Browsing by bachelor's degree program "Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper"

Medelhavsrutten för migranter är extremt farlig, som årligen resulterar till flera migranters död. Dock är det inte endast färden över havet som dödar migranterna, men även de beslut och åtgärder som EU använder sig av för att kontrollera migrationen vid området. Jag har analyserat politiken och åtgärderna genom sociologiska teorier för att visa EU:s skyldighet i dödsfallen och lidandet av migranter. Analysen har gynnat mig att diskutera djupare olika fenomen som leder till dödligheten och våldet, exempelvis behoven av kontroll. Efter min analys om dödligheten och våldet på migranter kunde jag se tecken på EU:s skuld över händelserna vid Medelhavet.

Avhandlingens syfte är att utreda ifall nuvarande ordnandet av skolskjuts, enligt 32 § lag om grundläggande utbildning, står i strid med FN:s konvention om barnets rättigheter och i så fall på vilket sätt. Studien inleds med en genomgående kartläggning av det nuvarande ordnandet av skolskjuts för elever inom den grundläggande utbildningen. För att besvara forskningsfrågan analyserar jag lagstiftning och rättsfall med utgångspunkt i barnrättens grundprinciper. Avhandlingen uppmärksammar speciellt det aktuella och omdebatterade ämnet kring skolskjuts och växelvist boende. Resultatet visar att det finns fallgropar i förfarandet, vilket gör att kommuners beslut kan strida mot barnkonventionens artiklar.

Emotionell intelligens är idag en betydande indikator då man mäter individens intelligensnivå, eftersom känsloförståelse och social intelligens används både i vardagen och på arbetsplatsen. Syftet med den här avhandlingen är således att på basis av tidigare forskning redogöra för utveckling, följder och interventioner av emotionell intelligens. Litteraturgenomgången baserar sig på tidigare forskning om emotionell intelligens, fokuserar främst på källor med en socialpsykologisk synvinkel och utgår bland annat från kända teoretiker som Mayer och Salovey samt Goleman. Resultaten visar att emotionell intelligens hos en individ utvecklas genom hela livet i samspel med andra människor och händelser. Att vara emotionellt intelligent påverkar både individen själv, till exempel genom känsloförståelse och känslohantering, samt individens relationer, till exempel med hjälp av goda sociala färdigheter och förståelse av hur andra personer känner och tänker. Resultatet visar även att interventionsprogram kan förbättra emotionell intelligens, vilket stöder att emotionell intelligens utvecklas under hela livets gång. Genom att bli medveten om emotionell intelligens och hur det påverkar vardagen, får alla personer en möjlighet att förbättra sin egen emotionella intelligens och utnyttja de fördelar som följer.

Efter ett decennium av förhandlingar i rådet godkände slutligen Europarlamentet direktivet om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder. Syftet med direktivet är att höja på andelen kvinnor i stora börsnoterade bolagsstyrelser. Direktivet väckte debatt i medlemsländerna främst över frågan om direktivet inskränker på äganderätten och/eller subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. Finland har stöttat direktivförslaget sedan 2012. Trots det har det inte varit aktuellt att införa en nationell lag om könskvoter i bolagsstyrelser, fastän ett flertal av regeringarnas jämställdhetsprogram ser det som en lösning. Finland har till viss del jämställdhetslagar som tangerar könskvoter, men inte i samma omfattning som direktivet. Essän jämför Finlands jämställdhetslagar mot de övriga nordiska ländernas motsvarande lagstiftning. I Norge, Island och Danmark finns det redan lagstadgade kvoter och i Sverige har man gjort ett flertal reformförsök. I ljuset av jämförelsen uppstår frågan hur en lagreform i Finland aldrig varit aktuell då man beaktar Finlands position till direktivet, de övriga nordiska ländernas lagstiftning samt regeringarnas jämställdhetsprogram.

Myndigheter och beslutsfattare har i offentliga institutioner och företag en stor inverkan på den verksamhet som idkas. Det är avgörande för säkerställandet av demokratin att det finns bestämmelser om mekanismer som säkerställer att beslutsfattarna står till svars för sina handlingar och beslut. Säkerställandet av den offentliga sektorns verksamhet är i synnerhet relevant inom den ekonomiska aktiviteten där transparens och ansvarsutkrävande spelar en avgörande roll för främjande av öppenhet, integritet samt förtroende i makthavarnas verksamhet. På grund av strukturförändringen New public management har utsuddade sektorer uppstått som tydliggör hur statligt ägda företag blandar statligt regi med privat ekonomisk verksamhet. Problematiken är att de statligt ägda företagen ligger i en skärningspunkt mellan offentlig och privat verksamhet men måste trots detta uppfylla kraven på ansvarsutkrävande och transparens som förväntas av offentliga myndigheter. Corporate Social Responsibility används för att öka transparensen i företagsverksamhet genom att främja ansvarsfullt och öppet beteende. Avhandlingen kommer därmed att analysera det som Fortum tar upp i sin CSR-rapport i hur indikatorerna för transparens och ansvarsskyldighet uppfylls i den offentliga sektorns bolagsägande. Genom att undersöka Fortums CSR-rapport kan denna studie bidra till en ökad förståelse för hur den offentliga sektorns bolagsägande kan påverka företagens redovisning av CSR och därmed kommunikationen till intressenterna, medborgarna och samhället. Avhandlingen bygger på OECD:s riktlinjer för multinationella företag, Europeiska revisionsrättens sex centrala komponenter för ansvarsutkrävande, OECD:s riktlinjer för säkerställandet av en högkvalitativ transparens i företag samt Fortums Sustainability rapport för 2022 som motsvarar företagets CSR. De kategorier som analyseras i rapporten består av: roller och ansvar, information och rapportering, ägarfunktion och uttalande om mål, intressentrelationer, portföljen och finanser samt risker och riskfaktorer. Resultatet av analysen var av verifierande karaktär där Fortum till stor del rapporterat om de kategorier som krävs av ett statligt ägt företag där företaget mest betonade vikten av information, rapportering och uttalande om mål. Det konstateras även att Fortum starkt betonar kontakten till sina intressenter.

Bostad först-modellen är en interventionsmodell som används i dagens läge för att motverka bostadslöshet. Avhandlingens mål var att studera klienternas och de anställdas erfarenheter av interventionsmodellen och se hur modellen fungerar i praktiken. Jag har gjort en kunskapsöversikt med åtta vetenskapliga artiklar och har använt mig av kvalitativ innehållsanalys för att analysera materialet. I avhandlingen har använts teori som behandlar stigmatisering och social exkludering. Resultatet har kategoriserats i två större teman, sociala växelverkan i Bostad först-modellen samt delaktighet och omgivningens inverkan på klienterna. Resultatet visar att det finns bra möjligheter för klienterna att uppnå en förändring i deras livssituationen genom denna interventionsmodell och faktorer som stöd i vardagen och formande av sociala relationer är viktiga element för rehabiliteringen. Det uppkommer dock ur resultatet att faktorer i klientens omgivning kan medföra utmaningar till integrationen och rehabiliteringen.

Internetröstning är en aspekt av digitaliseringen som förändrar valdeltagandet från analogt till digitalt. Kandidatavhandlingens metod utför en processpårning som behandlar de motiverande faktorerna till att internetröstning implementerades i Estland och Schweiz. Kandidatavhandlingen behandlar bland annat rapporter, debatter, och index om digital framgång. Resultatet är att båda länderna valde att implementera internetröstningen, men att de motiverande faktorerna till varför de implementerade internetröstningen är både liknande, som att höja valdeltagande och underlätta röstningen. Motiveringarna skiljer sig också åt som att i Schweiz skulle det underlätta den direktdemokratiska principen att ha internetröstning implementerat, medan i Estland skulle det vara en utveckling på deras digitala förvaltning.

Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialt arbete Författare: Matilda Lindfors Arbetets titel: En kvalitativ intervjustudie kring hur covid-19-pandemin har påverkat socialarbetares välmående i arbetet Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: 05.2021 Sidantal: 28 Nyckelord: välmående i arbetet, socialt arbete, socialarbetare, covid-19, pandemi Förvaringsställe: Helsingfors universitets bibliotek Övriga uppgifter: Sammandrag: I denna kandidatavhandling presenterar jag resultaten av en kvalitativ intervjustudie vars syfte är att utreda om covid-19-pandemin haft en påverkan på socialarbetares välmående i arbetet. Avhandlingens huvudsakliga frågeställning lyder: Har covid-19-pandemin påverkat socialarbetares välmående i arbetet? I studien intervjuades tre socialarbetare med hjälp av en semi-strukturerad intervju. Materialet analyserades sedan med en kvalitativ teoristyrd innehållsanalys. Med hjälp av analysen kunde man kategorisera respondenternas svar i fyra kategorier, arbetsrelaterad stress, nya arbetssätt, arbetsgemenskap och nya utmaningar och etiska dilemman. I resultaten kom det fram att de tre respondenterna upplevde att de påverkats på olika sätt av covid-19-pandemin. Hur man upplever välmående i arbete är mycket individuellt och därmed är också påverkningarna av pandemin mycket individuella. Resultaten av kandidatavhandlingen är att pandemin har påverkat på varierande sätt på socialarbetares välmående i arbete.

Denna kandidatavhandling granskar hur den nyliberala politiken påverkar inkomstskillnaderna i den finländska välfärdsstaten. I avhandlingen tas det fram hur den nyliberala politiken har en tendens att öka inkomstskillnaderna. Stora inkomstskillnader kan leda till olika sociala problem både på en strukturell och en individuell nivå. I bakgrundsforskningen framkommer att 1990-talet var ett brytningsskede då de nyliberala ideologierna fick fotfäste i Finland. Juho Saaris forskning ligger i fokus, och därmed definitioner om den finländska välfärdsstaten, marginalisering och ojämlikhet. Tre forskningsfrågor besvaras i avhandlingen: 1) Hur påverkar den nyliberala politiken inkomstskillnaderna i Finland? 2) Vilka konsekvenser har inkomstskillnaderna för den individuella och strukturella nivån? och 3) Vilka utmaningar skapar den nyliberala politiken för den finländska välfärdsstaten? Den finländska välfärdsstaten utgör den teoretiska referensramen i avhandlingen. Materialinsamlingsmetoden är en beskrivande litteraturöversikt av tretton vetenskapliga artiklar som är publicerade i tidskrifterna Janus och Yhteiskuntapolitiikka. Analysmetoden är en teoristyrd innehållsanalys. Forskningsfrågorna besvaras och resultaten visar vilka konsekvenser den nyliberala politiken har lett till och vilka utmaningar den finländska välfärdsstaten drabbas av. Utifrån resultaten kan konstateras att det finns en grupp människor som man inte når med de rådande välfärdsstatliga systemen. Resultaten ger stöd för att den nyliberala politiken ökar inkomstskillnaderna i Finland och att den nyliberala politiken utmanar den finländska välfärdsstaten på olika sätt. Resultaten indikerar till att klyftorna inom samhället har ökat. Marginalisering och ojämlikhet har man inte klarat av att förebygga och de är utmaningar som den finländska välfärdsstaten borde kunna besvara. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns behov för att utveckla nya metoder och system som kan garantera välfärdsstatens framtid och den grundläggande värdegrunden för jämlikhet.

Tiivistelmä – Referat – Abstract Retorik har ända sedan antiken använts som ett verktyg för att övertyga och det används än idag. Eftersom retorik är ett så effektivt verktyg för detta ändamål, har användaren även en hel del makt. En retorikanalys är därför en givande och intressant metod att använda sig av. Metoden kan tillämpas på nästan vad som helst, eftersom det mesta i vår omvärld på något sätt vill övertyga oss. Målet med en retorikanalys är att avslöja budskapet bakom framträdandet, vilket gynnar även allmänheten. Genom att förstå budskapet och de retoriska verktygen som använts för att framföra argument, kan åhörarna bilda sig en mer ärlig uppfattning av talaren, utan att låta sig luras av själva framförandet. Före detta president Donald Trump och premiärminister Boris Johnson är båda välkända politiker och duktiga retoriker. Retorik hör starkt till politik, eftersom man med hjälp av retorik försöker vinna över publiken till att utföra en önskad handling, som till exempel att rösta i ett politiskt val. I denna avhandling analyseras ett tal av Donald Trump som han höll på the Republican National Convention år 2016, samt ett tal av Boris Johnson som han höll för det Konservativa partiet i Manchester år 2019. Syftet är att undersöka på vilket sätt ethos, pathos och logos samt olika troper används i respektive tal. De båda politikerna använder sig flitigt av flera retoriska verktyg i sina respektive tal och har bevisat sig vara skickliga talare. I jämförelse med varandra är Donald Trump en flitigare användare av retorik, eftersom majoriteten av hans tal kan kategoriseras under ethos, pahtos eller logos. Boris Johnson använder sig också mycket av retoriska verktyg i sitt tal, men på ett mer subtilt sätt. Förutom att stärka sina argument med ethos, pathos och logos är talen även utsmyckade med troper och humor. Båda politiker lyckas med att engagera och övertyga sin publik samt framstå som auktoritära, genom att stärka sina argument med hjälp av retorik. På basen av analysen kan man dra slutsatsen att retorik är makt, eftersom de båda politikerna lyckats övertyga ett stort antal anhängare genom sin retorik.