Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Author "Kalso, Eija"

Sort by: Order: Results:

  • Vartiainen, Pekka; Heiskanen, Tarja; Sintonen, Harri; Kalso, Eija; Roine, Risto P. (2016)
    Health-related quality of life (HRQoL) measurement aims to capture the complete, subjective health state of the patients and to comprehensively evaluate treatment outcomes. The aim of this study was to assess, using the 15D HRQoL instrument, HRQoL in a sample of 1528 chronic pain patients, referred to the multidisciplinary pain clinic of the Helsinki University Hospital during 2004 to 2012. The 15D results of the chronic pain patients were compared with those of a matched general population. To analyse the properties of the 15D, the results were compared with the preadmission questionnaire of the pain clinic, containing questions about background factors, aspects of the pain, and its impact on life. The mean 15D score of the chronic pain patients was one of the lowest reported using 15D; 0.710 vs 0.922 in the general population. It equalled the score of advanced cancer patients in palliative care. The 15D scores were normally distributed, and 15D showed both statistically and clinically significant discriminative power in pain-related background factors. Visual analogue scale on pain intensity, visual analogue scale on pain-related distress, and the impact of pain on daily life correlated well with the 15D score. Pain intensity did not have independent predictive value on the score. The results indicate heavy perceived burden of illness in chronic pain patients. In light of the questions analysed, 15D appears sensitive and discriminative in chronic pain patients in tertiary care. Instead of pain intensity, the impaired HRQoL in chronic pain was mainly because of the psychosocial aspects of pain.
  • Blomqvist, Kim; Viisanen-Kuopila, Hanna; Ahlström, Fredrik; Jokinen, Viljami; Laitila, Jouko; Sidorova, Yulia; Suleymanova, Ilida; Rauhala, Pekka; Kalso, Eija; Lilius, Tuomas (2019)
    Morfiinin pääasiallisen metaboliitin, morfiini-3-glukuronidin (M3G), epäillään osallistuvan toleranssin ja opioidien aiheuttaman hyperalgesian (OIH) kehittymiseen, jotka rajoittavat morfiinin käyttöä kivun lievityksessä. Tutkimuksen tarkoitus oli selvittää aiheuttaako intratekaalisesti (i.t.) annosteltu M3G ristitoleranssia morfiinille, sekä vaikuttaako se Substanssi P:n (SP) määrään selkäytimessä. Lisäksi tutkittiin morfiinin ja M3G:n jakautumista keskushermostossa ihon alaisen (s.c.) annostelun jälkeen. Spraque-Dawley rotille annosteltiin i.t. M3G:a (5 µg) tai morfiinia (15 µg) kahdesti vuorokaudessa, kuuden päivän ajan. Kuudentena ja seitsemäntenä päivänä tutkittaville ryhmille annettiin morfiinia (1.5 µg ja 5 µg), jolloin toleranssin kehittyminen määritettiin von Freyn filamenteilla. SP:n määrä selkäytimessä määritettiin immunohistokemiallisesti 4 päivän annostelun jälkeen. Morfiinin ja M3G:n pitoisuus seerumissa, likvorissa, aivoissa ja selkäytimessä määritettiin massaspektrometrilla 120 minuuttia morfiinin (10 mg kg–1) tai M3G:n (10 tai 30 mg kg–1) s.c. annostelun jälkeen. M3G herkisti eläimiä akuutin ja kroonisen i.t. annostelun jälkeen ja aiheutti ristitoleranssin morfiinille. Sekä M3G, että morfiini lisäsivät SP:n määrää selkäytimen takasarvessa. S.c. annostelun jälkeen morfiini jakautui tasaisesti eri näyteryhmien kesken. M3G:n pitoisuus aivoissa ja selkäytimessä oli pienempi, kuin likvorissa. M3G provosoi koe-eläimille hyperalgesian ja heikensi morfiinin vaikutusta kivun lievityksessä i.t. annostelun jälkeen mekanismeilla, joihin SP mahdollisesti osallistuu selkäytimen tasolla. Krooninen M3G altistus näyttää aiheuttavan OIH:a ja johtavan toleranssin kehittymiseen morfiinille ja mahdollisesti muillekin opioideille.
  • Ahlström, Fredrik; Mätlik, Kert; Blomqvist, Kim; Liu, Xiaonan; Lilius, Tuomas; Sidorova, Yulia; Kalso, Eija; Rauhala, Pekka; Viisanen, Hanna (2020)
    Neuropatisk smärta (NS) är vanligare hos kvinnor. Fastän nyligen utförd forskning tyder på att patofysiologin är olik hos könen, har primärt handjur studerats tidigare. För att bättre förstå könsskillnader vid NS undersökte vi hon- och hanråttors smärtbeteende efter en perifer nerv-skada samt analyserade vävnader med systembiologiska metoder. En perifer nervskada orsakades hos hon- och hanråttor, sham-operationer utfördes på kontroll-grupperna. Mekanisk och köldallodyni mättes med von Frey filament, respektive acetontest före operationerna, efter sju och 21 dagar. Ryggmärgsprovers och dorsalrotsganglioners genexpress-ion analyserades sju dagar efter operationerna. L4-L5 ryggmärgssegment (IBA1 och GFAP) och dorsalrotsganglionerna (CGRP och IB-4) samlades för immunohistokemi och cerebrospinal-vätska för proteomik efter 21 dagar. En kraftigare mekanisk allodyni uppstod hos honråttorna. Bägge könen utvecklade en tidig kraf-tig köldallodyni. De immunohistokemiska markörerna påvisade en liknande nervskada i dorsal-rotganglierna och liknande mikroglia- och astrocytaktivitet i ryggmärgen hos könen. Cerebrospi-nalvätskans proteiner påverkades inte. Många gener i dorsalrotsganglierna visade könsspecifik genexpression efter nervskadan, exempelvis cd28, cd274, ctla4, dpp4, hrh3, il1b och thbs4; i ryggmärgen uppvisade bland annat generna atf3, ccl2, och pdyn könsspecifika förändringar. Hondjuren uppvisade kraftigare smärtbeteende, och vi identifierade många gener som kunde förklara den observerade skillnaden. T-lymfocytresponsen och flera andra till NS kopplade mekanismer verkar vara olika i de två könen. Generna är kandidater för vidare forskning och våra resultat understryker betydelsen av att könen undersöks skilt i smärtstudier. (219 ord)