har jag valt teorier kring yrkesroller och yrkesidentitet. Socialarbetarnas berättelser visar på att komplexiteten i vårdnadstvisterna har ökat. De känner att arbetet med utredningar på begäran av tingsrätten kräver en stor arbetsinsats och att de inte alltid har den yrkeskunskap som behövs för att hantera de mångfacetterade problem som finns samt svåra konflikter som finns mellan föräldrarna. Socialarbetarna upplever att de i sin yrkesposition har en stor makt och att domarna i tingsrätten tar deras utredningar i stort beaktande när de gör sina beslut.

Studien undersöker socialarbetarens uppfattning kring utkomststödsreformen, ifall det skett en förändring i yrkesrollen och handlingsutrymmet. Det grundläggande utkomststödets behandling överfördes från kommunernas till FPA:s ansvar den 1.1.2017 och ett av målen med reformen handlade om att det skulle bli mer tid för det sociala arbetet. Studiens syfte är att bidra med kunskap hur det sociala arbetet med vuxna på Esbo vuxensocialbyrå har påverkats av utkomststödsreformen och hur socialarbetarna ser att reformen påverkat på deras yrkesroll och handlingsutrymme. Avhandlingens forskningsfrågor är; Hur uppfattar socialarbetare vuxensocialarbetet och sitt handlingsutrymme efter utkomststödsreformen? Hur ser socialarbetarna på sin yrkesroll efter reformen? Som teoretisk utgångspunkt har jag valt handlingsutrymme, yrkesroll och organisationsteori. Jag har använt mig av halvstrukturerade intervjuer för att samla in materialet, sammanlagt har jag intervjuat sex socialarbetare på Esbo vuxensocialbyrå. Då socialarbetarens yrkesroll och handlingsutrymme till stor grad styrs av organisationen, har jag valt att utföra intervjuerna på enhet inom organisationen då svaren då kan förknippas lättare med organisationen. Som analysmetod har jag valt att använda mig av innehållsanalys, då den lämpar sig för syftet att lyfta fram socialarbetarnas uppfattningar och erfarenheter kring forskningsfrågorna. Socialarbetarna ser i storhet att utkomststödsreformen är rätt beslut och ser reformen som en möjlighet att skapa en ny profil för det sociala arbetet med vuxna. Inom organisationen skedde det en del förändringar men socialarbetarna såg dessa förändringar aningen olika, vilket kan tyda på att arbetssätten och metoderna ännu söker sig den nya situationen. Utkomststödet och det sociala arbetet med vuxna är förknippade med varandra i olika grader. Då utkomststödet är den sista förmånen en person kan få, är aktiveringen av klienter inom utkomststödet en av uppgifterna inom socialvården. Det är viktigt att lägga uppmärksamhet att alla som är klienter inom utkomststödet inte är eller har behov till klientskap inom socialvården. Utkomststödet har i regel sätts som ett bra arbetsredskap att känna igen personer som är i behov av socialvård. Behovet kunde bli synligt i till exempel hyresskulder och spelberoende då dessa syntes på kontoutdragen. I och med reformen har det lett till att dess vissa synliga problem inte framkommer till socialarbetarens kännedom lika snabbt som tidigare. Reformen har även lätt till att de som inte haft dessa synliga problem men varit i behov av socialvården nu fått mer synlighet, då FPA informerar kommunerna kring de klienter som är i behov av en aktiveringsplan i lagen om rehabiliterande arbetsverksamhet (189/2001). Ett av de främsta resultaten kring yrkesrollen var att socialarbetarna efter utkomststödsreformen såg sig själv fungera som klientens advokat gentemot andra instanser. Då socialarbetarna tidigare upplevt att klienterna ser på socialarbetarna som de som gör besluten och vaktar klienternas penga-affär, har det skapat möjlighet till att klienter i större grad kan lita på arbetarna vilket leder till en bättre relation till klienterna och socialarbetarna. Handlingsutrymmet kom fram under intervjuerna speciellt angående vid börjar av reformen. Det framkom mycket problem inom besluten för det grundläggande utkomststödet och den egna organisationens riktlinjer och ramar begränsade socialarbetarna för att handla enligt de behov klienten hade.