Browsing by Author "Lindholm, Frida"

Vid septoplasti rätas en deviation i nässkiljeväggen ut vilken orsakat obstruktiv andning. Det saknas omfattande forskning om sjukfrånvaron efter septoplasti. Sjukfrånvaro är en stor utgift för samhället och arbetsgivaren, därför är det skäl att dimensionera frånvaron rätt både enligt operationens art och patientens arbete. Målet med studien är att fastställa hur lång sjukledighet patienterna får utskrivet efter operationen samt vilka faktorer som påverkat längden. I denna studie undersökte vi ordinerad sjukfrånvaro i ett retrospektivt material på septoplastier gjorda åren 2015, 2016 och 2018 vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Faktorer som tagits i beaktande är: arbetets art, när operationen utförts, specialiseringsgraden på kirurgen, stängningsmetoden och förlängning av ordinarie sjukfrånvaron samt orsaker till det. Av 771 patienter fick 85% sjukfrånvaro. Sjukfrånvarons längd var i medeltal 11,6 dagar (1–25 dagar). Veckodagen hade en inverkan på längden: på måndag fick patienterna kortast och på torsdag längst sjukfrånvaro (10.92 vs. 12,1 p=0,006). Specialiserande läkare skrev nästan en dag längre sjukfrånvaro jämfört med specialläkare (0,825, p=0,028). Patienter med fysiskt arbete fick 1,42 dagar längre sjukfrånvaro jämfört med patienter med kontorsarbete, p=0,005. Förlängning av sjukfrånvaron fick 3,5%, postoperativ infektion var den vanligaste orsaken. Eftersom få fick förlängning kan man anta att 11 dagar är lämplig längd på sjukfrånvaron. Veckodagen, specialiseringsgraden och arbete är det främsta faktorer som påverkade längden. För att fastställa den optimala längden på sjukfrånvaro krävs vidare forskning.