Browsing by Title
Now showing items 651-670 of 6763
-
(2021)I min kandidatavhandling redogör jag både på ett generellt plan för direktupphandling vid synnerlig brådska och analyserar dess praktiska innebörd och tillämpning under coronapandemin. Syftet med min avhandling är att utreda när kravet på konkurrensutsättningen, som utgör normalförfarandet vid offentlig upphandling, kan förbises och vidare när villkoret synnerlig brådska kan aktualiseras. Jag undersöker lagligheten av Helsingfors universitetssjukhus (HUS) direktupphandling av coronavirusanalys under pandemin. Jag analyserar och systematiserar gällande rätt på området baserat på en rättsdogmatisk och EU-rättslig metod. Mitt material består av relevant lagstiftning på upphandlingsområdet och de mest centrala författningarna är lagen om offentlig upphandling och koncession 1397/2016 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG. Vidare använder jag mig av officiella källor och rättspraxis, varav HUS:s direktupphandling av coronavirusanalys utgör det viktigaste. En central källa är även en Vägledning från Europeiska kommissionen om användningen av reglerna om offentlig upphandling i nödsituationen i samband med covid-19-krisen (2020/C 108 I/01. I avhandlingen når jag slutsatsen att det finns välmotiverade grunder för att normal-förfarandet med konkurrensutsättning ska utgöra huvudregeln, men att det samtidigt är av stor vikt att direktupphandling kan tillämpas om så behövs. I flera fall är det svårt för upphandlingsenheter att samtidigt uppfylla de fyra kriterierna som krävs för att villkoret synnerlig brådska ska vara berättigat. Det ska handla om väldigt exceptionella situationer. Coronapandemin handlar om ett sådant exceptionellt undantagsfall som sätter upphandlingsenheter i en situation av synnerligen brådskande karaktär. HUS har en lång historik av olagliga direktupphandlingar, men den direktupphandling som diskuteras i avhandlingen har genomförts under pandemin och skiljer sig således från de andra. Efter en undersökning av HUS:s direktupphandling baserat på de lagstadgade kriterierna för direktupphandling vid synnerlig brådska samt på den vägledning som kommissionen gett, drar jag slutsatsen att alla de villkor som ska uppfyllas, inte är uppfyllda. Däremot befann sig sjukhuset, som hela världen i övrigt, i en väldigt pressad situation och statsrådet valde även att ge HUS ett upphandlingsuppdrag samt att stå för dess finansiering. I och med att marknadsdomstolen inte har avgjort ärendet än, finns inte all relevant fakta för en fullständig bedömning av ärendet och min juridiska analys kan således endast ses som spekulation.
-
(2020)Varje elev i grundskolan och studerande i gymnasiet har rätt till en trygg studiemiljö. Lärare ser till att denna rättighet tillgodoses, och som verktyg för att utföra denna uppgift, har lärare tillgång till disciplinära åtgärder som föreskrivs i lagen om grundläggande utbildning och i gymnasielagen. I denna avhandling granskas de disciplinära åtgärderna som används i grundskolan och i gymnasiet ur ett offentligrättsligt perspektiv. Forskningsfrågan gäller elevens rättsskydd i de disciplinära situationerna. Med hjälp av gällande lagstiftning och rättspraxis undersöks hurdan tillsyn och kontroll av skolor och lärare som utövas i situationer där disciplinära åtgärder vidtas. Syftet är att granska hurdana resultat har uppnåtts i övervakningssituationer, och om de har lett till att elevens rättigheter tryggas. De disciplinära åtgärderna i grundskolan är avlägsnande från klassrummet, kvarsittning, skriftlig varning och avstängning för viss tid. Av dessa är de två sist nämnda disciplinära straff. De disciplinära straffen är förvaltningsbeslut, vilket innebär att eleven ska delges ett skriftligt beslut med besvärsanvisning om det disciplinära straffet. I gymnasiet är de disciplinära åtgärderna skriftlig varning, avstängning för viss tid samt uppsägning från elevhem för viss tid eller den tid som återstår av studierna. En studerande kan även bli tillsagd att lämna klassrummet om hen stör undervisningen, eller förvägras rätten att delta i undervisningen för högst tre arbetsdagar, om hen äventyrar säkerheten för en annan studerande eller personalen. I det finländska rättsväsendet finns det flera olika instanser som övervakar verksamheten inom utbildningsväsendet. Beslut som påverkar elevens ställning kan i många fall överklagas. Man kan anföra besvär hos förvaltningsdomstolen, men även göra klagomål över utbildningsanordnarens verksamhet till regionförvaltningsverket, andra utbildningsmyndigheter samt riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern. De avgöranden som behandlas i denna avhandling visar att elevens rättsskydd även försäkras repressivt i Finland av olika instanser. Det sker främst i de fall där eleven eller oftast en närstående till eleven själv anser att hen blivit ojust behandlad och anför klagomål, men i vissa fall kan ärendet tas upp till behandling på till exempel justitieombudsmannens eget initiativ. Man kan ställa frågan, ifall åtgärderna är tillräckliga. Behandlingstiderna av ärenden i både förvaltningsdomstolar, hos justitieombudsmannen och regionförvaltningsverket kan vara väldigt långa. Om behandlingen av ett ärende drar ut på tiden, måste eleven leva i ovetskap om slutresultatet av något som har en stor inverkan på hens liv. Osäkerhet i sin tur kan påverka en ung människas välbefinnande och mentala hälsa, och det kan leda till ytterligare besvär i livet och i studierna. Detta gäller i de fall där behandlingen av ärendet påbörjas. De yngsta eleverna är under 10 år gamla, och kan inte förväntas känna till sina rättigheter. Om en ung elevs rättigheter kränks, kan det hända att ingen någonsin får veta om det, och då finns det inte heller något som skyddar eleven från samhällets övergrepp. Det som även måste tas i beaktande är vårdnadshavares resurser och möjligheter att driva ärenden vidare. Alla har olika förutsättningar, och det är oftast de starka vårdnadshavarna med bättre ställning i samhället som gör klagomål över situationer där en elevs rättigheter misstänks ha kränkts. Utgångsläget borde ändå vara att rättsskyddet tillgodoses preventivt, så att så få skyddande mekanismer som möjligt behövs.
-
(2023)This theoretically focused bachelor’s thesis aims to illuminate similarities and differences between pedagogical discussion on child agency in context of play-pedagogy and hobbyist discussions of player agency in context of tabletop roleplaying games. This research attempted to construct robust framework of theoretical models and concepts used to examine these topics and bring them together for comparison. What is play? What are tabletop roleplaying games? How are they different from similar phenomena? How are they similar? How does the concept of agency appear within their context? This theoretically focused research found many interesting parallels between the teacher profession and Game Master role, which has seldom been examined in depth in academic writing. Further, many of the game studies theories on pedagogical utility of games are complimentary to Hakkarainen’s narrative learning as it is applied in play-world pedagogy. This researches’ findings should be considered narrowly in context of play world pedagogy and game studies focused on tabletop roleplaying games.
-
(2019)Aims. In today’s society immigration and integration are undeniably important topics. Studies have shown that employment plays an important part in how well the immigrants’ integration process will succeed. However previous research has also found that some immigrants are subject to discrimination in work life and to some extent already during the recruitment process. This study aims to focus on the latter. The research done so far on this topic in Finland is relatively scares. By comparing the results of earlier studies this paper aims to fill that gap. Further this paper aims to map to what extent these results can be supported by theories of ethnic hierarchy as well as ethnocentrism. Methods. The material I have chosen to use for the analysis is six researches done in Finland. I have chosen to use research that is done after 2002. As a method I use descriptive literature review. Results and conclusions. The studies analyzed in this paper mutually conclude that discrimination has taken place during the recruitment process in Finland. In the recruitment situations, discrimination was often demonstrated by the fact that immigrants were not offered the same opportunities as the native applicants. Further, they were also less encouraged to look for work. Results, where Finns' attitudes were not particularly tolerant of receiving job-seeking immigrants to Finland, also appeared. These results were also supported by the immigrants' own experience, where they said that they had experienced discrimination in recruitment in Finland.
-
(2020)Diskriminering inom arbetslivet är ett omfattande forskningsområde och diskriminering vid rekrytering är en viktig del av detta område. Tidigare studier har framförallt fokuserat på sociala skillnader och laglighetsaspekter i rekryteringssammanhang. Få studier har däremot undersökt diskriminering som ett socialt problem. Syftet med denna studie har varit att undersöka diskriminering i arbetslivet med fokus på anonym rekrytering och möjliga framtida rekryteringsmetoder som förebygger diskriminering. Denna studie ämnar besvara två forskningsfrågor: vad innebär diskriminering i arbetlivet och vilka är fördelarna och nackdelarna med anonym rekrytering som syftar till att förbygga diskriminering. Studier har visat på att detta fenomen kan studeras uttömmande utgående ifrån tre nivåer i samhället. Forskning har visat på att diskriminering vid rekrytering p.g.a. etnicitet, kön samt ålder förekommer allmänt på arbetsmarknaden trots lag som förbjuder sådant handlande. Det finns även diskrimineringsformer som inte nämns i lagen men som har betydande inverkan på strukturell, institutionell och individnivå. Denna insikt har medfört förslag om en anonym rekryteringsprocess där bl.a. kön samt ålder döljs i rekryteringens inledande skede. Frågeställningen handlar därför om huruvida sådana metoder kan motverka olika former av diskriminering. En ytterligare fråga gäller vilka former av diskriminering metoden visat kunna påverka positivt och negativt. Kritiken som riktats mot metoden visar på insikten om att det är svårt att avidentifiera ansökningar utan att tappa sådan information vilken har med sökandes kompetens och kvalifikationer att göra. Vidare anses individualiteten lida på bekostnad av anonymiteten. De primära källorna utgörs av internationella källor. Resultaten visade hur diskriminering i arbetslivet verkar på individnivå och olika former av systematisk diskriminering på strukturell och institutionell nivå i samhället. Anonym rekrytering visade sig kunna inverka på missgynnade gruppers möjligheter att passera anställningsprocessens första steg. Sammanfattningsvis kan en förståelse för hur diskriminering vid rekrytering skapas och upprätthålls i samhället bidra till ny kunskap kring diskriminering i arbetslivet. Studien visade på att avidentifierade ansökningar kan påverka rekryteringsprocessen i avsedd riktning och att den därmed inte kan betraktas som ineffektiv.
-
(2017)Den här avhandlingen undersöker maktobalansen mellan polisen, medier och anarkister och hur denna maktobalans visar sig i diskursen i huvudstadsregionens mediers texter om anarkistisk aktion och polisvåld som svar på den. Som metod används kritisk diskursanalys och maktstruktursanalys i enlighet med Norman Faircloughs metod och teori. På grund av att medierna och polisen har ekonomisk makt, och stöd från staten som besitter politisk och ekonomisk makt, så kommer budskap som gynnar dem och staten att stärkas i den hegemoniska diskursen. Anarkisternas budskap och maktpositioner kommer att försvagas i den hegemoniska diskursen eftersom de motsätter sig staten och de nuvarande maktstrukturerna. En kritisk diskursanalys av Yle Uutisets artikel om polisens våldsamma intervention vid det anarkistiska evenemanget Musta Kallios öppningskonsert visar att artikelns diskurs tyder på maktobalansen mellan polisen och anarkister i förhållande till medier. Artikelns diskurs gynnar polisens maktposition. För att göra allmänna slutsatser om diskursen i medietexter skulle det krävas att fler medietexter analyseras. Den här avhandlingen skapar en metodologisk och teoretisk ram för fortsatt diskursanalys.
-
(2020)Tavoitteet. Tässä tutkimuksessa tarkastellaan sukupuolistereotypioiden ilmenemistä ja purkamista analysoimalla Disneyn Frozen – Huurteinen seikkailu -kirjaa. Tutkimuksessa selvitän keinoja, joilla Frozen pyrkii purkamaan sukupuolistereotypioita, mutta samalla tarkastelen sitä, millaisia sukupuolistereotypioita kirjassa esiintyy. Tutkimuskysymykset ovat seuraavat: 1. Millaisia sukupuolistereotypioita Frozenissa esiintyy? 2. Miten Frozen pyrkii purkamaan sukupuolistereotypioita? Menetelmät. Tutkimusmenetelmänä käytän kvalitatiivisia eli laadullisia menetelmiä. Pohjustan tutkimustani laajalla teoriaosuudella, joka avaa tutkimuksen kannalta olennaisia ja tärkeitä käsitteitä. Analysoitavana aineistona toimii Disneyn (2013) Frozen – Huurteinen seikkailu -kirja. Analyysissä käytin teoriaohjaavaa sisällönanalyysiä, koska teoria toimi olennaisena ohjaavana tekijänä aineistoa analysoidessani. Sisällönanalyysi myös tarjosi mahdollisuuden esittää tutkimustulokset selkeässä ja tiiviissä muodossa. Tulokset ja johtopäätökset. Tutkimustulokset nostivat esiin, että Frozenissa ilmenee myös sukupuolistereotypioita, kuten naisen heikompi asema miehiin nähden ja miehen näkeminen pelastavana toimijana. Frozen kuitenkin myös pyrkii purkamaan sukupuolistereotypioita usein keinoin. Nainen esimerkiksi nähdään vasten sukupuolistereotypioita aktiivisena toimijana ja kirjan hahmoilla ilmenee sekä maskuliinisia että feminiinisiä piirteitä. Kirja sisältää siis sukupuolistereotypioita purkavia aineksia, mutta myös jäänteitä vanhoista sukupuolistereotypioista.
-
(2020)Tavoitteet: Tutkimuksen tavoite oli tutustua Disneystä tehtyyn tutkimukseen ja selvittää mitä aiheita on tutkittu. Esihaku ja oma mielenkiinto rajasivat aiheen Disney-prinsessoihin ja sukupuoleen. Tässä tutkimuksessa tarkastellaan Disney-prinsessojen antamaa naiskuvaa ja sen vaikutuksia tyttöihin. Sukupuolelle sopivien käytösmallien kehittymistä tarkastellaan Busseyn ja Banduran (1999) sosiaaliskognitiivisen teorian avulla. Teorian keskeisin sisältö on sosiaalisen ympäristön vaikutuksissa lapsen käsitykseen sukupuolistereotypioista ja hyväksytystä käytöksestä kullekin sukupuolelle. Disney-prinsessat ovat osa lapsen ympäristöä ja tuovat yhden näkökulman, jota lapsi vertaa muihin saamiinsa malleihin. Menetelmät: Tutkimuksen aluksi on tehty esihaku, joka rajasi aihetta, rakensi aineiston sisäänottokriteerit ja toimi hakusanojen testinä. Tutkimuksessa käsitellään kahdeksaa artikkelia, joista kaksi tarkastelee Disney-prinsessojen elokuvia ja niissä ilmenevää käytöstä ja kuusi tarkastelee lapsien kokemusmaailmaa Disney-prinsessojen ympärillä. Tutkimus on toteutettu systemaattisena kirjallisuuskatsauksena, jossa on aineistolähtöisen analyysin piirteitä. Tulokset ja johtopäätökset: Disney-prinsessojen feminiinisyys naiskuvan hallitsevana piirteenä oli vähentynyt verrattaessa vanhempia leffoja uudempiin. Lapset eivät kyseenalaistaneet prinsessojen naiskuvaa. Prinsessan tärkeimmäksi ominaisuudeksi lapset nostivat hänen kauneutensa ja se oli syy, miksi he halusivat olla kuin suosikkiprinsessansa. Lapset osasivat kuitenkin erottaa, ettei yhtä laiha ihminen kuin elokuvan prinsessa näyttäisi normaalille oikeassa elämässä. Kauneuden lisäksi lapset toivoivat itselleen prinsessan onnellista loppua, johon sisältyi yleensä naimisiinmeno prinssin kanssa.
-
(2018)Dissociation is defined as disruption in the normal integration of consciousness, memory, identity, emotion, perception, body representation, motor control, and behavior. The definition has some similarities with five symptom domains of schizophrenia; hallucinations, delusions, disorganized thinking, disorganized motor behavior, and negative symptoms. This review aims to clarify the relationship between dissociation and schizophrenia from three perspectives. These are; dissociative symptoms in schizophrenia patients; schizophrenia related symptoms in dissociative patients; and the correlation between schizophrenia related symptoms and dissociative symptoms. The most systematically studied area was dissociative symptoms in schizophrenia patients, and the results showed that schizophrenia patients do not have particularly high dissociative symptoms compared to other mental health disorders. In contrast schizophrenia related symptoms in patients with dissociative disorder diagnosis is somewhat understudied area; yet a very few studies have found connections particularly between dissociative disorders and auditory hallucinations. There seems to be relatively high correlation between schizophrenia related symptoms and DES-scores. Research evidence was compared to three theories that have tried to explain the relationship between dissociation and schizophrenia. The theory by Moskowiz, Read, Farrelly, Rudgeair and Williams, according to which all symptoms of schizophrenia, (possibly excluding negative symptoms) would be caused by dissociation, found no support. The duality model by Şar and Öztürk, and Ross’ and Keyes’ model of dissociative subgroup within schizophrenia, were not in conflict with research evidence. However, more research is needed for reliable evaluation of these models.
-
(2022)Tavoitteet. Metodinäyttely on erityisesti Yhdysvalloissa keskeinen näyttelysuuntaus, jossa pyritään luomaan roolihahmoon vahva emotionaalinen side. Sen harjoittelumenetelmät voivat olla psyykkisesti hyvin kuormittavia. Näyttelijöiden työ voi olla myös taloudellisesti kuormittavaa, kun tulojen epävarmuus aiheuttaa stressiä. Tämän vuoksi he voivat olla riskiryhmässä dissosiaatiolle, erityisesti depersonalisaatio/derealisaatio -tyyppiselle oirehdinnalle. Tutkimuskirjallisuudesta löytyy anekdootteja näyttelijöistä, jotka ovat niin ikään menettäneet hallinnan omaksumansa roolihahmon persoonallisuudesta, eli kokeneet jonkin tasoista dissosiaatiota. Tässä kandidaatintutkielmassa pyritään selvittämään, onko näyttelijöillä enemmän dissosiaatio-oirehdintaa normaalipopulaatioon verrattuna sekä mahdollisen yhteyden kausaliteetin suuntaa. Lisäksi perehdytään kysymykseen, voiko persoonallisuus selittää tätä näyttelijäntyön ja dissosiaatio-oireiden yhteyttä. Menetelmät. Tutkimuskirjallisuus keskittyy lähes yksinomaan metodinäyttelijöihin, eikä kirjallisuutta ylipäänsä ole paljoa. Siksi kirjallisuuskatsauksen artikkelit olivat hyvin hajanainen joukko tutkimuksia. Aineisto etsittiin Google Scholar –tietokannan avulla, sekä artikkelien lähdeluetteloiden avulla syksyllä 2022. Hakusanoina käytettiin “acting”, “actor”, “theatre”, “theater”, “dissociation”, “method acting”, “immersion”, “personality”. Tulokset ja johtopäätökset. Näyttelijöiden dissosiaatio-oireet ovat ei-näyttelijäpopulaatiota korkeammalla tasolla, mutta eivät kuitenkaan ylitä patologista rajaa. Kirjallisuuskatsauksen perusteella voidaan alustavasti sanoa, että näyttelijöillä dissosiaatio-oireet voimistuvat ainakin hetkellisesti roolisuoritusten jälkeen, mutta pidemmän aikavälin muutoksista ei vielä tiedetä. Monissa tutkimuksissa kyseenalaistettiin normaalipopulaatioonkin käytettävän dissosiaatiomittarin DES:n käyttökelpoisuutta näyttelijäpopulaatiossa, sillä se sisältää paljon näyttelijäntyöhön olennaisesti liittyviä väittämiä. Dissosiaation mittausmenetelmiä tulisikin tulevaisuudessa kehittää havaitsemaan patologisempaa dissosiaatiota näyttelijöillä erityisryhmänä. Kvalitatiivisten tutkimusten perusteella metodinäyttelyn emotionaalisesti kuormittavat harjoittelumenetelmät voivat altistaa niin sanotulle persoonallisuuden rajojen hämärtymiselle (eng. boundary blurring). Näyttelijäntyön koulutusta ja ohjaajien metodiikkaa tulisi kehittää niin, että näyttelijöillä olisi mahdollisuus opetella ylläpitämään omaa persoonallisuuttansa vaihtuvien roolihahmojen läsnäollessa. Tulevaisuussa näyttelijöiden tutkimuksella olisi syytä löytää näyttöön perustuvia menetelmiä hallita omia rajojaan (eng. Boundary management).
-
(2016)Aims Previous studies have shown that post-traumatic stress disorder (PTSD), borderline personality disorder (BPD) and schizophrenia resemble dissociative identity disorder (DID). Although symptoms in these disorders are similar, their treatment is not, which makes it important to reach for a correct diagnosis. The aim of this review is to clarify differential diagnosis in DID in relation to PTSD, BPD and schizophrenia and find features that are present exclusively in DID. Methods and Results The review included 17 scientific articles. DID-groups had more and more severe symptoms, especially concerning dissociation. Also, the ability to function in everyday life was better in DID-patients. Overall, they had more unusual perceptional experiences, positive and borderline symptoms than PTSD-groups, more amnesia, other psychiatric diagnoses and different kind of usage of defences than within BPD-patients, and more positive symptoms than schizophrenics, differing particularly in the quality of auditory hallucinations. On the other hand, BPD-groups had more borderline personality features whereas schizophrenics were more delusional than DID-patients. Discussion The review was not able to identify any factors that would account exclusively for DID, but the amount of dissociation and severity of symptoms were found as concurrent factors that help to differentiate DID from PTSD, BPD and schizophrenia. However, there are also many subtle differences between specific examined disorders and DID, which have to be taken into consideration. Useful methods in differential diagnosis are structured clinical interviews based on DSM-5, measures of dissociation and observations by significant others. Problems relating to the research of DID will be discussed.
-
(2021)Mål. Covid-19 pandemin tvingade majoriteten av alla organisationer att övergå till distansarbete. Och redan innan den finska regeringen tog beslutet om undantagstillståndet ökade distansarbete i Finland med över 70 %. Den sociala arbetsmiljön i en organisation är viktig för att organisationens arbete ska lyckas och för att mål ska uppnås. En viktig frågeställning är om organisationerna har lyckats bibehålla den sociala arbetsmiljön på samma sätt som i den traditionella arbetsmiljön. I denna avhandling undersöker jag hur den sociala arbetsmiljön har påverkats i ett fallföretag och hur man vidare kunde främja den sociala arbetsmiljön om det finns behov för det. Metoder. I denna avhandling används en kvalitativ forskningsstrategi i formen av en fallstudie. Fyra personer har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Resultat och slutsatser. Avhandlingens resultat visar att det finns både för- och nackdelar med distansarbete, men då det kommer till den sociala arbetsmiljön är det främst nackdelar som kommer upp. Fördelarna är mera flexibel arbetstid samt balans mellan arbete och fritid, bättre koncentration vilket i sin tur leder till högre produktivitet, mindre övervakning av arbetstagaren vilket leder till större ansvar åt hen samt tillgång till specialkompetens genom virtuella team. Nackdelar som kan förekomma är kommunikationsproblem, överflöd av information, arbetsplatsisolering, störningsmoment av olika slag, brist på mänsklig kontakt och det sociala stödet, sämre hälsovanor samt svårigheter för ledare att organisera arbetet via digitala kanaler. Man kunde vidare främja den sociala arbetsmiljön under distansarbete genom att ordna utbildning i digitalt ledarskap, fokusera på meta-kommunikation via digitala kanaler, från företagets sida se till att arbetstagarna har likadana förutsättningar för distansarbete och slutligen att ha ett fungerande system för att följa upp arbetstiden.
-
(2021)Mål. Syftet med denna avhandling är att undersöka distribuerat ledarskap i skolor som lärande orga-nisationer och mer specifikt hurdan syn rektorer har på distribuerat ledarskap och hur distribuerat le-darskap påverkar lärare. Teoridelen baserar sig på för denna avhandling relevanta begrepp och teo-rier, vilket i detta fall är lärande organisationer, skolor som lärande organisationer och distribuerat ledarskap. Dessutom kommer skillnader mellan delat och distribuerat ledarskap att presenteras och distribuerat ledarskap i förhållande till aktivitetsteorin diskuteras. Med stöd från det teoretiska ram-verket undersöks rektorers syn på distribuerat ledarskap och hurdan inverkan distribuerat ledarskap har på lärare och deras arbete. Metoder. Studien utfördes som en beskrivande litteraturstudie med en narrativ infallsvinkel och målet var att skapa en omfattande bild av det ämne som studerades. Materialet för analysdelen bestod av tio vetenskapliga artiklar som valts genom systematiska sökningar i databaser med hjälp av kontrollerade sökord. Resultat och slutsatser. Resultaten visade att rektorer såg på distribuerat ledarskap som endera delegering av förhandsbestämda uppgifter eller som något som sker i interaktion mellan ledare, följare och de situationer de interagerar i. Rektorer upplevde också att distribuerat ledarskap kan föra med sig en del utmaningar så som motstånd från lärare och svårigheter att hitta lämpliga ledare. Överlag verkade rektorer ha en positiv inställning till distribuerat ledarskap och föredrog att distribuera sitt ledarskap. Resultaten tydde även på att distribuerat ledarskap har en positiv inverkan på en rad olika faktorer som är väsentliga för hur bra lärare trivs med sitt arbete. Distribuerat ledarskap hade en positiv inverkan på bland annat lärares arbetstillfredsställelse, organisatoriska engagemang, professionella lärande och affektiva engagemang.
-
(2022)Denna kandidatavhandling undersöker och konkretiserar hurudana brister präglar den rådande djurskyddslagen i Finland. Detta görs genom en jämförelse med den gällande djurskyddslagen i Sverige. Därmed används metoderna rättsdogmatisk metod och komparativ metod i avhandlingen. Jämförelsen utförs enbart på två ämnesområden, eftersom en fullständig komparation av respektive författningar vore för omfattande med tanke på avhandlingens storlek. Därmed valdes könsumgänge med djur och icke-etisk avel av djur som de områden var komparationen utförs. Genom jämförelse och diskussion blir slutsatserna varierande: å ena sidan finns det grunder på vilka lagstiftningen torde revideras i hög grad, medan å andra sidan har dessa uppdatteringar potential att medföra ytterligare förvirring. Slutligen sammanfattas avhandlingen i en diskussion där dessa varierande slutsatser behandlas, och vidare undersökning föreslås.
Now showing items 651-670 of 6763