Flipp eller flopp : att undervisa geografi på gymnasienivå med flipped classroom

Syftet med den här forskningen var att kartlägga geografilärares erfarenheter och åsikter om undervisningsmetoden flipped classroom, samt att undersöka hur metoden påverkar elevers inlärningsresultat i naturgeografi i gymnasiet. Målet var att få reda på hur bekanta geografilärare är med flipped classroom samt vilka förutsättningar de har för att kunna använda sig av en aktiv undervisningsmetod som kräver kunskaper i informationsteknik. Finländska geografilärares (n=49) erfarenheter och åsikter kartlades med hjälp av en elektronisk enkät. Undervisningsexperimentet (n=32) utfördes som en fältundersökning i GE1-kursen i ett gymnasium i södra Finland. Resultaten analyserades med hjälp av statistiska analyser och presenterades i form av figurer eller citat. Forskningen visar att finländska geografilärare är bekanta med flipped classroom men att de inte använder metoden i någon större utsträckning, mestadels på grund av tidsbrist. Kunskaperna i informationsteknik är goda och det är allmänt godkänt att geografiundervisningen gynnas av elektroniska undervisningsmetoder. Största delen av geografilärarna använder sig av IT i undervisningen. Elevernas inlärningsresultat påverkades inte nämnvärt av flipped classroom men en svag negativ inverkan kunde urskiljas. Undervisningsexperimentet introducerade eleverna till en aktiv inlärningsmetod. För att uppfylla målen i den nya läroplanen behöver nya elevcentrerade undervisningsmetoder tas i bruk. Den nya läroplanen, digitaliserade studentskrivningar och en ny timfördelning ställer nya krav på geografiundervisningen. För att nå målen bör nya elevcentrerade undervisningsmetoder införas och då kan flipped classroom vara en bra början. Som skolämne består geografin av många olika delområden som lämpar sig ypperligt för olika typer av elevcentrerade och digitaliserade undervisningsmetoder.