Browsing by Author "Eklund, Ann-Marie"

Av kommersiella och skattemässiga skäl är det ibland lönsamt att omorganisera verksamheten i ett samfund genom företagsarrangemang. Partiella delningar kan utnyttjas i dessa arrangemang eftersom man kan åstadkomma företagshelheter som det är lättare att arbeta med. Partiella delningar är även ofta ett försteg till generationsskifte och försäljning. Andra orsaker till partiella delningar är att lätta på nettoförmögenheten i bolag och göra en senare överlåtelse mera förmånlig. Partiell delning kan även utnyttjas koncerninternt för centralisering av verksamheten. Bestämmelserna i den inhemska lagstiftningen om partiell delning bygger på fusionsdirektivet. Fusionsdirektivet sattes i kraft i och med Finlands medlemskap i EU. Bestämmelsen om partiell delning implementerades i NSL år 2007. Partiell delning innebär att ett aktiebolag utan att det upplöses överför en eller flera verksamhetsgrenar som sådana till ett eller flera aktiebolag och lämnar åtminstone en verksamhetsgren kvar i det överlåtande bolaget. Lagen om beskattning av näringsverksamhet förutsätter vid partiell delning att: Ägarna samt deras andelar förblir samma efter arrangemanget, som vederlag ges gamla eller nya aktier och ifall ett penningvärde erhålls som vederlag får detta motsvara högst 10 procent av aktiernas värde, att en verksamhetsgren överlåts utan upplösning och likvidationsförfarande av bolaget och att åtminstone en verksamhetsgren stannar kvar i det överlåtande bolaget. Den förutsättning som skapat mest tolkningssvårigheter och praktiska problem är att den överlåtande egendomen skall bilda en verksamhetsgren dvs. en ur organisatorisk synpunkt oberoende verksamhet, dvs. en enhet som kan fungera på egen hand. Då begreppet verksamhetsgren genom implementering av fusionsdirektivets bestämmelser om företagsarrangemang togs med i NSL kom begreppet att tolkas strikt och bokstavsenligt men senare har man övergått till en mera medgörlig och praktiskt orienterad tolkningslinje. Det är skäl att även uppmärksamma att en partiell delning också bör ha andra kommersiella motiv än enbart skattemässiga fördelar. Annars är risken att arrangemanget anses som skattekringgående enligt NSL 52 h §. I fall förutsättningarna för partiell delning som ställs i NSL 52 c. 2 § uppfylls kan kontinuitet i beskattningen tillämpas och det överlåtande bolaget anses inte upplösas vid beskattningen. Vid beskattningen av delägarna i det överlåtande bolaget betraktas inte heller utbytet av aktier mot aktier i det övertagande bolaget som överlåtelse av aktier. Således inträder inga omedelbara skattekonsekvenser vid omstruktureringstillfället. Kontinuiteten gagnar såväl bolaget som delägaren eftersom beskattningen förflyttas till en senare tidpunkt.