Geomorfologiska undervisningsobjekt i Nyland : en granskning av kommunerna Hangö, Raseborg, Sibbo, Borgå och Lovisa

Syftet med denna avhandling var att undersöka vilka geomorfologiska undervisningsobjekt det finns i kommunerna Hangö, Raseborg, Sibbo, Borgå och Lovisa och vilka av dem som kan användas i undervisningssyfte. Forskningsfrågorna i undersökningen var: 1) Vilka intressanta geomorfologiska formationer kan hittas i området?, 2) På vilket sätt kunde geografi- och biologilärarna i området utnyttja dessa geomorfologiska formationer i geografi undervisningen?, 3) Vilka geomorfologiska formationer blir i de olika områdena endast behandlade teoretiskt pga. dessa inte finns att tillgå i terrängen? De geomorfologiska formationer som i första hand beaktas i undersökningen är följande: a) flyttblock, b) rundhäll, c) drumlin, d) ås, e) randbildning, f) dödisgrop, g) jättegryta. Utöver dessa formationer beskrivs även några nationellt värdefulla områden. Undersökningen gjordes för att man konstaterat att utomhuspedagogik görs sällan inom geografiundervisningen i finländska skolor. Andra undersökningar visade att orsakerna till att fältexkursioner och fältundervisningen inte utförs är bland annat pga. lärarna saknar kunskap inom ämnet, stora elevgrupper och tidsbrist. Undersökningar har också visat att fältundervisning uppmuntrar till djupinlärning genom att presentera en miljö i vilken eleverna kan koppla det inlärda med den riktiga världen. Fältundervisning är inte endast en nyttigt kunskapsmässigt utan även för elevernas självförtroende och motivation för ämnet då den affektiva domänen också påverkar djupinlärningen genom att höja på motivationen och få eleverna att tro på sina egna förmågor. För att undersöka saken gjordes det kart- och litteraturanalys för att kartlägga vart det lönar sig åka och besöka formationer. På basis av analyserna gjordes det fältundersökningar till de utvalda platserna och formationerna dokumenterade med kamera och GPS-koordinater. Från några platser togs det även jordartsprover som torrsållades i sedimentlaboratoriet i Gumtäkt. Av jordartsproven gjordes det även en morfoskopisk analys. Resultaten av analyserna och fältundersökningarna visade att det flesta av de geomorfologiska formationerna som beskrivs i gymnasiets läromedel för geografi finns i undersökningskommunerna. I och med detta finns det potential att ordna exkursioner som kan ge en mer djupsinnig förståelse av uppkomsten av det finländska landskapet och de geomorfologiska formationerna för eleverna. Utöver kunskapen som eleverna förstå på ett djupare plan genom djupinlärningen möjliggör de geomorfologiska formationerna i områdena att eleverna kommer ut i naturen och upplever den med sina egna sinnen istället för via en lärobok och lärarens klassrumsundervisning. Elevernas sociala färdigheter har möjlighet att utvecklas likaså elevernas arbetsmetoder inom de naturvetenskapliga ämnen.