Browsing by Subject "såbädd"

Dagens såmaskiner och såtekniker har utvecklats mycket sedan 1950-70 talets släpbillssåmaskiner. Likaså har jordbearbetningsteknikerna också utvecklats. Med olika jordbearbetningstekniker ställs det olika krav på marken och såmaskinerna. Grunden till en lyckad skörd är att skapa en optimal såbädd. Både forskningen och praktiken har utvisat, att om gödsel och utsädet hamnar för nära varandra och förhållandena är missgynnsamma kan det leda till att beståndsetableringen lider. Målsättningen med examensarbetet var att undersöka vilka skillnader det finns mellan placerad och radmyllad gödsel. Man ville även granska hur metoderna påverkar uppkomsten, skördebildningen och skördemängden av vårvete. De två huvudfrågorna i avhandlingen var skördesäkerheten och riskerna med att mylla gödseln i såraden med vårvete som gröda. I litteraturdelen behandlades vad som ligger i grunden till en bra uppkomst och vad som krävs för att stråsäd ska börja växa, vilka olika tekniker det finns och hur dessa skiljer sig åt. Tidigare gjorda försök och forskningar granskades också. I examensarbetets praktiska del gjordes ett fältförsök på sommaren 2014. I det randomiserade blockförsöket undersöktes två olika såmaskiner, som placerar gödseln i marken på två olika sätt. Den ena maskinen placerar gödseln på konventionellt sätt d.v.s. ett par centimeter nedanför och på sidan om utsädet, medan den andra såmaskinen radmyllar gödseln i ett band i såraden. I fältförsöket såddes vete för att få på reda hur gödselns placering eventuellt kunde påverka beståndsetableringen och skördebildningen. Genom både automatiska mätningar och genom att mäta olika parametrar under växtperioden, från sådd till skörd, samlades data för vidare analys. Baserat på examensarbetet kan man dra slutsatsen att gödselplaceringen i förhållande till utsädet har betydelse vid torra förhållanden för uppkomsten och etableringen. Dock beror det mycket på vilken gröda det är frågan om samt vilka förhållanden som råder på åkern, hur stor gödselmängd som används och på jordarten. Fältförhållandena var bra under sommaren 2014, vilket gjorde att inga betydande skillnader observerades. Litteraturgranskingen visade att skillnaderna träder fram mera vid torra förhållanden.