Browsing by Author "Nordling, Paulina"

Sibbo storskog är ett enhetligt skogs- och jordbruksområde som täcker delar av Sibbo kommun samt Vanda och Helsingfors städer. Den privatägda marken på området används i huvudsak för aktivt jord- och skogsbruk. År 2011 inrättades Sibbo storskogs nationalpark på statsägd mark i Sibbo storskog. Nationalparken är splittrad till formen och dess läge skapar förutsättningar för stort rekreationstryck. Detta befaras leda till negativ inverkan på privatskogsbruket. Tidigare forskning om nationalparkers inverkan på omgivningen har främst fokuserat på lokalbefolkningen och närområdet som helhet. Målsättningen med denna undersökning var att ta reda på vilken inverkan Sibbo storskogs nationalpark har för specifikt de privata skogsägarna och deras verksamhet, samt hur konflikter mellan användning och skötsel av nationalparken och privatskogsbruket i Sibbo storskog kan förebyggas. Materialet samlades in med en enkät riktad till privata skogsägare i Sibbo storskog och med intervjuer med privata skogsägare i Sibbo storskog och vid Noux nationalpark. Syftet med intervjuerna i Noux var att få ett jämförande material från ett område vars läge och rekreationstryck är jämförbart med det i Sibbo storskog, men där nationalparken har existerat under en längre tid. Resultaten visar att inverkan från nationalparken förknippad med områdets användning för rekreation redan förekommit i Sibbo storskog. Hotbilder för framtiden var utöver dessa främst relaterade till utvidgning av nationalparken och planläggning av mark-användningen som ansågs försämra förutsättningarna för utövandet av normalt skogsbruk. Ca 40 % av skogsägarna ansåg att nationalparken kommer att påverka negativt på de egna skogsarbetena i framtiden. Genom att göra nationalparken enhetligare med markbyten inom Sibbo storskog eller med frivilliga skyddsavtal och försäljning av mark kan konflikter förebyggas. Ca 30 % av skogsägarna var under vissa förutsättningar intresserade av markbyten med staten. Ett förnuftigt styrande av rekreationen och information till nationalparkens besökare är andra metoder med vilka problem med områdets användning för rekreation kan förebyggas. En viktig del av konflikthanteringen utgörs av deltagande, information och kommunikation. Samarbetet mellan Forststyrelsen och privata skogsägare har kommit i gång. En stor del av konflikterna som hotar privatskogsbruket gäller dock markanvändningen utanför nationalparkens gränser och därför bör också samarbete med kommun och stad uppmuntras till.