Browsing by Title
Now showing items 923-942 of 3676
-
(2024)Den obligationsrättsliga utgångspunkten är att avtalets rättsverkningar är begränsade till avtalsparterna emellan. Denna huvudregel kallas principen om avtalets subjektiva begränsningar. Detta tvåpartsförhållande innebär att en utomstående tredje man inte kan åläggas några förpliktelser genom ett avtal denne inte är part i. I praktiken är tillverkning av varor ordnat så att en tillverkare sköter till exempel planering, design och montering, samtidigt som denna förlitar sig på underleverantörer för komponenter och råvaror. Detta kedjemässiga upplägg kan benämnas avtalskedja. Kännetecknande är att fel och försummelser av tidigare led i avtalskedjan (vanligen en underleverantör) kan få betydande förluster för såväl dennes avtalspart (tillverkaren) som för avtalspartens avtalsparter (köpare eller återförsäljare). Ansvarsbegreppet är begränsat till tvåpartsförhållandet, varpå köparen bör kräva ersättning från tillverkaren, som i sin tur har regressrätt att kräva ersättning från underleverantören för den skada denna orsakat. Avhandlingen berör ansvar utöver tvåpartsförhållandet i avtalskedjor, det vill säga situationer där det av orsak eller annan inte är möjligt att kräva ersättning från den direkta avtalsparten. Sådana orsaker kan vara avtalspartens insolvens eller att denna har avslutat sin verksamhet. Problematikens kärna är att det avtalsrättsligt skadeståndsansvaret endast gäller avtalsparterna emellan. Ett senare led i avtalskedjan utgör en utomstående tredje man, vars enda rättsmedel är det skadeståndsrättsliga deliktansvaret. Deliktansvaret omfattar dock inte avtalsbrott, eftersom avtalsbrott inte är en skada i utomobligatorisk mening. Detta innebär alltså att den skadelidande köparen saknar konkreta rättsmedel att få ersättning ifall dennes avtalspart är insolvent, trots att det tidigare ledet i avtalskedjan som orsakat skadan är känt. Ansvar utöver tvåpartsförhållandet föreligger exempelvis i konsumenträtten och transporträtten, men det saknas ett motsvarande lagstöd i avtalskedjesituationer där samtliga parter är näringsidkare. Det oaktat har HD i ett par fall dock medgett ett ansvar utöver tvåpartsförhållandet. Avhandlingens syfte är att undersöka hur ett ansvar utöver tvåpartsförhållandet kan uppstå i avtalskedjor. Särskilt fokus kommer ligga på hur så kallade indemnity-klausuler kan tänkas utgöra skäl för att ett ansvar utöver tvåpartsförhållandet borde uppstå. En indemnity-klausul innebär vanligen att indemnitorn åtar sig att hålla avtalsparten (indemniteen) skadeslös. Klausulen kan omfatta “alla” skador, men även vara begränsad till endast särskilda skador eller upp till ett visst belopp. Metoden som används i denna avhandling är den rättsdogmatiska metoden. Denna är lämplig för den här typen av undersökning, eftersom syftet är att analysera och systematisera gällande rätt utgående från rättskällorna. Knappheten av relevanta inhemska rättskällor föranleder att även utländska rättskällor används såväl som stödjande argument som i komparativt syfte. Den finska lagstiftningen och förarbetena ger väldigt lite vägledning för hur den ifrågavarande obligationsrättsliga problematiken kunde lösas. Således har rättsprinciper och reella argument en betydande ställning, och särskilt fokus kommer i avhandlingen att ligga på de reella argumenten. Undersökningens slutsatser är att ett ansvar utöver tvåpartsförhållandet kan medges på basen av reella argument. De viktigaste argumenten för att ett ansvar ska uppstå är (i) det är av orsak eller annan klart mera ändamålsenligt för borgenärens att kräva ersättning av medkontrahentens medkontrahent, och (ii) borgenären och medkontrahentens medkontrahent har, sett till fallet som helhet och omständigheterna vid avtalets ingående, ett särskilt förhållande som talar för att ett ansvar bör medges. Indemnity-klausulen kan i sig utgöra ett starkt argument för eller ett indicium på att parterna i det enskilda fallet har ett sådant särskilt förhållande som förutsätts för att ett ansvar utöver tvåpartsförhållandet ska uppstå. Likaså kan partsavsikten kan utgöra ett tydligt stöd för närhetsargumentet. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns goda skäl för att frångå en strikt tillämpning av principen om avtalets subjektiva begränsningar i det enskilda fallet. Det förutsätter dock att omständigheterna, avtalsparternas närhet och avtalens innehåll talar för det, samtidigt som ett hinder för att vända sig till den direkta avtalsparten föreligger.
-
(2016)The thesis covers the issue of Arbitrator's Independence and Impartiality, addressed from a comparative angle. The research is taking into account the national laws of England, Sweden and Finland, and the Institutional set of rules from the LCIA, the SCC and the FAI. First, the object of the research is to outline the bias assessment tests from each given country and arbitral institute and to discuss differences amongst them. As a starting point, the notions will first be set in the wider context of international arbitration, bearing in mind the link with the independence and impartiality regulations and safeguarding due process. Second, the focus will be on the recently revised IBA Guidelines on Conflicts of Interest in International Arbitration from 2014. The research will explain how this piece of international guidelines is regulating bias assessment, taking the practical application of the Guidelines into account. This will be done by introducing both the given national court's jurisprudence in which the Guidelines have been referred to and the reference to them from the arbitral institutions in question. The relevant differences in the Guidelines' application and the status given to them are therefore a topic of discussion. Third, it has been alleged that there has been an increase in the number of bias challenges used as a means of ‘black art’: as a way of either hindering the arbitral proceedings or as a losing party's technique to attack the award. Whether these challenges are actually increasing is considered from the given jurisdictions’ and institutes’ viewpoint.
-
(2016)This thesis addresses the role of international law in terms of access to medicine in the global South. More specifically, it ex-plores how on the one hand, international law has a restricting influence on the access and, on the other hand, it can help those in need to argue for the access to medicine. The thesis aims to contribute to a better understanding of the role of public interna-tional law, both intellectual property law and human rights law, in the challenges of access of medicine. The key goal highlight the dimensions of both international IP regime and human rights regime, which are affecting to access to medicine and find out how the overlapping spheres can be used to argumentations either to increase to access to medicine in developing countries or to promote other kinds of goals. One of main questions that this master thesis aims to answer is to out how protection of pharma-ceutical patents under the TRIPS Agreement affects the global South. First, the understanding of international intellectual property regime is crucial to comprehend the collision of regimes. The thesis provides answers to questions on the benefits of patent system and why patents matter in pharmaceutical industry. How-ever, the concentration in relation to IP law is on the TRIPS Agreement, which often cited to be one of the main reasons of inadequate access to medicine in developing countries. Therefore the objectives and purposes and the scope of patenting in the TRIPS Agreement are discussed as well as TRIPS-plus regimes. In addition, developments during and after Doha ministerial meetings and how developing countries have used TRIPS provisions in order to promote access to medicine are discussed as the TRIPS flexibilities actually provide (developing) countries means to promote access to medicine. Secondly, the right to health and access to medicine as a part of it are further discussed in order to bring the understanding of other side of the regime conflict into the same table. Several human rights instruments have confirmed the status of access to medicine in human rights law and states have obligations to take actions for improvement of access to medicine. Nonetheless, further concentration to the relation of human rights law and intellectual property law makes it evident, that even though human rights norms may be claimed to have a primacy over intellectual property law provisions in a collision situation states are likely to follow trade law provisions as the WTO system has stronger enforcement mechanisms than human rights sphere. The division of the world to global from a global North and South brings tensions to the question, as the North holds most of the pharmaceutical patents but the actual need of the pharmaceuticals is mostly demanded in the South. The study intends to uncov-er the occasionally hidden power relations and use the platform provided by international law to draw attention about injustice against dominant consensus and narrative of the North. The thesis focuses in details on North-South differences in opinion and the role of pharmaceutical companies during drafting the TRIPS Agreement as well as later on. The questions related to private actors in public law making and fairness of law are also mentioned. The social realities of developing countries in which the collision of the regimes has in real life effects to access to HIV medi-cines are explored through case examples from India and Brazil. Both countries have been active within the discussion of the effects of the pharmaceutical patenting to access in medicine although strategizes chosen by the states are however a bit differ-ent: India has focused on the pre-grant opposition, strict criteria for patentability and protection of its own pharmaceutical indus-try while Brazil has based its arguments on compulsory licensing and its main concern is connected to its wide health program. All in all, access to medicine in the developing countries remains to be a challenge, as the prices continue to be too high. How-ever, both human rights regime and intellectual property law provide developing countries with means to increase access to essential medicines. On the other hand, both regimes can be used against the needs of developing countries. As the questions of power disparities and political will remain to be significant in the context of access to medicines, in the end the choice is to be done whether and how act in manner that no one is left behind.
-
(2018)This thesis attempts to profile and assess the influence of Corporate Governance on the company´s stakeholders, specifically to shareholders and creditors. The aim is to identify the interest conflicts between shareholders and creditors and the rationale behind these in the context of Corporate Governance. Stakeholders are interesting because companies become more aware of the fact that the company cannot be separated from the rest of the world, hence stakeholder research is important. The concept of Corporate Governance is very wide and the whole process can be approached from a number of different perspectives and directions, in which many different actors and the interaction between these actors must be taken into account. The theoretical framework of the study focuses firstly on the Corporate Governance phenomenon and its relationship with the stakeholders. Considering how Corporate Governance interacts with the stakeholders is important for two reasons. First it gives a set of ideas to analyze Corporate Governance in different ways. One needs to have a grip how problems can be simplified or to extract the essential elements in different phenomena. Secondly, analyzing Corporate Governance from past to future form a platform to understand Corporate Governance and its reasoning’s and how it has evolved and developed and what might or ought to be its guidelines to the company.
-
(2023)Tutkielman aiheena on informaatioedun väärinkäyttö julkisesti noteeraamattomien arvopaperien vaihdannassa. Tutkielman tarkoituksena on selvittää, miten julkisesti noteeraamattomien arvopaperien vaihdantaa koskevia informaatioedun väärinkäytöstilanteita säännellään sekä se, mitä oikeusvaikutuksia moitittavan informaatioedun väärinkäytöllä on julkisesti noteeraamattomien arvopaperien vaihdannassa. Markkinatoimijoiden informaatiotasapainoa vaihdannan kohteena olevaan arvopaperiin nähden voidaan pitää lähtökohtaisesti epäsymmetrisenä. Arvopaperien osalta osapuolten informaatioetu voi koostua kyseisen arvopaperin tai yhtiön nykytilanteesta, tulevaisuuden hintakehityksestä tai muusta arvopaperin arvoon vaikuttavasta tekijästä, jolla, jos se olisi myös vastapuolen tiedossa, olisi olennainen vaikutus kyseisestä arvopaperista maksettavaan kauppahintaan tai yleisesti kauppasopimuksen syntymiseen ja sen ehtoihin. Arvopaperimarkkinaoikeudellisen sisäpiirisääntelyn soveltamisala on rajattu siten, ettei sitä sovelleta julkisesti noteeraamattomilla arvopapereilla käytävään vaihdantaan. Kun julkisesti noteeraamattoman arvopaperin vaihdannan voidaan pääsääntöisesti olettaa perustuvan osapuolten väliseen sopimussuhteeseen, tarkastellaan julkisesti noteeraamattomien arvopaperien vaihdannassa esiintyviä informaatioedun väärinkäytöstilanteita tässä tutkielmassa sopimusperusteisena irtaimen kauppana. Näin ollen tarkastelu keskittyy erityisesti kauppalain 17–19 §:ien sekä oikeustoimilain 30, 33 ja 36 §:ien arviointiin. Tutkielmassa on tultu siihen tulokseen, että sisäpiirinluontoisen tiedon muodostaman informaatioedun väärinkäytöstilanteita voidaan arvioida julkisesti noteeraamattomia arvopapereita koskevien transaktioiden osalta KL:n 17–19 §:ien virhevastuunormien perusteella. Tutkielmassa kuitenkin korostetaan erityisesti yrityskauppoja koskevissa osakekauppasopimuksissa vakiintuneen KL:n poissulkevan ehdon vaikutusta KL:n virhevastuunormiston soveltuvuuteen. Huomiota kiinnitetään myös ostajan mahdollisesti suorittamaan ennakkotarkastukseen sekä sen vaikutukseen myyjän tiedonantovirheen arvioinnissa. Jos KL:n ei voida katsoa soveltuvan julkisesti noteeraamattoman arvopaperin kauppaa koskevaan sopimukseen, jota rasittaa informaatioedun väärinkäyttö, on tiedonantovirhettä arvioitava viimesijaisesti OikTL:n pätemättömyysperusteiden (OikTL 30 tai 33 §) tai yleisen sovittelusäännöksen (OikTL 36 §) näkökulmasta. Lopuksi tutkielmassa tarkastellaan sopimuksen pätemättömyyden ja sovittelun osalta sitä, onko moitittavan informaatioedun väärinkäyttö ennemmin pätemättömyyden muodostama tekijä, vai tulisiko painoarvoa antaa sopimuksen sovittelun edellytysten täyttymistä koskevalle arvioinnille sopijapuolten mahdollisesta tasavertaisuudesta huolimatta.
-
(2020)Vid kreditfinansiering är parterna vanligen obekanta för varandra, vilket betyder att exempelvis en bank som utgångspunkt inte är insatt i hur gäldenärens ekonomiska situation ser ut eller hur den kommer att utvecklas. För att ge banken en möjlighet att bättre kunna övervaka gäldenärens verksamhet och hantera de risker som hänför sig till kreditgivningen, så kan kovenanter inkluderas i kreditavtalet. Kovenanter är en typ av specialvillkor, med hjälp av vilka banken strävar efter att hantera sina kredit-, avkastnings- och informationsrisker. För att kovenanterna ska uppfylla sin funktion måste banken få information om gäldenären, exempelvis genom informationskovenanter. Informationskovenanter är kovenanter som innefattar en på förhand specificerad och överenskommen informationsskyldighet för gäldenären gentemot banken. Exakt hurdan betydelse och vilket ändamål informationskovenanterna har för banken och om och i så fall hur informationskovenanterna förverkligar bankens borgenärskontroll är dock inte entydigt, varför dessa frågor utgör kärntemat för denna avhandling. Syftet med avhandlingen är att genom tillämpning av rättsdogmatisk metod klargöra vilket syfte och hurdan betydelse informationskovenanterna har som en del av kovenantfinansieringen och i synnerhet med tanke på bankens ställning som borgenär. Vidare är syftet att analysera informationskovenanternas roll vid förverkligandet av bankens avtalsmässiga borgenärskontroll. Detta görs bland annat genom att granska förhandlingen och utformningen av kovenanter inklusive informationskovenanter, de avtalsrättsliga påföljder som brott mot kovenanter kan få, innebörden av och syftet med informationskovenanter som typiskt används vid bankfinansiering samt hurdana egenskaper som förväntas av den information som gäldenären ska tillhandahålla banken. Avhandlingens slutsatser är att den information som banken erhåller på basis av informationskovenanterna ger denne en möjlighet att övervaka gäldenärens verksamhet och ekonomiska tillstånd samt vidare en möjlighet att reagera på förändringar i gäldenärens verksamhet i syfte att förebygga realiseringen av bankens kreditgivningsrelaterade risker. Vad gäller informationskovenanternas betydelse med tanke på borgenärskontrollen, så är slutsatsen att informationskovenanterna ger banken en möjlighet att påverka och i viss mån styra gäldenärens verksamhet, om än inte direkt i bestämmande eller kontrollerade mening. Informationskovenanterna kan således ge banken ett visst inflytande i förhållande till gäldenären, men bedömningen av hurdant detta inflytande är i praktiken bör göras in casu.
-
(2023)The thesis examines the initiatives and opinions of the Supreme Administrative Court (the SAC) and the Supreme Court (the SC) between 2000 and 2021. The SAC and the SC can propose initiatives to the Government according to section 99 of the Constitution. Since the courts’ duties extend beyond judicial power, this can be seen as an exception to the separation of powers doctrine. Between 2000 and 2021, the SC has proposed six initiatives and the SAC nine. Also, the highest courts give opinions to the Government on legislative issues and participate this way in law drafting. The thesis concentrates on all initiatives, four opinions of SAC and tries to form an overview of the opinions of the SC. There are no studies regarding the initiatives and opinions of the SC, and this is also the first time when the initiatives and opinions of both courts are examined together. The framework is socio-legal, and the method used is qualitative document analysis. The main part of the research material is collected from the SC and the SAC archives. Three questions are answered: 1. Why have the highest courts exercised their rights moderately in initiatives? 2. What are the causes and objectives in the initiatives and opinions, and what kind of argumentation did the courts bring up? 3. Do initiatives and opinions reveal something about the role of the courts in relation to Parliament and the Government? The main finding is that initiatives and opinions are a way to secure independence. The main cause in initiatives for the SAC was an increase in appeals, which led to insufficient human resources. For the SC, the main cause was the need to manage core tasks. Overall, managing core tasks can be found in causes, objectives and arguments, and we can say the initiatives are practical - the courts try to fulfil their role. The SAC uses initiatives to get sufficient resources to secure its operations. The SAC has given 361 opinions, over four times more than the Supreme Court. Opinions are not only answers to government proposals, and the courts defend their position and independence in those, especially the SAC. Giving opinions is a regular practice in Europe and several countries have mechanisms to provide input during the drafting of legislation. However, the Finnish statutory right for initiatives and opinions is unusual since only Croatia, Finland and Slovenia have it. Both courts see the right for initiatives as important but also an exception to the separation of powers. The thesis finds that initiatives are the last resort, which reduces the need to use them. Lastly, a model for re-thinking the independence of the courts is presented, which does not see the initiatives andopinions as exceptions.
-
(2018)Denna pro gradu-avhandling behandlar makens laga arvsrätt enligt ÄB 3:1, de tillhörande bestämmelserna i ÄB 3 kap. samt till viss del förhållandet mellan det arvsrättsliga och det äktenskapsrättsliga systemet. Forskningsfrågan i avhandlingen är följande: är den efterlevande makens ställning som arvinge utformad på ett ändamålsenligt sätt eller finns det behov av utveckling av rättsläget? För att besvara denna fråga bedöms den efterlevande makens ställning i allmänhet samt utifrån den mer förmögne efterlevande makens ställning. Med mer förmögen menas en efterlevande make som ägt mer giftorättsgods än den avlidne maken. I avhandlingen framkommer att makens laga arvsrätt i allmänhet innebär en ekonomisk trygghet och nytta för den efterlevande maken, men samtidigt kan den medföljande begränsade äganderätten innebära praktiska bekymmer, bland annat i form av problem att förutse omfattningen av den efterlevande makens begränsade äganderätt. Sedan år 1983 har den efterlevande maken en möjlighet att yrka på förrättning av arvskifte mellan sig själv och de sekundära arvingarna enligt ÄB 3:5a, vilket undanröjer den begränsade äganderätten och de praktiska problem som kan uppstå för den efterlevande makens del. Vidare framkommer det i avhandlingen att den mer förmögne efterlevande makens ställning som arvinge är mer komplicerad än i övriga situationer. En förrättning av arvskiftet enligt ÄB 3:5a innebär en ekonomisk nackdel för den mer förmögne efterlevande maken i och med att denne enligt nuvarande rättsläge inte har rätt att åberopa sitt utjämningsprivilegium enligt ÄL 103.2 § vid arvskifte enligt ÄB 3:5a. Detta nuvarande rättsläge grundar sig i rättspraxis, genom avgörandena i HD 1997:107 och HD 1999:104. I avhandlingen analyseras därmed rättsfallen på basis av diskussionen och kritiken som framgått ur rättsdoktrinen. Vidare behandlas den mer förmögne efterlevande makens alternativ till förrättning av arvskifte enligt ÄB 3:5a. Avslutningsvis behandlas olika utvecklingsförslag till det nuvarande rättsläget. De förslag som behandlas är följande; införande av delningsförhållande enligt makarnas faktiska egendomsförhållande, införlivande av den efterlevande makens rätt att åberopa utjämninsgprivilegiet vid arvskifte enligt ÄB 3:5a och införande av valfrihet för den efterlevande maken mellan två olika skyddsalternativ. I de avslutande kommentarerna sammanfattas bedömningen av den efterlevande makens ställning som arvinge. Samtidigt framkommer egna åsikter angående den efterlevande makens ställning som arvinge och utvecklingsförslagen på basis av den föregående diskussionen och analysen.
-
(2012)Tutkielmani tavoitteena on ensinnäkin systematisoida ja eritellä innovaatioparametrin kannalta relevanttia EU:n säädösmateriaalia sekä kilpailuoikeudellista tapauskäytäntöä. Pyrin erityisesti tuomaan esille niitä tekijöitä, joiden vuoksi Euroopan komissio ja EU:n tuomioistuimet ovat katsoneet yritysten välisten transaktioiden johtavan innovaatiohaittoihin. Toiseksi tarkastelen lääketoimialalla lisääntynyttä T&K-yhteistyötä, sen ilmenemismuotoja ja sen potentiaalisesti aiheuttamia innovaatiohaittoja. Tutkielman ensimmäinen osa sisältää johdannon aiheeseen sekä selvityksen käytetystä tutkimusmetodista. Toisessa osassa käsittelen innovaatioparametria koskevaa normimateriaalia, talousteorioita sekä tapauskäytäntöä. Tarkoituksenani on esittää EU:n kilpailuoikeuden innovaatioparametria sekä innovaatiohaittoja koskevan analyysin taustoja sekä niitä tekijöitä ja olosuhteita, joiden komissio on katsonut johtavan innovaatiohaittojen syntymiseen. Tarkastelen ensiksi komission käsittelemiä transaktioita yleisesti, minkä jälkeen keskityn lääketoimialalle sijoittuviin tapauksiin. Kolmannessa osassa siirryn lääkealalla havaitsemiini T&K-yhteistyötä koskeviin viimeaikaisiin trendeihin. Erityisesti keskityn T&K-alihankintaan, sen kilpailuoikeudelliseen käsittelyyn sekä potentiaalisesti aiheuttamiin innovaatiohaittoihin, joiden mahdollisuus tulisi näkemykseni mukaan ottaa huomioon kyseistä transaktiotyyppiä koskevassa kilpailuoikeudellisessa analyysissä. Neljännessä osassa esitän loppupäätelmäni. Transaktiosta aiheutuvat innovaatiohaitat johtuvat näkemykseni mukaan joko (i) osapuolten, transaktion seurauksena syntyvän entiteetin taikka kolmansien tahojen innovointikannustimien heikkenemisestä tai (ii) osapuolten tai kolmansien tahojen innovointikykyjen heikkenemisestä. Innovointikannustimet heikkenevät, mikäli yhtiön odotettavissa olevat voitot pienenevät tai niiden kohtaama kilpailupaine heikkenee. Innovointikyky heikkenee, mikäli yhtiön käytettävissä olevien innovaatioiden tuottamisen kannalta välttämättömien tuotantopanosten määrä vähenee. Lääketoimialalla toteutettujen transaktioiden kilpailuoikeudellinen käsittely eroaa muita toimialoja koskevasta käsittelystä siinä, että lääketoimialan T&K-prosessit ovat selväpiirteisesti jäsentyneitä, minkä vuoksi kehitteillä olevat tuotteet voidaan helpommin sisällyttää analyysiin joko potentiaalisina kilpailijoina tai kilpailevina T&K-keskuksina. Lisäksi vaikuttaisi siltä, että lääkeyhtiöiden T&K-investoinnit johtuvat enemmän odotettavissa olevista voitoista kuin kilpailupaineesta, minkä vuoksi niille tulisi antaa suurempi painoarvo käsiteltäessä lääketoimialalle sijoittuvia transaktioita. Kolmas lääketoimialaa muista toimialoista erottava tekijä liittyy patenttien keskeiseen asemaan, minkä seurauksena niillä on korostunut merkitys myös lääketoimialan transaktioita koskevissa kilpailuanalyyseissä.
-
(2020)Tutkielman tavoite on selvittää, miten Suomessa ollaan ajettu, ohjattu ja kehitetty innovaatiopolitiikkaa vuosina 2007-2020. Tarkasteluun otetaan etenkin yritysverotukseen liittyvät innovaatiopoliittiset hankkeet ja selvitykset. Innovaatiopolitiikalla tarkoitetaan laajaa poliittisen päätöksenteon kokonaisuutta, jolla pyritään kannustamaan innovaatiotoimintaan sekä vahvistamaan yritysten tutkimus- ja kehitystoimintaa (T&K-toiminta). Innovaatiopolitiikalla pyritään talouskasvuun kannustamalla yrityksiä luomaan jotain uutta, eli innovoimaan. Talouskasvu on mahdollista, kun yritykset kilpailevat keskenään omilla aloillaan, ja pyrkivät luomaan toisiaan parempia tuotteita, palveluita ja prosesseja. Näin elinkeinoelämä uudistuu niin sanotun luovan tuhon ansiosta. Luovan tuhon perusajatus on, että heikommin menestyvät yritykset tai liikeideat joutuvat kilpailutilanteen hävitessään väistymään uusien tieltä. Luova tuho on siis tärkeä tuottavuuskasvun mekanismi. Valtion intressi T&K-toiminnan tukemisessa voidaan perustella T&K-toiminnan luonteella ja vaikutuksilla. Kun yritys investoi tutkimukseen ja kehitykseen, tämän toiminnan mukana syntyy hyvin todennäköisesti myös tietoa, joka ei tule ainoastaan sitä kehittävän yrityksen käyttöön. Näin yritys siis paitsi vauhdittaa talouskasvua, myös mahdollisesti hyödyttää toisia yrityksiä ympärillään omalla T&K-toiminnallaan. Yritysverotuksella voidaan kannustaa yrityksiä julkisen vallan tavoitteiden kannalta hyödylliseen toimintaan niin kansallisesti kuin kansainvälisestikin. Esimerkiksi yrityksille voidaan myöntää uusiin innovaatioihin liittyviä verohuojennuksia, jolloin yritykset saattavat aktivoitua innovaatiotoiminnassaan enemmän, kuin ne olisivat aktivoituneet ilman huojennusta. Yritysverotus on siis käytännön väline, jolla innovaatiopolitiikkaa toteutetaan. Tutkielmassa käsitellään muun muassa T&K-lisävähennyskokeilua vuosilta 2013-2014 sekä uusien varausmahdollisuuksien sisällyttämistä suomalaiseen yritysverojärjestelmään. Tarkasteltu ajanjakso rajataan alkamaan vuodesta 2007, sillä hypoteesi on, että 2008 alkanut finanssikriisi asetti Suomelle muutospaineita maan talouden elvyttämiseksi. Tutkielmassa käsitellään innovaatiopolitiikan ohjausta ja toteuttamista hallitusohjelmien, ministeriöiden selvitysten sekä Tutkimus- ja innovaationeuvoston toiminnan kautta. Tutkielman laajuuden vuoksi muut innovaatiopolitiikan välineet, kuten julkiset hankinnat ja koulutuspolitiikka, rajataan ulos. Tutkielman laajuuden vuoksi aihe rajataan ainoastaan yritysverotukseen ja nimenomaan osakeyhtiöiden verokohteluun innovaatiopolitiikan näkökulmasta.
-
(2016)Innovative therapy (also ‘experimental therapy’) is a special form of medical care where traditional care methods are significantly modified or completely new and unproven methods are introduced. Recent examples of innovative treatments include the use of convalescent whole blood and blood plasma for the treatment of Ebola virus disease, face transplantations, and numerous gene therapies to combat different types of cancers. This thesis presents an analysis of the various categories of innovative therapy: innovative therapy on a named-patient basis, compassionate use, and off label use of medicines. The main components of the action, namely the innovative and therapeutic nature of the action, are also analysed. In a wider context of health care, innovative therapy is located somewhere between standard therapy and therapeutic research, yet it has to be distinguished from both: it is medical care in nature, but also has many similarities to medical research. The distinction between innovative therapy and medical research is at the centre of this research; the aim is to find some guiding aspects that will help to identify each action separately. Also the distinctive features compared to standard therapies will be surveyed; the line is not always clear between the innovative and the conventional therapies, either. Innovative therapy is crucial for the advancement of medicine, yet it also involves some problematic features that need to be acknowledged. That is why some propositions as to the legislation and the current oversight procedure are in order. This study will first examine the standing of innovative therapy in Finnish law and legislation, especially with regard to the distinction between innovative therapy and (therapeutic) research. Some recent case law will also be examined. The second part of the thesis will focus on the human rights principle called primacy of the human being, which demands that the interests and welfare of the human being shall prevail over the sole interest of society or science. This principle is secured in Article 2 of the Council of Europe Convention for the protection of Human Rights and Dignity of the Human Being with regard to the Application of Biology and Medicine. Another provision that is highly relevant for the scope of this research is Article 37 of the World Medical Association Declaration of Helsinki – Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects.
-
(2017)I det alltmer digitaliserade samhället skapar mängden information och informationens rörlighet såväl möjligheter som utmaningar. Genom dagens teknologi kan man samla information i en helt ny omfattning och denna information kan även utnyttjas på ett sätt som inte tidigare skådats. Denna nya teknologi kan vara till nytta för individer men kan även utgöra nya typer av hot när det gäller skydd för ens privatliv. I samband med digitaliseringen och tillväxten av applikationsmarknaden, ökar användarnas personuppgifter som handelsvara. Detta har lett till att integritetsskyddet har blivit ett debatterat ämne gällande insamling och behandling av lokaliseringsuppgifter via smartphones. Många applikationer är gratis eller monetärt billiga, det egentliga priset för applikationen är personuppgifterna som man är tvungen att avslöja vid användning av den. Personuppgifter är attraktiva för analytiker och annonsörer: ju mer dessa lyckas samla personuppgifter på användarna, desto bättre kan man exempelvis profilera marknadsföring. Som utgångspunkt är fri tillgång till information nyttigt och möjliggör innovationer och ekonomisk tillväxt. Samtidigt riskerar en snabb och lätt användning av information att skapa stora hot mot personers skydd för privatliv. Telefonens förmåga att specificera ens exakta position och använda denna information för att erbjuda tjänster är praktiskt. Spårning av lokaliseringsuppgifter ger apputvecklare möjligheten att snabbt skapa användbara och personifierade program. Dessa är klart lockande för användarna, men de kommer med uppoffringar, smartphones och applikationerna kan upprätthålla en logg över var användaren varit och vad man gjort. Flera av dessa applikationer delar dessa uppgifter med tredje parter. När uppgifterna överförs till en tredje part, har användaren inte längre någon kontroll över dem. Samtidigt väcker det frågor kring vad som händer med dessa uppgifter, hur mycket integritet är man färdig att offra för att få skräddarsydda tjänster. Hur mycket kan dessa tjänsteleverantörer lära sig om sina användare och kan man undvika att detaljerade kartor över våra liv säljs till den högst bjudande? Eftersom många integritetsskyddade faktorer är starkt anknutna till platser eller händelser, kan samling av lokaliseringsuppgifter avslöja mycket om en individ. Eftersom mobiltelefonerna ofta är nära kopplade till sina ägare, kan man samla ägarens rörelsemönster och därigenom få extremt detaljerade insikter av en persons privatliv. Då man i numera sällan går någonstans utan sin mobiltelefon visar de ens plats så gott som hela tiden. Trots att dataskydd har diskuterats intensivt i Europa under de senaste åren, är bestämmelser om personlig integritet, i synnerhet när det gäller samling av lokaliseringsuppgifter via mobilapplikationer eller smartphones fortfarande under utveckling. Genom att analysera den rättsliga aspekten av insamling, behandling och skydd för smartphone användares lokaliseringsuppgifter med EU fokus, undersöker denna avhandling hot mot intrång i privatlivet och effektiviteten av relevant EU reglering för att tackla detta hot. Denna avhandling granskar dataskydd vid behandling av lokaliseringsuppgifter som personuppgifter. Avhandlingen granskar begreppet personuppgift samt om, och i hurudana situationer lokaliseringsuppgifter kan bli känsliga personuppgifter, samt hur detta ändrar grunden för behandlingen och hur det påverkar giltigheten och utsträckningen av den registrerades samtycke. För att kunna svara på dessa frågor utreds begreppet personuppgift och grunderna för insamling och behandling av personuppgifter, speciellt med betoning på den registrerades samtycke. Dessa frågor studeras främst med hänseende på den nya europeiska allmänna dataskyddsförordningen.
-
(2020)In the wake of the financial crisis, the securitisation markets collapsed and securitisation fell into disrepute in both Europe and the United States. Securitisation was considered to be one of the root causes of the crisis and it subsequently came under intense regulatory scrutiny. By the mid-2010s, however, central banks and industry associations started promoting the revival of the European securitisation market. In September 2015, the European Commission set forth a proposal for a new EU securitisation regulation, with the intention to restart a sustainable European securitisation market. Subsequently, in December 2017, a two-part legislative package on securitisation was adopted following the Commission’s proposal. The first part of the package introduced a new EU securitisation regulation (“Securitisation Regulation”, Regulation (EU) 2017/2402), which established a general framework for all securitisations and a specific framework for simple, transparent and standardised (“STS”) securitisations. The second part of the legislative package, which was adopted as a separate regulation (Regulation (EU) 2017/2401), amended the prudential requirements for banks and investment firms investing in securitisation positions set in the EU Capital Requirements Regulation. This thesis critically examines the general obligations imposed on parties involved in long-term securitisation transactions under the Securitisation Regulation and the novel requirements for simple, transparent and standardised securitisations. The analysis of the Securitisation Regulation’s provisions indicates that both the general obligations and the STS requirements are extremely detailed and prescriptive. Consequently, the Securitisation Regulation has substantially increased the overall regulatory and administrative burden on securitising entities and institutional investors. This study provides evidence that thus far the regulatory reform has not succeeded in its objective of reviving a sustainable European securitisation market. Based on a normative analysis of the Securitisation Regulation’s provisions, this thesis identifies several regulatory obstacles that currently hold back the resurrection of the securitisation market. This thesis concludes that a number of improvements should be made to the current regulatory framework in order to incentivise market participants to issue and invest in securitisations. In light of the historical credit performance of European long-term securitisations, the proposed changes could be implemented without compromising investor protection.
-
(2020)In March 2016, the EU and Turkey agreed on ending irregular migration from Turkey to the EU through the adoption of the EU-Turkey Statement. Even though the EU-Turkey Statement has been one of the key measures of implementing the EU’s external asylum and migration policy, the legal nature of the measure is far from clear. This became apparent when three asylum seekers brought an action of annulment in accordance with Article 263 to the General Court of the European Union and challenged the legality of the EU-Turkey Statement. The General Court found that the EU-Turkey Statement was not an EU measure, but a measure between the Member States and Turkey, and therefore it did not have jurisdiction to review the matter. The cases were appealed to the ECJ that rejected the appeals as inadmissible. The thesis assesses the legal nature of the EU-Turkey Statement under EU law. The research question of the thesis is whether the statement is an EU measure or a Member State measure. The thesis asks if it is possible for the Member States to make commitments with third states in the field of EU exclusive competence and to involve the EU institutions in the process, yet leaving the instrument itself out of reach of the CJEU and the Treaties. The method of the thesis is legal dogmatic research. The thesis aims to answer its research question through assessing case law of the CJEU on external competence of the Member States and on the possibilities of the Member States to confer powers to the EU institutions outside the Treaties. The thesis concludes that the adoption of the EU-Turkey Statement by the Member States was against CJEU case law especially concerning the principal of conferral and the principle of sincere cooperation. This is because significant parts of the fields where the statement is applied is under EU’s exclusive competence. CJEU case law also forbids the EU institutions to participate in Member State action that encroaches on EU’s exclusive competence. When the General Court did not consider these questions that follow from the CJEU’s interpretation of the Treaties, its orders that became final led to the creation of an inconsistent legal situation of EU law. Through the assessment of the EU-Turkey Statement, the thesis brings forward the development that has led to agreements adopted in accordance with Article 218 TFEU being replaced with informal agreements. The other conclusion of the thesis is that the bypassing of the procedural rules of the Treaties on the conclusion of agreements leads to the weakening of legal guarantees of the Treaties, especially when commitments are made similarly as in the EU-Turkey Statement. The thesis suggest that the assigning of measures that implement EU policies, and that are intended to be binding, as unofficial agreements of the Member States can lead to a development where it is increasingly difficult for the CJEU to make sure that the law is observed in the interpretation and application of the Treaties. Even though the General Court orders are final, the ECJ has not reviewed the EU-Turkey Statement in substance. It is therefore possible that the Court will still rule on the question of the EU-Turkey Statement or a similar measure. The thesis suggests that the partly incoherent state of EU law can be solved using the meta-teleological approached used by the CJEU. By recognizing the connection of a single decision to the entire system of EU law and its development, it is possible to avoid the risk of a creation of a parallel legal sphere, where EU policies are applied, but legal protection is not available.
-
(2024)This research examines the relationship between Market Abuse Regulation, specifically in the context of inside information and insider dealing, and corruption prevention in in the European Union. One of the primary objectives of MAR is to enhance the integrity of the financial markets in the EU, and in this research the corruption aspect of integrity is examined from the perspective of inside information, insider dealing, and potential conflicts of interests for public officials. To form a comprehensive understanding of what types of corruption prevention mechanisms are in place, the disclosure requirements and enforcement of the insider dealing provisions are examined as well. As corruption is mainly considered from a public law and public interest perspective, this research combines elements of legal theory and different corruption detection mechanisms to traditional legal dogmatics in its methodology. The combining elements of insider dealing prohibition and corruption further promote this line of research and the choice of methodology. The aim of this research is to find whether the corruption prevention tools should be considered in a wider context to enable the MAR to reach its goal of achieving integrity, and what are the principles the insider dealing prohibition is based on to highlight its common ground to corruption prevention. The current European framework on corruption does currently cover conflicts of interests or financial interests of public officials in Member States in a harmonized manner, and the national regimes severely lack enforcement. As the current framework is under review, the suggestion made this research is that the private sector corruption risk relating to financial markets and specifically insider dealing would be better considered when building up the failed integrity through better tools for anti-corruption. Furthermore, harmonization of disclosure requirements for conflicts of interests on financial matters for public officials could provide better trust and transparency for financial markets and increase the competitiveness of the European financial markets.
-
(2016)Tutkielma käsittelee yrityksen maksukyvyttömyyteen jollakin tavoin kytkeytyvien riitojen välityskelpoisuutta, välityssopimuksen sitovuutta insolvenssitilanteessa, insolvenssimenettelyn aloittamisen mahdollisia vaikutuksia vireillä olevaan välimiesmenettelyyn sekä insolvenssioikeuteen liittyvän välitystuomion tunnustamista ja täytäntöönpanoa koskevia kysymyksiä. Tutkielman tarkoituksena on selvittää tavoitteiltaan poikkeavien ja osittain keskenään jopa ristiriitaisten menettelysäännösten yhteentörmäyksestä aiheutuvia ongelmakohtia ja kuvata tällä hetkellä vallitsevaa oikeustilaa. Tutkielma käsittelee edellä esitettyjä kysymyksiä tilanteessa, jossa välimiesmenettelyn osapuoli asetetaan insolvenssimenettelyyn välimiesmenettelyn aloittamisen jälkeen, mutta ennen kuin välitystuomioistuin on antanut ratkaisun asiassa. Tutkielmassa luodaan yleiskatsaus tärkeimpiin kysymystä koskeviin säädöksiin. Insolvenssimenettelyn ja kansainvälisen välimiesmenettelyn vuorovaikutusta ja konflikteja tutkitaan kansallisten lakien keskinäisen poikkeavuuden sekä asiaa käsittelevien kansallisten säädösten tai sopimusten puutteellisuudesta johtuen myös pintapuoleisesti kansallisella tasolla vertailemalla eri maiden oikeuskäytäntöä ja säädöksiä toisiinsa. Menettelyiden jo lähtökohtaisesta vastakkainasettelusta johtuen on selvää, että toista menettelyä koskeville säännöksille tulee yksittäistapauksessa tapauksen ominaispiirteiden perusteella antaa etusija, sillä keskenään ristiriitaiset säännökset eivät lähtökohtaisesti salli välimiesmenettelyn läpivientiä insolvenssimenettelyn aloittamisesta huolimatta ilman, että insolvenssimenettelyllä olisi mitään vaikutusta välimiesmenettelyyn. Tutkielmassa pohditaan insolvenssimenettelyn aloittamisen vaikutusta välimiesmenettelyn prosessiin, minkä säännösten perusteella menettelyn etusijaa koskevat ratkaisut tavataan tehdä ja kuinka ratkaisuun ohjaavat säännöt vaihtelevat eri valtioiden välillä.
-
(2021)Kommersiella avtal med en lång framtidsutsikt har en förhöjd risk för förändrade omständigheter som kan orsaka konflikter mellan avtalsparter. I en sådan situation är viktigt för parterna att lösa denna konflikt på ett sätt som möjliggör ett fortsatt avtalsförhållande. Tidigare rättslitteratur klarlägger medlingens karaktärsdrag, fördelar och utmaningar, samt i viss mån de olika modellreglerna parterna kan använda sig av. Det råder ändå brist på material om dessa aspekter från perspektivet av konfliktparterna i ett långvarigt kommersiellt avtalsförhållande, samt vilka medlingens huvudsakliga rättsverkan är. Syftet med denna avhandling är att framlägga och analysera de huvudsakliga aspekter som kommersiella konfliktparter bör överväga när de argumenterar för och emot ändamålsenligheten av institutionell medling som konfliktlösningsmetod. Denna undersökning möjliggör besvarande av frågan om institutionell medling är ändamålsenligt i en kommersiell konflikt, särskilt med beaktan av strävan efter ett fortsatt avtalsförhållande. I arbetet används den rättsdogmatiska metoden. Eftersom institutionell medling till stor del genomförs utanför lagen, består de främsta källorna av rättslitteratur och medlingsinstitutioners modellregler och -avtal. Både inledandet och avslutandet av medling har genom arbetet visat sig ha flera rättsverkan, bland annat på möjligheten att avsluta medling och inleda övrig konfliktlösning, att stadfästa ett förlikningsavtal och göra det verkställbart samt medlingens sekretess. Parterna kan avtala om flera av dessa faktorer inom ramen för medlingens flexibilitet och parternas självbestämmanderätt, vilket är en stor fördel. En annan fördel är medlingens erbjudande av en möjlighet att skräddarsy förfarandet enligt parternas intressen och behov samt att själva skapa en framtidsfokuserad lösning. Detta talar för medling som en god konfliktlösningsmetod, så länge som dess utmaningar, bland annat osäkerhet och bristande rättssäkerhet, tas i beaktan. Detta förblir ändå endast spekulation om inte medling ökar i användning, så att vägledande praxis skapas och involverade parter får kunskap om förfarandet. Eftersom det inte är lagstiftning som styr medling, lär praxis och kunskap främst uppkomma genom en faktisk användning av medling.
-
(2022)I avhandlingen behandlas diskussionen om integrationsklausuler som förts i finländsk rättslitteratur. Integrationsklausuler har ofta behandlats som bifrågor i mycket olika framställningar - och följaktligen olika infallsvinklar - varför helhetsbilden i åtskilliga hänseenden framstår som tvetydig. Syftet med denna avhandling är att närmare belysa integrationsklausulens ställning i finländsk avtalsrätt. Avhandlingen inleds med en sammanställning och systematisering av det som framförts om integrationsklausuler. Utgående från nämnda systematisering diskuteras sedan finländsk avtalstolkning i syfte att belysa hur vad för inverkan integrationsklausuler har på tolkningen. Avslutningsvis behandlas integrationsklausuler utgående från den materiella allmänna avtalsrätten. Slutsatsen är att tröskeln för åsidosättande av en integrationsklausul i ett heltäckande kommersiellt avtal närmast kommer på frågan ifall ett upprätthållande av klausulen skulle strida mot tvingande avtalsrätt eller i begränsade fall – i avtal som fordrar särskild lojalitet avtalsparterna emellan – ifall lojalitetsplikten motiverar det.
-
(2020)This thesis is about Intellectual Property and Financial Markets Law in comparative context – differences and similarities between the European Union and the United States in Patent Law, Copyright Law, Trademark Law, Banking Law, and Securities Law. Therefore, the covered areas of law are: Differences and similarities between the European Union and the United States in financial markets law: banking law, and securities law. Differences and similarities between the European Union and the United States in intellectual property law: patent law, copyright law, and trademark law. The thesis offers a fairly comprehensive yet summarized analysis of the differences and similarities of the EU and the U.S. in the fields of financial markets law and intellectual property law. This thesis can serve as a general overview to business people, policy makers, lawyers and judges dealing with the covered areas of law. For instance, corporate lawyers considering whether to initiate the IPO process in the U.S. or within the EU in his/her client’s behalf, companies considering the pros and cons of either filing for a patent in the U.S. or in an EU member state, and so forth could find the insights from this comparative study useful. This 80 pages thesis does not naturally replace seeking legal advice from experts in financial markets law and intellectual property law, since all the nuances of financial markets law and intellectual property law could not be covered in this study. This thesis can also be useful for legal scholars since the approach adopted in this study to include more than a legal concept or field of law exemplifies that conducting comparison on a wider scale, ‘meso-level comparison’, can be a fruitful approach to gain an overall picture of the differences and similarities of fields of law while enabling comparisons both within regions/countries as well as within fields of law themselves. Such additional comparative aspect can under some circumstances lead to unanticipated yet useful insights that might have otherwise been overlooked. For example, due to this approach one of the findings of this study among others includes that similarities in financial markets law and intellectual property law are partly explained by international harmonization efforts.
-
(2018)The thesis considers the intellectual property protection of software in Europe and in the US, which is increasingly important subject as the world is globalizing and digitalizing. The special nature of software has challenges the intellectual property rights. The current protection of software is based on copyright protection but in this thesis, two other options are considered: software patents and open source software. Software patents provide strong protection for software whereas the purpose of the open source licensing is to weaken the protection of software to release it to the free use. These two mechanisms are almost opposites and have been under heated conversation in the past decade. The aim of the thesis is to consider which would be the better protection method for software in the future, software patents or the use of the open source licensing. Software patents are hardly new legal instruments to protect software. Actually, the first form of protection for software was patent. After personal computers were introduced in the 1970s, the patenting of software was not reasonable and the copyright protection of software emerged. However, patents are effective instruments to protect innovations like software and in past decades software patents have started to emerge again, especially in the US. At the European level, software patents have been considered but high risks relating to them have been recognized as well. Software patents may potentially hinder innovations by creating pitfalls for programmers; lead to monopolies; jeopardize open source software; and lead to problems when too many patent rights are granted to too many actors would threaten the innovation and development of software. Unlike software patents, open source software is based on the idea that software should be available for everyone to use, copy, modify and distribute. Open source licensing is a relatively new idea, it has existed only a few decades. The open source software license is based on the copyright law which determines the relationship between the copyright holder and the users. The license terms determine how the user can use the open source software. The most usual open source software licenses can be categorized as free-for-all, keep-open and share-alike licenses. Open source software for example has an increasingly important role when developing cloud based business models, big data, OS alternatives and the Internet of Things. Both software patents and open source software have its potential and weaknesses. One of the problems is that these to increasingly common mechanisms are partly incompatible. The challenging task is to determine the degree and method of the protection for software and at the same time preserve competition and the creation of new innovations.
Now showing items 923-942 of 3676