Browsing by Author "Huldén, Fredrik"

Detta är en rättsvetenskaplig avhandling med straff- och offentligrättsligt utgångsläge angående polisens befogenheter att använda maktmedel. Polisens befogenhet och rätt att använda maktmedel i olika situationer analyseras rättsdogmatiskt genom att granska både offentligrättsliga och straffrättsliga normer som utgör rättsgrunden för polisiär maktmedelsanvändning. Förutom analys av inhemsk rätt undersöks även nordisk lagstiftning och internationell rättspraxis i syfte att få en klarare helhetsbild beträffande polisens möjligheter att använda maktmedel de lege lata. Polisens användning av maktmedel ger uttryck för det statliga maktmonopolet. Genom att använda maktmedel mot enskilda gör polisen en inkräktning på samma fri- och rättigheter som polisen enligt lag ska skydda. Det är viktigt att polisens maktmonopol kontrolleras genom att uppställa tydliga ramar beträffande gränserna för polisens befogenheter och rättigheter att använda makt. Utmaningen ligger i att hitta en jämvikt mellan polisens möjligheter att utföra krävande tjänsteuppdrag och att samtidigt trygga människors fri- och rättigheter. Om polisens befogenheter att använda maktmedel stadgas i polislagen 2:17. Nödvändighets- och försvarlighetskravet är centrala med avseende på de yttre gränserna för polisens användning av maktmedel. Polisen har i vissa fall även rätt att använda nödvärn enligt strafflagen 4:4, men gränsdragningen mellan maktmedelsanvändning och rätten till nödvärn är inte alltid tydlig och klar. I denna avhandling utreds hur gränserna mellan offentligrättslig maktmedelsanvändning och straffrättslig tillämpning av nödvärn tillämpas i praktiken. Som särskilda forskningsområden granskas polisens maktmedelsanvändning mot passivt motstånd samt polisens befogenheter att avsiktligen använda sig av maktmedel med dödlig utgång.