Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "Övervikt"

Sort by: Order: Results:

  • Saxén, Sofia (2023)
    Övervikt är ett samhälleligt problem som drabbar en stor del av vuxna i Finland. Upp till 63 procent av kvinnor över 30 år är överviktiga. Övervikt påverkar de flesta av kroppens organ. I denna studie fokuseras det på hur övervikt påverkar hjärtat. Både hjärtats struktur och funktion påverkas av övervikt. Vänstra kammarens dimensioner kan växa och massan öka. Detta har att göra med bland annat ett högre blodtryck som överviktiga patienter ofta har. Dessutom kräver en större kroppsmassa en större blodvolym som sedan belastar hjärtat. I detta projekt har man undersökt 87 kvinnor (medelålder 38,2 ± 4,9) var av 47 kvinnor har BMI 24,9 kg/m2 eller under och 40 har BMI 25 kg/m2 eller mer. Gränsen för övervikt anses vara BMI 25 kg/m2. På dessa kvinnor har det tagits ekokardiografiska hjärtultraljudsbilder som sedan undersökts. På bilderna har det tagits ett antal mått som beskrivs i studien och dessa mått har jämförts med BMI och andra fetmaparametrar för att undersöka om övervikt påverkat strukturen och funktionen av hjärtat hos individerna. Studien visade skillnader i hjärtstruktur och -funktion mellan kvinnor med olika BMI som relativt långt överensstämde med tidigare studier inom området. Strukturella skillnader kunde ses mellan grupperna, så som en större massa hos vänster kammare samt slagvolym. Funktionella skillnaderna var mindre, och det kunde inte konstateras att den systoliska eller den diastoliska funktionen skulle påverkas av ett större BMI.
  • Pipping, Hugo (2020)
    Bakgrund. Både övervikt och psykisk ohälsa är stora utmaningar för folkhälsan. Båda är riskfaktorer för såväl somatisk ohälsa, inklusive metaboliska sjukdomar, muskuloskeletala sjukdomar, försämrad livskvalitet, funktionshinder och för sjukpension. Likväl är orsakerna bakom både övervikt och psykisk ohälsa många och komplexa. Eftersom psykiska och muskuloskeletala sjukdomar orsakar två tredjedelar av sjukpensioneringarna i Finland, vars utbetalning kostar ca 2,5 miljarder euro per år, är det klokt att undersöka sambanden mellan dessa. Mål. Vårt mål var att undersöka samverkan mellan övervikt och nedsatt psykiskt välbefinnande (common mental disorders) med diagnosspecifik sjukpension bland medelåldersanställda. Metoder. Vi använde oss av de data ifrån Helsinki Health Study-studien som vi fått lov att koppla med registren vid Finlands Pensionsskyddscentral. Vi beräknade riskförhållanden för sjukpensionering bland män och kvinnor uppdelade i fyra grupper enligt kroppsmasseindex (BMI = vikt/längd2) och nedsatt psykiskt välbefinnande (NPV). Grupperna indelades på basis av normalvikt (BMI 18,5–25 kg/m2) och övervikt (≥25 kg/m2), samt om deltagarna mådde psykiskt bra eller led av NPV (General Health Questionnaire-12 poäng ≥3). Vi beräknade riskförhållanden skilt för sjukpensioneringar över lag, för dem på grund av muskuloskeletala sjukdomar och för dem på grund av psykiska problem. Ifrån riskförhållanden beräknade vi synergiindex för att karakterisera interaktionen mellan övervikt och NPV. Resultat. Både övervikt och nedsatt psykiskt välbefinnande var förknippade med en ökad risk för påföljande sjukpensionering. Risken var högst för personer med samtidig övervikt och nedsatt psykiskt välbefinnande. Riskökningen var additiv. Nedsatt psykiskt välbefinnande dominerade sambandet med sjukpension på grund av psykiska störningar, och på motsvarande sätt dominerade övervikt sambandet med sjukpension på grund av muskuloskeletala sjukdomar.