Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "identifiering"

Sort by: Order: Results:

  • Kriteriebaserad kvantifierbar metodutveckling, miljöansvarig kommunikation i sociala medier 
    Sarasto, Johan (2020)
    Pro gradu-avhandlingens tema var preliminärt organisatorisk miljöansvarig kommunicering inom sociala medier. Hur man eventuellt kunde mäta/kvantifiera miljöansvariga kommuniceringens olika identifierbara kriterier och mängden av dessa kriterier fungerade som huvudmålsättningen till avhandlingen. Avhandlingen baserar sig på en utveckling av en kriteriebaserad kvantifierbar metod. Kriterierna som metoden strävar efter att kvantifiera är identifierbara inom miljöansvarighetsrelaterade publikationer i sociala medier. Med kriterierna som metoden strävar efter att kunna identifiera och kvantifiera är ändamålet att kunna skapa en tydligare helhetsbild av organisatoriska prioriteringar inom miljöansvarig kommunicering i sociala medier. De slutliga kvantifierade mängderna av de olika kriterierna är också jämförbara mellan olika företag, man kan med andra ord sammanställa olika företags mängder av olika identifierbara kriterier och jämföra dem sinsemellan. Kriterierna som identifieras och kvantifieras i metodutvecklingen var resultat av en fokusgruppdiskussion där målsättningen var att diskutera om miljöansvarighet och dess kommunicering i sociala medier och hur man eventuellt kunde tolka nivån av pålitligheten i olika miljöansvarighetsrelaterade publikationer i sociala medier. Från diskussionens valdes ut fem kriterier som kan identifieras och kvantifieras i olika publikationer. Data där de olika kriterierna identifierades var tre olika skogsföretags miljörelaterade publikationer i olika sociala media kanaler under år 2019. När publikationerna granskades igenom var målsättningen att identifiera olika kriterier och sammanställa dem och jämföra dem sinsemellan företagen. Resultaten presenteras kriteriespecifikt 1-5 från året 2019. Kriterierna innehöll också olika specifika dimensioner som strävade efter att ge ytterligare information av kriterierna och deras detaljer. Kriterierna identifierades och kvantifierades relativt ofta i de olika publikationerna. Resultaten av de olika kriterierna och dess dimensioner hade relativt mycket avvikelse och skillnad sinsemellan. Resultaten varierade också mellan de olika företagen. Slutsatsen av metoden var att man med hjälp av de kvantifierade kriterierna fick en jämförbar helhetsbild av prioriteringar inom miljöansvarig kommunicering i sociala medier. För att kunna tydligare identifiera pålitligheten av miljöansvarighet konstaterades det slutligen att man i fortsatta studier kunde koncentrera mer på vad som inte publiceras i sociala medier, s.k. selektivt avslöjande.
  • Svavelgasanalys som potentiell identifieringsmetod för sura sulfatjordar 
    Sunabacka, Moa (2017)
    In recent years, research on the environmental impacts by acid sulfate soils have been in focus, but studies on sulfur gas emissions are relatively few. In contrast, emissions of SO2, H2S, COS, CS2 and (CH3)2S from different wetlands and other soils have been investigated more. Sulfur gases are difficult to study due to their high reactivity to environmental changes, regarding e.g. redox potential, temperature and water content. The aim of this thesis is to evaluate if sulfur gas analysis could be applied to the identification of acid sulfate soils, especially sulfidic materials. In autumn 2016, soil samples were taken from three agricultural fields in Ostrobothnia and Southern Ostrobothnia. The fields had been earlier classified as acid sulfate soils by the Geological Survey of Finland (GTK). The occurrence of sulfides in the soil material was identified based on the lowering of pH by aerobic incubation (10 weeks). In the laboratory, the sulfur gas emissions after a short incubation period were investigated with a gas chromatograph and a portable ChemPro100i gas detector (Environics Oy). The gas detector was additionally implemented directly in the field but the measurements were complicated by unfavorable weather conditions. Hydrogen sulfide (H2S) could not be identified in any soil sample and the occurrence of sulfur dioxide (SO2) was lower than expected. The unknown gas that was present in most samples and had the biggest peak areas is indirectly assumed to be carbonyl sulfide (COS). Based on the gas chromatographic analysis, the emissions of sulfur gases from soil samples were the larger, the larger was the pH-drop after the aerobic incubation. Five of the sensors (signals) in the gas detector showed a significant difference (p <0.05) in (sensor) resistance for sulfidic compared with non-sulfidic soil materials. Despite the promising results showing the potential of sulfur gas analysis to become a tool to aid the mapping of acid sulfate soils, more tests are needed, especially on the sulfur gas emissions from acid sulfate soils in the field during warm summer months.

Yhteystiedot

HELSINGIN YLIOPISTO