Browsing by bachelor's degree program "Yhteiskuntatieteiden kandidaattiohjelma"

Mitt syfte med den här kandidatavhandlingen är att undersöka motiv bakom att skicka in meddelanden till studion i direktsänd radio. Som bas för analysen används en teoretisk ram baserad på Vanhaeght och Donders forskning från 2017 vilken behandlar interaktion med public service-media. Den teoretiska ramen delar in motiv för att interagera med public service-media i tre kategorier, personliga, sociala och altruistiska motiv. Personliga motiv är motiv som relaterar till en persons personliga intressen eller passioner och är alltså handlingar som motiveras av ett eller flera personliga motiv. Sociala motiv är handlingar som motiveras av motiv som handlar om att antingen tillhöra eller lösgöra sig från ett socialt sammanhang. Altruistiska motiv är bredare och är handlingar som motiveras av en vilja att hjälpa andra utan att själv gynnas av det. Avhandlingen är en publikundersökning gjord genom en intervjuundersökning där tre lyssnare till public service-radiokanalen Yle X3M intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I intervjuundersökningen uppgav respondenterna personliga och sociala motiv bakom att skicka in meddelanden via kanalens Whatsapp, men inga altruistiska motiv kunde identifieras i svaren. Karaktären i de personliga och sociala motiven skiljde sig från varandra respondenterna emellan. Respondenternas personliga motiv handlade om att vilja skicka in meddelanden då redaktörerna diskuterade ämnen som de själva visste något om eller hade ett intresse för. Andra personliga motiv som uppgavs relaterade till underhållning. De sociala motiv som respondenterna uppgav handlade dels om att inte känna sig ensam och dels om att vara en del av en gemenskap. Många av de personliga och sociala motiven som framgick av svaren gick in i varandra och var svåra eller omöjliga att helt kategorisera under någondera kategorin.

Papperslöshet är ett relativt nytt fenomen och på grund av det finns det begränsat forskning om temat. Det finns en del forskning om papperslösas situation i Finland, men de flesta nordiska studier om papperslöshet är gjorda i Sverige. Syftet med denna avhandling är att undersöka papperslösas upplevelser om sina rättigheter och i hurdan maktposition de papperslösa är i förhållande till sin livssituation. Mina forskningsfrågor i avhandlingen är: Har de papperslösa som jag intervjuat blivit informerade om sina rättigheter och i så fall av vem? Hur tycker de papperslösa att deras rättigheter har uppfyllts och vilka är konsekvenserna av att vara i en livssituation där man knappt har några rättigheter? Studien är en kvalitativ studie som är genomförd med semistrukturerade intervjuer av papperslösa personer om deras upplevelser. Jag analyserar respondenternas upplevelser med hjälp av Van Gennep samt Turners teori om liminalitet och Bourdieus teori om tid och makt. I studien framkommer respondenternas ovetskap om sina rättigheter och att de flesta ansåg sig leva utan rättigheter. Respondenterna lyfte upp känslan om maktlöshet i sina liv då de lever i ett konstant vänte tillstånd, vilket påverkar deras psykiska välmående och syn om framtid. Mina resultat har likheter med tidigare forskning som gjorts om papperslösa i Norden. Det finns ett klart behov av vidare forskning och samhällsdiskussion om papperslösheten och dess konsekvenser genom att höra papperslösa individers upplevelser.

Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning diskutera passivt ledarskap som ett fenomen och dess inverkan på förekomsten av arbetsplatsmobbning. Arbetsplatsmobbning är ett allvarligt, men vanligt problem med flera långvariga konsekvenser för både utsattas välmående och organisationens framgång. Ledarskapet har en central roll i förebyggandet och hanteringen av arbetsplatsmobbning och det är därmed av vikt att studera hur ett mer passivt ledarskap inverkar på förekomsten av arbetsplatsmobbning. Genom en litteraturgenomgång har avhandlingen ämnat att svara på forskningsfrågan ”Hur påverkar passivt ledarskap förekomsten av arbetsplatsmobbning?”. En av de viktigaste teoretikerna inom forskningsområdet är Heinz Leymann, som var en av de första som började studera arbetsplatsmobbning på 80-talet. Leymanns studier citeras fortfarande i dag då han kunnat bidra med insiktsfull kunskap angående arbetsplatsmobbning och dess bakgrund. Avhandlingens resultat visar att det finns en klar koppling mellan passivt ledarskap och arbetsplatsmobbning. Det passiva ledarskapet har ofta en mer indirekt roll och inverkar på t.ex. mellanmänskliga konflikter och roll stressorer som däremot ökar risken för arbetsplatsmobbning. Passiva ledarskapet kan även ses som en form av arbetsplatsmobbning där den passiva ledarens agerande kan tolkas som bl.a. avsiktlig och systematisk social uteslutning. Det passiva ledarskapet har även visat sig ha sina fördelar då det kan bidra till mer autonomi och känsla av självbestämmande. Avhandlingens resultat kan bidra till värdefull kunskap till organisationer, men även fortsatt forskning uppmanas då flera kunskapsluckor kan identifieras i den nuvarande forskningen.

Syftet med denna kandidatavhandling är att redogöra för sambandet mellan civilsamhället och demokrati i kontexten av fallen Ungern, Polen och Tjeckien. Länderna i fråga präglas av flera likheter, och därför förverkligas analysen enligt Most Similar Systems Design. I denna uppställning är skillnader i civilsamhälle den avskiljande faktorn. Avsikten är att utreda ifall civilsamhället korrelerar med olika utfall av demokrati. Civilsamhällets betydelse för demokratisering i Öst- och Centraleuropa har framhävts av en mångfald av akademiker, och därför finns det skäl att anta att civilsamhället påverkar även uppehållet av demokrati. Den centrala frågan som ställs är ifall civilsamhället kan, och till vilken mån, förklara den differentierade utvecklingen av demokrati. Analysen förverkligas i formen av en litteraturöversikt med stöd av empiriskt material.

Socialt arbete har länge haft en negativ självbild samt lidit av stereotypier. Rykten om felaktiga omhändertaganden spökar än idag i media. Vi spenderar större delen av vår tid på medier vilket gör att medierna är ett av våra främsta sätt att konsumera information. Vi lär oss om världen omkring oss genom all denna information vi intar. Mitt syfte med denna avhandling är att undersöka hur man i finländska nyhetsmedier gestaltar socialarbetare och socialt arbete med fokus på artiklar om barnamordet i Joensuu 2023. I avhandlingen analyserades 63 artiklar från Iltalehti, Helsingin Sanomat och Svenska Yle. Artiklarna publicerades under tiden 8.6.2023–18.3.2024. För att analysera materialet används socialkonstruktionism och diskursanalys. Resultatet visar att 19 % av nyhetsartiklarna gestaltade socialt arbete eller socialarbetare, 3 % av artiklarna i ett positivt ljus medan 10 % av artiklarna behandlade resursbristen i socialt arbete. Slutsatsen blir att nyhetsmedier kring Joensuu-fallet oftast beskriver svårigheter inom socialt arbete men också många negativa sidor av socialarbetare och socialt arbete lyfts fram.

Medelhavsrutten för migranter är extremt farlig, som årligen resulterar till flera migranters död. Dock är det inte endast färden över havet som dödar migranterna, men även de beslut och åtgärder som EU använder sig av för att kontrollera migrationen vid området. Jag har analyserat politiken och åtgärderna genom sociologiska teorier för att visa EU:s skyldighet i dödsfallen och lidandet av migranter. Analysen har gynnat mig att diskutera djupare olika fenomen som leder till dödligheten och våldet, exempelvis behoven av kontroll. Efter min analys om dödligheten och våldet på migranter kunde jag se tecken på EU:s skuld över händelserna vid Medelhavet.

Elokapina har under de senaste åren framstått som en rörelse som engagerar både unga och äldre och som genom ovanliga demonstrationsmetoder så som vägblockader har fått åt sig mycket uppmärksamhet och förundran. Opinioner i samhället relaterat till rörelsen är inte homogena. Klimatfrågor och att lösa den så kallade klimatkrisen utgör konstant en större del av vår vardag och metoder för att motarbeta klimatförändring genomsyrar nu vårt samhälle. I avhandlingen granskas den sociala klimatrörelsen Elokapina. Motiv till deras aktion, effekterna därefter och den samhälleliga reaktionen är de centrala delarna. Som teoretiska ramverk utnyttjas bland annat Stanley Cohens teori om moralpanik och J. Craig Jenkins resursmobilisationsteori. Syftet är att introducera rörelsen, vad de står för, hurudana former av aktion de tar till och hur samhället (som till exempel polisen) reagerar. Ett urval mediaprodukter från ”vardagsmedia” som Yle och Iltalehti och även partipolitisk media illustrerar samhällets relation till Elokapina och rörelsens aktion. I avhandlingen kommer jag fram till att samhället främst genom vardagsmedian ser de negativa effekterna av Elokapina och att polisen upplever rörelsen som ett hot mot samhället. Den neutrala” vardagsmedian innehåller mera homogent negativt material relaterat till rörelsen än vad jag förväntat mig. De ”ovanliga aktionsformerna” som Elokapina utnyttjar för med sig mycket synlighet men rörelsens egentliga mål blir delvis dolda på grund av den starka reaktionen från samhället i vardagsmedian.

Efter ett decennium av förhandlingar i rådet godkände slutligen Europarlamentet direktivet om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder. Syftet med direktivet är att höja på andelen kvinnor i stora börsnoterade bolagsstyrelser. Direktivet väckte debatt i medlemsländerna främst över frågan om direktivet inskränker på äganderätten och/eller subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. Finland har stöttat direktivförslaget sedan 2012. Trots det har det inte varit aktuellt att införa en nationell lag om könskvoter i bolagsstyrelser, fastän ett flertal av regeringarnas jämställdhetsprogram ser det som en lösning. Finland har till viss del jämställdhetslagar som tangerar könskvoter, men inte i samma omfattning som direktivet. Essän jämför Finlands jämställdhetslagar mot de övriga nordiska ländernas motsvarande lagstiftning. I Norge, Island och Danmark finns det redan lagstadgade kvoter och i Sverige har man gjort ett flertal reformförsök. I ljuset av jämförelsen uppstår frågan hur en lagreform i Finland aldrig varit aktuell då man beaktar Finlands position till direktivet, de övriga nordiska ländernas lagstiftning samt regeringarnas jämställdhetsprogram.

Myndigheter och beslutsfattare har i offentliga institutioner och företag en stor inverkan på den verksamhet som idkas. Det är avgörande för säkerställandet av demokratin att det finns bestämmelser om mekanismer som säkerställer att beslutsfattarna står till svars för sina handlingar och beslut. Säkerställandet av den offentliga sektorns verksamhet är i synnerhet relevant inom den ekonomiska aktiviteten där transparens och ansvarsutkrävande spelar en avgörande roll för främjande av öppenhet, integritet samt förtroende i makthavarnas verksamhet. På grund av strukturförändringen New public management har utsuddade sektorer uppstått som tydliggör hur statligt ägda företag blandar statligt regi med privat ekonomisk verksamhet. Problematiken är att de statligt ägda företagen ligger i en skärningspunkt mellan offentlig och privat verksamhet men måste trots detta uppfylla kraven på ansvarsutkrävande och transparens som förväntas av offentliga myndigheter. Corporate Social Responsibility används för att öka transparensen i företagsverksamhet genom att främja ansvarsfullt och öppet beteende. Avhandlingen kommer därmed att analysera det som Fortum tar upp i sin CSR-rapport i hur indikatorerna för transparens och ansvarsskyldighet uppfylls i den offentliga sektorns bolagsägande. Genom att undersöka Fortums CSR-rapport kan denna studie bidra till en ökad förståelse för hur den offentliga sektorns bolagsägande kan påverka företagens redovisning av CSR och därmed kommunikationen till intressenterna, medborgarna och samhället. Avhandlingen bygger på OECD:s riktlinjer för multinationella företag, Europeiska revisionsrättens sex centrala komponenter för ansvarsutkrävande, OECD:s riktlinjer för säkerställandet av en högkvalitativ transparens i företag samt Fortums Sustainability rapport för 2022 som motsvarar företagets CSR. De kategorier som analyseras i rapporten består av: roller och ansvar, information och rapportering, ägarfunktion och uttalande om mål, intressentrelationer, portföljen och finanser samt risker och riskfaktorer. Resultatet av analysen var av verifierande karaktär där Fortum till stor del rapporterat om de kategorier som krävs av ett statligt ägt företag där företaget mest betonade vikten av information, rapportering och uttalande om mål. Det konstateras även att Fortum starkt betonar kontakten till sina intressenter.

Klimatförändringen är vår tids mest pressande utmaning, som under de senaste åren tillfälligt blivit åsidosatt av coronapandemin. Forskning tyder på att allmänhetens uppfattning av klimatförändringen som hot tenderar att minska både under och efter samhällskriser. Att allmänhetens klimatoro minskar, skulle vara förödande för klimatbekämpningen. Mitt syfte med denna avhandling är att granska huruvida coronapandemin haft en inverkan på allmänhetens uppfattning av klimatförändringen i Finland. Det empiriska materialet som används för avhandlingens analys är Näringslivets delegations surveyundersökningar från åren 2020 och 2021. Dessa surveyundersökningar utfördes för att granska den finländska befolkningens värderingar och attityder. I avhandlingen används beskrivande kvantitativa metoder för att bearbeta dessa data och för att jämföra svarsprocenter från före den första coronavågen och efter. Avhandlingen bekräftar en förändring i allmänhetens uppfattning av klimatförändringen efter den första coronavågen i Finland. Resultaten visar att klimatoron i Finland minskade efter den första coronavågen, samtidigt som viljan att kompromissa på den egna livsstilen för miljön ökade. Därutöver, visar resultaten att allmänhetens förhoppningar om att coronapandemin ger upphov till en grön utveckling, har minskat. Avhandlingen bidrar med en insikt i hur finländares klimatattityder fluktuerat under coronapandemin och ger en analytisk granskning av vilka de möjliga bakomliggande orsakerna till detta kan vara.