Browsing by bachelor's degree program "Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper"

Sociala medier ger oss en möjlighet att kommunicera och interagera med andra människor och har sedan 2000-talets början fått en allt större roll i samhällsdebatten. Människor använder sig även av sociala medier i kriser. Detta för att söka information, men också för att ge stöd. Följaktligen har även användningen av sociala medier ökat under coronaviruspandemin. Denna kandidatavhandling fokuserar på unga vuxnas upplevelser av sociala medier. Syftet är att undersöka hur unga vuxna upplevt sociala mediers roll under coronaviruspandemin i Finland och om sociala medier har en eventuell inverkan på nationalismen eller polariseringen i landet. Metoden som används i avhandlingen är en hybridmodell av enkätundersökning där såväl öppna som slutna frågor används. Materialet består främst av svaren från enkätundersökningen men även annan statistik och tidigare forskning som belyser de sociala mediernas roll i krissituationer. Majoriteten av respondenterna uppgav att de har märkt en tydlig skillnad i sitt flöde på de sociala medierna. Facebook har fungerat som en plattform för hat och kritik medan Instagram har fungerat som en positiv plattform full av uppmuntran. Ett flertal av respondenterna har upplevt att samhället blivit mer polariserat men samtidigt uppgav respondenterna även att nationalismen ökat. Respondenterna har stött på inlägg på sociala medier där genomfördandet av åtgärder för hanteringen av coronasituationen både hyllas och kritiseras. Kritiken och berömmet handlade i de flesta fall om samma område.

Mitt syfte med den här kandidatavhandlingen är att undersöka motiv bakom att skicka in meddelanden till studion i direktsänd radio. Som bas för analysen används en teoretisk ram baserad på Vanhaeght och Donders forskning från 2017 vilken behandlar interaktion med public service-media. Den teoretiska ramen delar in motiv för att interagera med public service-media i tre kategorier, personliga, sociala och altruistiska motiv. Personliga motiv är motiv som relaterar till en persons personliga intressen eller passioner och är alltså handlingar som motiveras av ett eller flera personliga motiv. Sociala motiv är handlingar som motiveras av motiv som handlar om att antingen tillhöra eller lösgöra sig från ett socialt sammanhang. Altruistiska motiv är bredare och är handlingar som motiveras av en vilja att hjälpa andra utan att själv gynnas av det. Avhandlingen är en publikundersökning gjord genom en intervjuundersökning där tre lyssnare till public service-radiokanalen Yle X3M intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I intervjuundersökningen uppgav respondenterna personliga och sociala motiv bakom att skicka in meddelanden via kanalens Whatsapp, men inga altruistiska motiv kunde identifieras i svaren. Karaktären i de personliga och sociala motiven skiljde sig från varandra respondenterna emellan. Respondenternas personliga motiv handlade om att vilja skicka in meddelanden då redaktörerna diskuterade ämnen som de själva visste något om eller hade ett intresse för. Andra personliga motiv som uppgavs relaterade till underhållning. De sociala motiv som respondenterna uppgav handlade dels om att inte känna sig ensam och dels om att vara en del av en gemenskap. Många av de personliga och sociala motiven som framgick av svaren gick in i varandra och var svåra eller omöjliga att helt kategorisera under någondera kategorin.

Enligt adoptionslagen kan gifta par och ensamstående adoptera ett barn. Däremot står det också att ”barnet ska placeras i en familj där han eller hon får två adoptivföräldrar, om det inte med tanke på barnets bästa finns synnerligen vägande skäl för placering i en familj med en ensam förälder”. Syftet med avhandlingen var att utreda vad det innebär att ensam adoptera ett barn från utlandet. För att nå detta syfte har jag använt mig av följande delfrågor: 1. Hurdana känslor och tankar hade de ensamstående adoptivföräldrarna under adoptionsprocessen? 2. Vilka stödformer och copingstrategier använde de för att hantera dessa känslor och tankar? 3. Hurdana förutsättningar hade de att adoptera? Avhandlingen studerar adoptivföräldrars erfarenheter av adoptionsprocessen. För att få en helhetsbild över adoptivföräldrarnas upplevelser har jag använt mig av teman såsom känslor, tankar, stöd, copingstrategier och förutsättningar. Som stöd till min forskning har jag använt mig av stödteorier och copingstrategier, skrivna av bl.a. Gottlieb & Bergen (2010) samt Folkman & Lazarus (1980; 1984; 1985). Därtill är också dessa källor väsentliga i min studie: Eriksson (2009), Socialstyrelsen & Myndigheten för Internationella Adoptionsfrågor (2007) och Rogers (2018). I min kandidatavhandling har jag valt att använda mig av ett eget empiriskt material, som samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade fyra stycken ensamstående adoptivföräldrar som har adopterat barn från Ryssland, Thailand och Indien. Materialet analyserades sedan med hjälp av en styrd kvalitativ innehållsanalys. Ur studiens resultat framkom det att adoptivföräldrarnas adoptionsprocess bestod av bland annat känslor av stress och ångest men också hopp och lycka. För att hantera de känslor som uppstod under adoptionsprocessen använde adoptivföräldrarna främst sig av den emotionsfokuserade copingen samt olika stödformer. I resultatet framkommer det att det inte endast är det emotionella stödet som var viktigt för adoptivföräldrarna, utan alla former av stöd var väsentliga. Det mest betydelsefulla stödet fick de av vännerna och familjen. Dock var också stödet av andra adoptivföräldrar och adoptionssökande viktigt. Även om det fanns ett flertal likheter i adoptivföräldrarnas berättelser framkommer det också i studiens resultat att ”Ingens process är säkert den andras lik”.

Kandidatavhandlingen är en jämförande studie av Finlands och Sveriges valsystem. Studien jämför valsystemen i länderna på variabeln demokrati. Studien besvarar frågan om vilket av valsystemen är mera demokratiskt – vilket valsystem liknar mera ett demokratiskt ideal. Studien utförs genom idealtypsanalys. Idealtypen av demokrati i ett valsystem baserar sig på Robert Dahls polyarkimodell. Studien finner att det finska valsystemet liknar mera det demokratiska valsystemets ideal.

Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning diskutera passivt ledarskap som ett fenomen och dess inverkan på förekomsten av arbetsplatsmobbning. Arbetsplatsmobbning är ett allvarligt, men vanligt problem med flera långvariga konsekvenser för både utsattas välmående och organisationens framgång. Ledarskapet har en central roll i förebyggandet och hanteringen av arbetsplatsmobbning och det är därmed av vikt att studera hur ett mer passivt ledarskap inverkar på förekomsten av arbetsplatsmobbning. Genom en litteraturgenomgång har avhandlingen ämnat att svara på forskningsfrågan ”Hur påverkar passivt ledarskap förekomsten av arbetsplatsmobbning?”. En av de viktigaste teoretikerna inom forskningsområdet är Heinz Leymann, som var en av de första som började studera arbetsplatsmobbning på 80-talet. Leymanns studier citeras fortfarande i dag då han kunnat bidra med insiktsfull kunskap angående arbetsplatsmobbning och dess bakgrund. Avhandlingens resultat visar att det finns en klar koppling mellan passivt ledarskap och arbetsplatsmobbning. Det passiva ledarskapet har ofta en mer indirekt roll och inverkar på t.ex. mellanmänskliga konflikter och roll stressorer som däremot ökar risken för arbetsplatsmobbning. Passiva ledarskapet kan även ses som en form av arbetsplatsmobbning där den passiva ledarens agerande kan tolkas som bl.a. avsiktlig och systematisk social uteslutning. Det passiva ledarskapet har även visat sig ha sina fördelar då det kan bidra till mer autonomi och känsla av självbestämmande. Avhandlingens resultat kan bidra till värdefull kunskap till organisationer, men även fortsatt forskning uppmanas då flera kunskapsluckor kan identifieras i den nuvarande forskningen.

Syftet med denna kandidatavhandling är att redogöra för sambandet mellan civilsamhället och demokrati i kontexten av fallen Ungern, Polen och Tjeckien. Länderna i fråga präglas av flera likheter, och därför förverkligas analysen enligt Most Similar Systems Design. I denna uppställning är skillnader i civilsamhälle den avskiljande faktorn. Avsikten är att utreda ifall civilsamhället korrelerar med olika utfall av demokrati. Civilsamhällets betydelse för demokratisering i Öst- och Centraleuropa har framhävts av en mångfald av akademiker, och därför finns det skäl att anta att civilsamhället påverkar även uppehållet av demokrati. Den centrala frågan som ställs är ifall civilsamhället kan, och till vilken mån, förklara den differentierade utvecklingen av demokrati. Analysen förverkligas i formen av en litteraturöversikt med stöd av empiriskt material.

I min kandidatavhandling redogör jag både på ett generellt plan för direktupphandling vid synnerlig brådska och analyserar dess praktiska innebörd och tillämpning under coronapandemin. Syftet med min avhandling är att utreda när kravet på konkurrensutsättningen, som utgör normalförfarandet vid offentlig upphandling, kan förbises och vidare när villkoret synnerlig brådska kan aktualiseras. Jag undersöker lagligheten av Helsingfors universitetssjukhus (HUS) direktupphandling av coronavirusanalys under pandemin. Jag analyserar och systematiserar gällande rätt på området baserat på en rättsdogmatisk och EU-rättslig metod. Mitt material består av relevant lagstiftning på upphandlingsområdet och de mest centrala författningarna är lagen om offentlig upphandling och koncession 1397/2016 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG. Vidare använder jag mig av officiella källor och rättspraxis, varav HUS:s direktupphandling av coronavirusanalys utgör det viktigaste. En central källa är även en Vägledning från Europeiska kommissionen om användningen av reglerna om offentlig upphandling i nödsituationen i samband med covid-19-krisen (2020/C 108 I/01. I avhandlingen når jag slutsatsen att det finns välmotiverade grunder för att normal-förfarandet med konkurrensutsättning ska utgöra huvudregeln, men att det samtidigt är av stor vikt att direktupphandling kan tillämpas om så behövs. I flera fall är det svårt för upphandlingsenheter att samtidigt uppfylla de fyra kriterierna som krävs för att villkoret synnerlig brådska ska vara berättigat. Det ska handla om väldigt exceptionella situationer. Coronapandemin handlar om ett sådant exceptionellt undantagsfall som sätter upphandlingsenheter i en situation av synnerligen brådskande karaktär. HUS har en lång historik av olagliga direktupphandlingar, men den direktupphandling som diskuteras i avhandlingen har genomförts under pandemin och skiljer sig således från de andra. Efter en undersökning av HUS:s direktupphandling baserat på de lagstadgade kriterierna för direktupphandling vid synnerlig brådska samt på den vägledning som kommissionen gett, drar jag slutsatsen att alla de villkor som ska uppfyllas, inte är uppfyllda. Däremot befann sig sjukhuset, som hela världen i övrigt, i en väldigt pressad situation och statsrådet valde även att ge HUS ett upphandlingsuppdrag samt att stå för dess finansiering. I och med att marknadsdomstolen inte har avgjort ärendet än, finns inte all relevant fakta för en fullständig bedömning av ärendet och min juridiska analys kan således endast ses som spekulation.

Medelhavsrutten för migranter är extremt farlig, som årligen resulterar till flera migranters död. Dock är det inte endast färden över havet som dödar migranterna, men även de beslut och åtgärder som EU använder sig av för att kontrollera migrationen vid området. Jag har analyserat politiken och åtgärderna genom sociologiska teorier för att visa EU:s skyldighet i dödsfallen och lidandet av migranter. Analysen har gynnat mig att diskutera djupare olika fenomen som leder till dödligheten och våldet, exempelvis behoven av kontroll. Efter min analys om dödligheten och våldet på migranter kunde jag se tecken på EU:s skuld över händelserna vid Medelhavet.

Elokapina har under de senaste åren framstått som en rörelse som engagerar både unga och äldre och som genom ovanliga demonstrationsmetoder så som vägblockader har fått åt sig mycket uppmärksamhet och förundran. Opinioner i samhället relaterat till rörelsen är inte homogena. Klimatfrågor och att lösa den så kallade klimatkrisen utgör konstant en större del av vår vardag och metoder för att motarbeta klimatförändring genomsyrar nu vårt samhälle. I avhandlingen granskas den sociala klimatrörelsen Elokapina. Motiv till deras aktion, effekterna därefter och den samhälleliga reaktionen är de centrala delarna. Som teoretiska ramverk utnyttjas bland annat Stanley Cohens teori om moralpanik och J. Craig Jenkins resursmobilisationsteori. Syftet är att introducera rörelsen, vad de står för, hurudana former av aktion de tar till och hur samhället (som till exempel polisen) reagerar. Ett urval mediaprodukter från ”vardagsmedia” som Yle och Iltalehti och även partipolitisk media illustrerar samhällets relation till Elokapina och rörelsens aktion. I avhandlingen kommer jag fram till att samhället främst genom vardagsmedian ser de negativa effekterna av Elokapina och att polisen upplever rörelsen som ett hot mot samhället. Den neutrala” vardagsmedian innehåller mera homogent negativt material relaterat till rörelsen än vad jag förväntat mig. De ”ovanliga aktionsformerna” som Elokapina utnyttjar för med sig mycket synlighet men rörelsens egentliga mål blir delvis dolda på grund av den starka reaktionen från samhället i vardagsmedian.

En del av de som lämnar in sin asylansökan till Migrationsverket får avslag och måste lämna Fin-land. För de socialarbetare som arbetar med asylsökande är det vardag att bemöta människor med traumabakgrund och som har en svår livssituation. Mitt syfte är att undersöka hur socialarbetare upplever den emotionella sidan av sitt arbete med klienterna och hur de hanterar en situation när en klient blir avvisad eller utvisad. Tidigare forskning vittnar om en stor emotionell påfrestning för socialarbetare och att det kan leda till icke önskvärda copingmetoder samt utbrändhet hos socialar-betare. Studien består av tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultaten visar att socialarbetare upplever att arbetet med asylsökande i hög grad kräver emotionella resurser men att de lärt sig vilka strategier som underlättar deras tunga känslor. Resultaten är till viss del överensstämmande med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att socialarbetare kan börja ifrågasätta den organisation de arbetar för, något som inte kom fram i denna studie. Förslag på fortsatt forskning är att undersöka copingmetoder hos erfarna versus nyutexaminerade socialarbetare.