Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Author "Aaltonen, Jonna"

Sort by: Order: Results:

  • Aaltonen, Jonna (2016)
    Internationellt skiljeförfarande mellan utländska investerare och stater har blivit ett populärt tvistlösningsförfarande under de senaste årtiondena och antalet investeringstvister har ökat explosionsartat. De materiella frågorna som avgörs berör allt oftare frågor som miljöskydd, folkhälsa, hållbar utveckling eller sociala och ekonomiska rättigheter. Även utomstående har således ett stort intresse - och en rättighet - i att få information om förfarandet. Trots detta har investeringstvisterna traditionellt sett varit sekretessbelagda och inte varit tillgängliga för allmänheten. Samtidigt som investerar-stat skiljeförfarande används i allt större utsträckning, så har det inom område av internationella mänskliga rättigheter utvecklats en annan rättighet; rätten till myndighetsinformation. Rätten till myndighetsinformation innebär att allmänheten ska ha rätt till information om statens och dess myndigheters agerande. Den här avhandlingen diskuterar problematiken kring sekretess i investerar-stat skiljeförfarande och analyserar hur de nya bestämmelserna för öppenhet och transparens, UNCITRAL:s transparensregler, inverkar på tryggande av allmänhetens rätt till innehållet i investeringstvisterna. Avhandlingen är indelad i 6 kapitel. Kapitel 1 innehåller information om avhandlingens upplägg, metoder, källor och avgränsning. Kapitel 2 fungerar som en allmän inledning till ämnet. Jag diskuterar hur investerar-stat skiljeförfarandet utvecklats och därefter behandlar jag investeringstvisternas mångfacetterade natur. Jag presenterar de olika regelverken som tillämpas på investeringstvister och förhållandet mellan dem samt diskuterar även kort för- och nackdelar med transparens i investeringstvister samt utvecklingen mot ökad transparens. I kapitel 3 analyserar jag innehållet i rätten till myndighetsinformation. Jag behandlar rätten till myndighetsinformation som en del av yttrandefriheten. Jag analyserar förutom innehållet i rättigheten även de krav som ställs på en inskränkning för att inskränkningen ska vara berättigad. Jag avslutar kapitel tre med att argumentera för att den information som ingår i investeringstvister omfattas av definitionen av myndighetsinformation och därmed ska vara offentlig i samma utsträckning som all annan myndighetsinformation. I kapitel 4 går jag över till att behandla UNCITRAL:s transparensregler. Jag analyserar utgående från slutsatsen i kapitel 3 huruvida artikel 2–6 i UNCITRAL:s transparensregler kan trygga att rätten till myndighetsinformation förverkligas i samband med investerar-stat skiljeförfarande. Jag kommer fram till att UNCITRAL:s transparensregler erbjuder en god möjlighet till att trygga rätten till myndighetsinformation men att det är tillämpningen av undantagsreglerna i artikel 7 som slutligen avgör om den här möjligheten förverkligas eller inte. I kapitel 5 analyserar jag om undantagsbestämmelserna i artikel 7 i transparensreglerna möter de krav som rätten till myndighetsinformation ställer på tillåtna inskränkningar av rätten till myndighetsinformation. I det här kapitlet analyserar jag även hur tillämpningsområdet påverkar det skydd transparensreglerna erbjuder. I kapitel sex sammanfattas avhandlingens centrala slutsatser: att UNCITRAL:s transparensregler erbjuder en god möjlighet till tryggandet av rätten till myndighetsinformation men att undantagsbestämmelserna i artikel 7 och transparensreglernas snäva tillämpningsområde är för oförutsägbara, vilket innebär att rätten till myndighetsinformation inte på ett tillfredsställande sätt kan anses tryggad i UNCITRAL:s transparensregler. Jag diskuterar även möjliga åtgärder för att korrigera situationen.