Browsing by Author "Willberg, Sara"

Att byta ut en del av vallensilaget till ärt-havrehelsädesensilage skulle kunna höja det näringsmässiga värdet för mjölkkors foderstater och vara ett alternativ till att köpa in proteinfoder. Den kemiska sammansättningen och smältbarheten för ärt-spannmålshelsädesensilage har varierat en hel del i olika studier, och särskilt påverkats av fodrets ärthalt. Grovfoder av baljväxter minskar behovet av kvävegödsling och har i de flesta studier resulterat i lägre metanutsläpp per kg torrsubstansintag eller per kg mjölk eller kött jämfört med vallgrovfoder. Målet med avhandlingen var att utvärdera hur väl ärt-havrehelsädesensilage lämpar sig i en foderstat, med eller utan rapsmjöl, för mjölkkor. Ett experiment utfördes med en gasproduktionsmetod in vitro. Foderstaterna bestod av torkade foder, endera vallgrönfoder, ärt-havregrönfoder eller både vall- och ärt-havregrönfoder som grovfoder, samt korn eller korn och två olika mängder rapsmjöl som kraftfoder. Två olika ärt-havregrönfoder, från år 2015 och år 2016, med ärthalterna 900 respektive 250 g/kg ts, undersöktes. Ärt-havregrönfodrens råproteinhalt var 157 respektive 106 g/kg ts och NDF-halten var 345 respektive 558 g/kg ts, för ärt-havre 2015 och ärt-havre 2016. Kraftfodrets andel av foderstaterna var 40 %, och rapsmjölets andel 0, 5,5 eller 11 %, i torrsubstans. Foderstaternas kemiska sammansättning analyserades, och foderstaternas inverkan på smältbarhet, användbart råprotein i tunntarmen (uCP) och olika våmjäsningsprodukter, så som ammoniak-N, flyktiga fettsyror och metan mättes. Användning av ärt-havregrönfoder försämrade klart foderstatens NDF-smältbarhet. Rapsmjölstillsatsen ledde till ökad halt av ammoniak-N i våmmen och större andel uCP16. Dessa parametrar påverkades mest av foderstatens råproteinhalt, medan grovfodertypen hade mindre inverkan. Foderstaterna med både ärt-havre 2015 och vall ledde till högre andel uCP16 än foderstaterna med endera ärt-havre 2015 eller vall. Kvävenedbrytningen skedde ändå delvis olikartat för ärt-havre och vall. Resultaten gällande de molära andelarna propionsyra och ättiksyra stämde inte överens med en del tidigare studier med baljväxter, i och med att andelen ättiksyra steg och andelen propionsyra sjönk när vallen ersattes med ärt-havre. Detta avspeglades i ökad metanproduktion när ärt-havre 2015 ersatte vall, dock inte i fallet med ärt-havre 2016. Sett till fodervärdet bör det dock eftersträvas hög ärthalt i ärt-havregrönfoder. Enligt dessa resultat kunde ärt-havrehelsädesensilage väl användas i mjölkkors foderstater, komplettering med rapsmjöl kunde ändå vara nödvändig.