Browsing by bachelor's degree program "Bachelor’s program in Social Sciences"

Sammandrag: Bakgrund: Samhället digitaliseras och därmed också tjänster och det sociala arbetet. Fångar och nyligen frigivna fångar har inte samma möjlighet att utveckla sina digitala färdigheter som andra i samhället eftersom de är inlåsta i fängelse och därmed också utanför samhället. Det kan vara svårt att lära sig använda nya system och tjänster efter att länge varit utanför utvecklingen. Det har inte tidigare funnits någon ordentlig hjälp gällande digitala färdigheter utan detta är något som utvecklas nu i senare skeden. Många nyligen frigivna fångar har i och med missbruksproblem och andra koncentrationssvårigheter svårt att komma tillbaka till ett vanligt liv efter fängelsestraffet speciellt om de inte får hjälp med de digitala tjänsterna. Syfte: Mitt syfte med denna avhandling är att ta reda på hur digitaliseringen påverkar fångar och nyligen frigivna fångar och se hurdan hjälp som finns tillgänglig. Jag vill granska begreppet digital delaktighet och se hur delaktiga fångar är inom digitaliseringen. Metod: Denna avhandling är en kvalitativ enkätstudie där enkäten består av öppna frågor kring ämnet. Som forskningsmaterial har jag använt svar som fåtts på enkäten och granskat dem genom en teoristyrd innehållsanalys. Resultat: Digitala färdigheterna hos de flesta fångar är svaga och inlärningen kan vara en lång och svår process på grund av orsaker som, till exempel drogmissbruk eller psykiska sjukdomar. Digitala färdigheter och digitala tjänster medför många möjligheter men även många utmaningar. Det finns mycket att lära sig då den digitala utvecklingen hela tiden pågår och det kan vara svårt att hålla uppe samma takt.

Medelhavsrutten för migranter är extremt farlig, som årligen resulterar till flera migranters död. Dock är det inte endast färden över havet som dödar migranterna, men även de beslut och åtgärder som EU använder sig av för att kontrollera migrationen vid området. Jag har analyserat politiken och åtgärderna genom sociologiska teorier för att visa EU:s skyldighet i dödsfallen och lidandet av migranter. Analysen har gynnat mig att diskutera djupare olika fenomen som leder till dödligheten och våldet, exempelvis behoven av kontroll. Efter min analys om dödligheten och våldet på migranter kunde jag se tecken på EU:s skuld över händelserna vid Medelhavet.

Elokapina har under de senaste åren framstått som en rörelse som engagerar både unga och äldre och som genom ovanliga demonstrationsmetoder så som vägblockader har fått åt sig mycket uppmärksamhet och förundran. Opinioner i samhället relaterat till rörelsen är inte homogena. Klimatfrågor och att lösa den så kallade klimatkrisen utgör konstant en större del av vår vardag och metoder för att motarbeta klimatförändring genomsyrar nu vårt samhälle. I avhandlingen granskas den sociala klimatrörelsen Elokapina. Motiv till deras aktion, effekterna därefter och den samhälleliga reaktionen är de centrala delarna. Som teoretiska ramverk utnyttjas bland annat Stanley Cohens teori om moralpanik och J. Craig Jenkins resursmobilisationsteori. Syftet är att introducera rörelsen, vad de står för, hurudana former av aktion de tar till och hur samhället (som till exempel polisen) reagerar. Ett urval mediaprodukter från ”vardagsmedia” som Yle och Iltalehti och även partipolitisk media illustrerar samhällets relation till Elokapina och rörelsens aktion. I avhandlingen kommer jag fram till att samhället främst genom vardagsmedian ser de negativa effekterna av Elokapina och att polisen upplever rörelsen som ett hot mot samhället. Den neutrala” vardagsmedian innehåller mera homogent negativt material relaterat till rörelsen än vad jag förväntat mig. De ”ovanliga aktionsformerna” som Elokapina utnyttjar för med sig mycket synlighet men rörelsens egentliga mål blir delvis dolda på grund av den starka reaktionen från samhället i vardagsmedian.

Efter ett decennium av förhandlingar i rådet godkände slutligen Europarlamentet direktivet om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder. Syftet med direktivet är att höja på andelen kvinnor i stora börsnoterade bolagsstyrelser. Direktivet väckte debatt i medlemsländerna främst över frågan om direktivet inskränker på äganderätten och/eller subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. Finland har stöttat direktivförslaget sedan 2012. Trots det har det inte varit aktuellt att införa en nationell lag om könskvoter i bolagsstyrelser, fastän ett flertal av regeringarnas jämställdhetsprogram ser det som en lösning. Finland har till viss del jämställdhetslagar som tangerar könskvoter, men inte i samma omfattning som direktivet. Essän jämför Finlands jämställdhetslagar mot de övriga nordiska ländernas motsvarande lagstiftning. I Norge, Island och Danmark finns det redan lagstadgade kvoter och i Sverige har man gjort ett flertal reformförsök. I ljuset av jämförelsen uppstår frågan hur en lagreform i Finland aldrig varit aktuell då man beaktar Finlands position till direktivet, de övriga nordiska ländernas lagstiftning samt regeringarnas jämställdhetsprogram.

Myndigheter och beslutsfattare har i offentliga institutioner och företag en stor inverkan på den verksamhet som idkas. Det är avgörande för säkerställandet av demokratin att det finns bestämmelser om mekanismer som säkerställer att beslutsfattarna står till svars för sina handlingar och beslut. Säkerställandet av den offentliga sektorns verksamhet är i synnerhet relevant inom den ekonomiska aktiviteten där transparens och ansvarsutkrävande spelar en avgörande roll för främjande av öppenhet, integritet samt förtroende i makthavarnas verksamhet. På grund av strukturförändringen New public management har utsuddade sektorer uppstått som tydliggör hur statligt ägda företag blandar statligt regi med privat ekonomisk verksamhet. Problematiken är att de statligt ägda företagen ligger i en skärningspunkt mellan offentlig och privat verksamhet men måste trots detta uppfylla kraven på ansvarsutkrävande och transparens som förväntas av offentliga myndigheter. Corporate Social Responsibility används för att öka transparensen i företagsverksamhet genom att främja ansvarsfullt och öppet beteende. Avhandlingen kommer därmed att analysera det som Fortum tar upp i sin CSR-rapport i hur indikatorerna för transparens och ansvarsskyldighet uppfylls i den offentliga sektorns bolagsägande. Genom att undersöka Fortums CSR-rapport kan denna studie bidra till en ökad förståelse för hur den offentliga sektorns bolagsägande kan påverka företagens redovisning av CSR och därmed kommunikationen till intressenterna, medborgarna och samhället. Avhandlingen bygger på OECD:s riktlinjer för multinationella företag, Europeiska revisionsrättens sex centrala komponenter för ansvarsutkrävande, OECD:s riktlinjer för säkerställandet av en högkvalitativ transparens i företag samt Fortums Sustainability rapport för 2022 som motsvarar företagets CSR. De kategorier som analyseras i rapporten består av: roller och ansvar, information och rapportering, ägarfunktion och uttalande om mål, intressentrelationer, portföljen och finanser samt risker och riskfaktorer. Resultatet av analysen var av verifierande karaktär där Fortum till stor del rapporterat om de kategorier som krävs av ett statligt ägt företag där företaget mest betonade vikten av information, rapportering och uttalande om mål. Det konstateras även att Fortum starkt betonar kontakten till sina intressenter.

Klimatförändringen är vår tids mest pressande utmaning, som under de senaste åren tillfälligt blivit åsidosatt av coronapandemin. Forskning tyder på att allmänhetens uppfattning av klimatförändringen som hot tenderar att minska både under och efter samhällskriser. Att allmänhetens klimatoro minskar, skulle vara förödande för klimatbekämpningen. Mitt syfte med denna avhandling är att granska huruvida coronapandemin haft en inverkan på allmänhetens uppfattning av klimatförändringen i Finland. Det empiriska materialet som används för avhandlingens analys är Näringslivets delegations surveyundersökningar från åren 2020 och 2021. Dessa surveyundersökningar utfördes för att granska den finländska befolkningens värderingar och attityder. I avhandlingen används beskrivande kvantitativa metoder för att bearbeta dessa data och för att jämföra svarsprocenter från före den första coronavågen och efter. Avhandlingen bekräftar en förändring i allmänhetens uppfattning av klimatförändringen efter den första coronavågen i Finland. Resultaten visar att klimatoron i Finland minskade efter den första coronavågen, samtidigt som viljan att kompromissa på den egna livsstilen för miljön ökade. Därutöver, visar resultaten att allmänhetens förhoppningar om att coronapandemin ger upphov till en grön utveckling, har minskat. Avhandlingen bidrar med en insikt i hur finländares klimatattityder fluktuerat under coronapandemin och ger en analytisk granskning av vilka de möjliga bakomliggande orsakerna till detta kan vara.

Denna avhandling fokuserar sig på ungdomsvåld under Covid-19 pandemin. Syftet med avhandlingen är att lyfta fram hur kvällspressens gestaltar fenomenet ungdomsvåld under pandemitid, samt lyfta fram om det förekommer skillnader (enligt kvällspressen) i jämförelse med tidigare forskning. Forskningen inom ramen för denna avhandling har gjorts som en kvalitativ medieanalys av aderton (18) i kvällspressen publicerade nyhetsartiklar gällande ungdomsvåld under pandemitid. Artiklarna har analyserats med stöd från den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen behandlar socialkonstruktivism samt gestaltningsteori. Forskningens frågeställningar är: 1) Hur gestaltar kvällspressen ungdomsvåld (med fokus på förrövare) i Finland under Covid-19 pandemin? och 2) Hurudana skillnader förekommer i gestaltningen jämfört med tidigare forskning? Resultatet indikerade att kvällspressens artiklar belyser motstridiga förklaringar och argumentationer gällande ungdomsvåld. Å ena sidan lyfter artiklarna fram att ungdomsvåld ökat, å andra sidan påstås det att några desto större förändringar i jämförelse med förut inte skett. De skillnader som lyfts fram är att våldet blivit råare, eller att en liten minoritet av unga mår allt sämre. Som del orsak förklaras de undantags-omständigheter som Covid-19 pandemin medfört. I koppling till den teoretiska referensramen är slutsaten från studien, att det är nödvändigt att anta ett mediekritiskt förhållningssätt till kvällspressens artiklar och massmedia. Kvällspressens artiklar vad gäller ungdomsvåld stämmer dels överens med vad tidigare forskning indikerar, men gestaltningen ger ingen entydig bild. Tillika är samhälleliga problem så som ungdomsvåld alltför mångfacetterat för entydiga gestaltningar, då de påverkar och påverkas av samtliga nivåer samtidigt. Dessa bör granskas både individuellt och strukturellt, samt kritiskt, för att perspektivet skall vara så helhetligt som möjligt.

Behovet av en samtyckeslag har länge diskuterats såväl i samhället som inom politiken. Att våldtäkt skulle definieras som ”avsaknad av samtycke” istället för ”tvingande till sex genom våld och hot”, skulle trygga den sexuella självbestämmanderätten samt den personliga integriteten. #MeToo-kampanjen spred sig som en löpeld genom världen, och blev startskottet för diskussionen om samtycke. 2018 fick den svenska sexualbrottslagen en ny definition av våldtäkt, där våldtäkt definieras som avsaknad av frivilligt deltagande och Finland har i flera år funderat över behovet av en lagändring. 2019 tillsatte Justitieministeriet en arbetsgrupp för att utreda behovet samt möjliga tillämpningssätt av en samtyckesklausul. Den 17 februari 2022 överlämnade justitieministern regeringspropositionen gällande en totalreform av sexualbrottskapitlet till riksdagen. Mitt syfte med denna avhandling är att utreda den föreslagna implementeringen av en samtyckesklausul i den finska sexualbrottslagstiftningen i jämförelse med den svenska. Mitt syfte är även att kort utreda den bevisproblematik som existerar kring våldtäktsbrott och utreda hur detta kommer att påverkas av en lagändring. Historiskt har Finland gått i Sveriges fotspår i fråga om lagstiftning och så även nu gällande samtyckesklausulen. Som metod för avhandlingen användes den rättsdogmatiska i och med utredningen av gällande rätt i både Finland och Sverige, samt den föreslagna ändringen i Finland. En komparativ metod används i jämförelsen mellan de två länderna. För att man ska förstå samtycke och begreppets breda betydelse i relation till lagstiftning används även ett rättsociologiskt perspektiv. Finland och Sverige har valt att implementera en samtyckesklausul enligt ”Ja betyder Ja-metoden”, vilket innebär att bekräftande samtycke krävs för samlag och att avsaknad av bekräftande samtycke är våldtäkt. Även om Finland och Sverige använder sig av samma implementeringsmetod för samtyckesklausulen, har Finland valt att göra vissa ändringar i jämförelse med den svenska. Oaktsamhetsansvaret som är centralt för den svenska samtyckeslagen har den finska regeringen valt att slopa. Gällande bevisprövningens problematik i gällande rätt, är bristen på konkreta bevis det största problemet vilket leder till att ord mot ord-situationer uppstår. I Sverige har den nya lagstiftningen inte försvårat bevisprövningen utan samma problematik existerar p.g.a. brottets intima natur. Dock värderas nya former av bevis högre inom rättsväsendet, t.ex. vittnesmål. Eftersom Finland planerar att implementera samtyckesklausulen med samma metod som Sverige, kan man tänka sig att samtyckesklausulen har liknande effekter på det finska rättsväsendet. Flera våldtäkter anmäls, åtalas och döms ut och nya bevismaterialsformer beaktas. En samtyckesbaserad sexual lagstiftning leder förhoppningsvis till att våldtäktsmyter försvinner med tiden då en attitydförändring till sexualbrott sker.

Denna avhandling undersöker könsbaserat väljarbeteende (gender-based voting). Det syftar till att en väljare röstar på en kandidat av sitt eget kön. Könsbaserat väljarbeteende påverkar valresultaten i Finland. Valsystemet i Finland är optimalt om man vill undersöka könsbaserat väljarbeteende. Trots detta finns det en forskningslucka angående ämnet i Finland och världen. Tidigare har manliga kandidater röstat huvudsakligen på manliga kandidater, medan kvinnliga väljarnas röster har fördelats jämnare mellan könen. Under riksdagsvalen 2019 skedde det en stor förändring angående könsbaserat väljarbeteende. Klyftan mellan könen som under riksdagsvalen 2007 till 2015 varit ungefär 20 procent minskade drastiskt till endast 4 procent. Med hjälp av tidigare forskning granskar jag hur könsbaserat väljarbeteende har utvecklats under tidsperioden 2007 till 2019 i Finland. Eftersom de flesta studier fokuserar sig på denna tidsperiod har jag även valt att avgränsa avhandlingen till den. I avhandlingen har jag valt att undersöka könsbaserat väljarbeteende med hjälp av följande faktorer: andelen kvinnliga kandidater i riksdagsval; andelen kvinnliga ledamöter i riksdagen, val av parti; och ålder. I min analysdel ingår det även en jämförelse kring hur stor roll kandidatens kön har i riksdagsval. Faktorerna ger mig en djupare förståelse av hur könsbaserat väljarbeteende har utvecklats mellan åren 2007 och 2019. Som metod tillämpar jag kvantitativ textanalys.

Estetiskt kapital är ett senare utvecklat analytiskt begrepp som nog existerat en längre tid men inte varit ett diskussionsämne på samma sätt inom sociologin tidigare, som det är idag. Trots att det estetiska kapitalet inte diskuteras i Bourdieus verk så går det estetiska kapitalet att läggas in i Bourdieus teoretiska ramverk för kapital (Bourdieu 1984). Det betyder också ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital går att byta mot estetiska kapital och tvärtom. Det estetiska kapitalet har på senare tid diskuterats både inom sociologin och i allmänhet. Ämnet har blivit speciellt intressant i och med dess påverkan på arbetsmarknaden och det är också vad den här avhandlingen diskuterar. Det estetiska kapitalet påverkar olika beroende på kön. Kvinnor som använder sitt estetiska kapital för att byta ut det mot till exempel ekonomiskt kapital blir dömda, medan män som gör lika inte märkt några särskilda konsekvenser. Ändå är det kvinnorna i samhället som förväntas ta hand om sitt utseende i en högre utsträckning än män. Konsumtionskulturen diskuteras i de flesta fall som en av orsakerna för det estetiska kapitalets framväxt.