Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Journalisten och staden : Hur lokalreportrars rörelsemönster och bild av stadsdelar påverkar medieinnehållet

Show full item record

Title: Journalisten och staden : Hur lokalreportrars rörelsemönster och bild av stadsdelar påverkar medieinnehållet
Author(s): Donner, Daniel
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Science, Department of Geosciences and Geography
Discipline: Geography
Language: Swedish
Acceptance year: 2015
Abstract:
It is a fact that journalists living in the Helsinki region of Finland are concentrated to the inner city. For this reason there is a risk that the media coverage of socioeconomically weaker areas is based more on stereotypes and simplifications than what is the case for wealthier areas. The aim of this study is therefore to assess in which areas local journalists move in the city, what perceptions they have of different areas and how these factors affect their reporting. The study is based on the hypothesis that in which areas journalists live and move within the city also affects how they report on different areas. The main research method consists of semi-structured interviews with five local journalists. The interviews are supported by travel diaries of the respondents' travels during one week. This information was used as a basis for the discussion in the interviews. The interviews were analysed focusing on the contents. The results show that a large share of the respondents' trips take place in the inner city of Helsinki. Generally, the respondents seem to have a broad knowledge about different areas in the Helsinki region, but inner city areas are better known to them than suburbs. The respondents admit that also journalists have prejudices, but assert that it is part of the craftsmanship to not let the prejudices affect the reporting. Furthermore, they emphasize that news values determine on which areas are reported. At the same time, the results show that the movement patterns of the journalists and their perception of different areas affect how they judge the news value of events in the areas. If an area is known to the journalists or if it is situated in the inner city, the news value for events or phenomena in the area may be perceived as larger by the journalists. The journalists are aware of the importance of a versatile and balanced reporting on different areas. Nevertheless, the media image of underprivileged suburbs risks becoming negative and unbalanced. This is due to the media's production circumstances together with the social homogeneity of the journalists and their spatial concentration to certain neighbourhoods. The Swedish-language media's reporting may become especially unbalanced, as its audience is more strongly concentrated to certain areas. The result of the study is important in a context where segregation between the different residential areas in the Helsinki region may be increasing. In such a situation how journalists contribute to maintaining or creating differences between neighbourhoods is of great importance.
Den huvudsakliga forskningsmetoden är semistrukturerade forskningsintervjuer med fem lokaljournalister. Intervjuerna stöds av resedagböcker som respondenterna förde under en veckas tid. Informationen om journalisternas resor utgjorde en grund för diskussionen i intervjuerna, som därefter analyserades med fokus på innehållet. Resultaten visar att en stor del av respondenternas resor sker i Helsingfors innerstad. I allmänhet har respondenterna en bred kunskap om olika områden i huvudstadsregionen, men områden i innerstaden känner de till bättre än förorter. Respondenterna medger att även journalister har fördomar men att det hör till yrkesskickligheten att inte låta fördomarna påverka rapporteringen. De betonar även att det är nyhetsvärdet som styr vilka områden som bevakas. Samtidigt tyder resultaten på att journalisternas rörelsemönster och uppfattningar om olika typer av områden påverkar hur stort de uppfattar att nyhetsvärdet för händelser i olika områden är. Om ett område är bekant för journalisterna och om det ligger i innerstaden kan nyhetsvärdet för händelser eller fenomen som sker i området uppfattas som större av journalisterna. Journalisterna är medvetna om vikten av att rapportera mångsidigt och balanserat om olika områden. Trots det riskerar mediebilden av underprivilegierade förorter bli negativ och obalanserad, vilket beror på mediernas produktionsförhållanden tillsammans med journalisternas sociala homogenitet och koncentration till vissa stadsdelar. De svenskspråkiga mediernas bevakning kan bli speciellt obalanserad eftersom publiken är starkare koncentrerad till vissa områden. Studiens resultat är betydelsefullt med tanke på en potentiell utveckling där segregeringen mellan de olika bostadsområdena i huvudstadsregionen ökar. Då har det en stor betydelse hur journalisterna bidrar till att upprätthålla eller skapa skillnader mellan olika stadsdelar.
Journalistit ovat Suomen pääkaupunkiseudulla keskittyneet kantakaupungin alueelle, joten median raportointi saattaa sosioekonomisesti heikompien alueiden kannalta perustua stereotypioihin sekä pelkistyksiin verrattaessa vauraampien alueiden raportointiin. Tämän tutkimuksen tavoitteena on selvittää, millä alueilla paikallistoimittajat liikkuvat kaupungissa, minkälaisia käsityksiä heillä on eri alueista, sekä miten nämä seikat vaikuttavat heidän raportointiinsa. Tutkimuksen lähtökohtana toimii hypoteesi, jonka mukaan journalistien asuinpaikkojen sijainti ja heidän liikkumisensa kaupungissa vaikuttaa heidän raportointiinsa eri kaupunginosista. Pääasiallisena tutkimusmetodina toimivat viiden paikallistoimittajan kanssa toteutetut puolistrukturoidut teemahaastattelut. Haastatteluja tukivat haastateltavien viikon ajan pitämät liikkumispäiväkirjat, jotka toimivat keskustelun pohjana. Haastattelujen analyysissä pääpaino oli sisällön analysoinnissa. Tutkimustulokset osoittavat, että merkittävä osa tutkimushenkilöiden matkoista sijoittuivat Helsingin kantakaupunkiin. Yleisesti ottaen tutkimushenkilöt tuntevat pääkaupunkiseudun eri alueet verrattain hyvin, mutta kantakaupungin alueet tunnetaan lähiöalueita paremmin. Tutkimushenkilöt myöntävät, että myös journalisteilla on ennakkoluuloja, mutta osana ammattitaitoa sen ei anneta vaikuttaa raportointiin. He painottavat, että uutisarvo ratkaisee mistä alueista raportoidaan. Samalla toimittajien liikkumiskuviot ja käsitykset erityyppisistä alueista näyttäisivät tulosten mukaan vaikuttavan heidän käsityksiinsä uutisarvoista. Mikäli raportointiin liittyvä alue on toimittajille tuttu, tai mikäli se sijaitsee kantakaupungissa, voi tapahtumien tai ilmiöiden uutisarvo journalistien silmissä olla suurempi. Journalistit pitävät monipuolista ja hillittyä raportointia eri alueista tärkeänä. Tästä huolimatta etenkin huono-osaisista lähiöistä voi muodostua negatiivinen ja tasapainoton kuva mediassa, johtuen median tuotanto-olosuhteista, journalistien sosiaalisesta homogeenisyydestä ja heidän asuinpaikkojensa keskittyneisyydestä. Epätasapainon riski on erityisen suuri ruotsinkielisen median osalta, sillä sen yleisö on voimakkaammin keskittynyt tietyille pääkaupunkiseudun alueille. Tutkimustulos on tärkeä ajatellen pääkaupunkiseudun mahdollista kehitystä, jossa segregaatio eri asuinalueiden välillä kasvaa. Tällöin on keskeistä, miten journalistit vaikuttavat alueiden välisten erojen säilymiseen tai niiden kasvuun.


Files in this item

Files Size Format View
Pro gradu Daniel Donner.pdf 4.116Mb PDF

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record