Browsing by Author "Häggblom, Maria"

Hybridinstrument är instrument som har egenskaper av både eget och främmande kapital och därför uppstår det problem hur de ska behandlas i beskattningen. I gränsöverskridande situationer kan länderna behandla hybridinstrumenten olika och det kan uppstå situationer med dubbel-ickebeskattning eller dubbelbeskattning. Inkomst från ett instrument kan vara avdragbar i källstaten medan den i mottagarstaten inte beskattas alls. Ett hybridinstrument kan bli behandlat enligt dess juridiska form eller enligt instrumentets ekonomiska substans. Om instrumentet blir behandlar enligt den ekonomiska substansen så undersöks det vilka verkliga egenskaper av eget och främmande kapital hybridinstrumentet verkligen har. Utifrån det så behandlas instrumentet som antingen eget eller främmande kapital. Kapitallån och vinstandelslån är två hybridinstrument som används i väsentlig grad. Kapitallån är ett efterställt lån vilket innebär att vid en eventuell likvidation kan kapitallånet endast betalas tillbaka när bolagets övriga borgenärer fått betalt för sin fordran. Vinstandelslånet har en ränta som är beroende av bolagets vinst och på så sätt bär borgenären en större del i bolagets risk än en vanlig borgenär. När det undersöks hur kapitallån och vinstandelslån behandlas i gränsöverskridande situationer så påverkas den skattemässiga behandlingen av OECD:s regler och EU:s regler. OECD:s modellskatteavtal artikel 10 om dividend och artikel 11 om ränta är de mest relevanta när det gäller beskattningen av hybridinstrument. När det gäller EU:s regler är det direktivet om moder- och dotterbolag samt ränta- och royaltydirektivet som är de viktigaste vid behandlingen av hybridinstrument. Den finländska aktiebolagslagens 12:e kapitel stadgar om kapitallån och när det gäller kapitallånets och vinstandelslånets ränta så är de avdragbara enligt näringsskattelagens 18 §. Inga av dessa regler hindrar att hybridinstrument blir omklassificerade i beskattningen. Det som dock är klart är att t.ex. ett skuldbaserat hybridinstrument blir inte omklassificerat till eget kapital endast för att det innehåller en egenskap av eget kapital. Räntan på kapitallånet behandlas inte som dividend endast på grund av den omständigheten att det är ett efterställt lån. Det samma gäller för vinstandelslånet ränta, det behandlas inte som dividend fastän räntan är beroende av bolagets vinst. Detta gäller enligt OECD:s regler, EU:s regler och i den finländska beskattningen. I Finland kan omklassificering ske enligt BFL 29 § om kringgående av skatt. Bestämmelsen innebär att om ett förhållande eller åtgärd har getts en annan form som inte motsvarar sakens egentliga natur kan det i beskattningen förfaras som om den riktiga formen hade använts. Det har också varit diskussion kring om BFL 31 § kunde användas för omklassificering. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg dock att den inte kan användas. För att det skulle vara möjligt borde det i sådana fall finnas ett uttryckligt bemyndigade om det i bestämmelsen. Fastän det finns en bestämmelse i den finländska som skulle stöda omklassificering så har det inte hänt att ett lån skulle ha blivit omklassificerat till eget kapital i den finländska beskattningen. Inte heller har en aktieinvestering blivit omklassificerat till främmande kapital. Kapitallån och vinstandelslån kommer därför också att behandlas som främmande kapital i beskattningen. Förutom att NSL 18 § stöder detta genom att stadga att ränta som härrör från näringsverksamheten är avdragbar också när den är bunden till bolagets vinst så har Skatteförvaltningen i sina anvisningar uttryckt att kapitallånets ränta skall vara avdragbar i beskattningen.