Browsing by Author "Gabrielsson, Trude"

Penningtvätt är ett aktuellt brott med internationell anknytning, som kriminaliserats för att motverka organiserad brottslighet och förhindra att gärningsman kan dra nytta av de brott de begår. Om penningtvätt regleras i 32 kap 6 § i strafflagen (191/2011), enligt vilket straff för penningtvätt förutsätter att gärningsmannen har haft vetskap om att han eller hon utför en i brottsrekvisitet reglerad gärning, såsom använder eller tar emot egendom som förvärvats genom brott eller utgör vinning av brott eller egendom som kommit istället för egendomen eller vinningen. För straffrättsligt ansvar krävs således att den åtalade har haft vetskap om att egendomen han eller hon riktar åtgärder mot har sitt ursprung i brottslig verksamhet, vilket bedöms utgående från omständighetsuppsåtet. Omständighetsuppsåtet lämnades utanför lag då straffrättens allmänna läror reviderades år 2003. Orsaken till det här var en oro om att uppsåtströskeln för ekonomiska brott skulle höjas ifall omständighetsuppsåtet förbands vid sannolikhetsuppsåtet. Syftet med den här avhandlingen är att forska i hur vetskapen om egendomens olagliga ursprung vid penningtvätt bedöms och vad som krävs för att uppsåtet ska anses ha nåtts. Därtill forskas det i vilken inverkan utelämnandet av omständighetsuppsåtet från lag har på det rådande rättsläget och om det från penningtvättens synvinkel vore möjligt att föra in även omständighetsuppsåtet i lag. Penningtvätt är ett aktuellt brott, men trots det är forskningen kring vetskapen om egendomens olagliga ursprung begränsad och det finns ett verkligt behov av att reda ut vilka omständigheter som kan stå som grund för bedömningen av vetskapen. Metoden för avhandlingen är rättsdogmatisk och forskningen baserar sig till stor del på de 133 tingsrättsdomar som gavs gällande penningtvätt år 2015. Trots att tingsrättsdomar inte skapar rätt kan de ge en bra bild av det rådande rättsläget och visa hurdan inverkan lämnandet av omständighetsuppsåtet utanför lag har haft på bedömningen av uppsåt. Avhandlingens centrala forskningsresultat är att omständighetsuppsåtets lägsta gräns vid penningtvätt är sannolikhetsuppsåtet, men i praktiken motiveras uppsåtet genom en tvingande slutsats. De omständigheter som kan stå som grund för bedömningen av vetskap om egendomens olagliga ursprung kan delas in i fyra olika kategorier: ett erkännande från gärningsmannen, ett utlåtande från förbrottets gärningsman, subjektiv kunskap om särskilda egenskaper hos förbrottets gärningsman eller objektivt observerbara omständigheter. De objektiva omständigheter som kan ställas som grund för uppsåtsbedömningen kan exempelvis vara värdet på egendomen, att egendomen tas emot från en okänd person samt att handlingen skett på ett okonventionellt sett. Genom att lämna omständighetsuppsåtet till bedömning i rättspraxis har man förbundit det till sannolikhetsuppsåtet, eftersom lagtillämparna har med hänsyn till den straffrättsliga legalitetsprincipen varit ovilliga att tillämpa en lägre nivå för omständighetsuppsåtet än sannolikhetsuppsåtet. Om lagstiftaren således vill möjliggöra en lägre nivå för omständighetsuppsåtet, krävs det att om detta stiftas i lag.